8 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

EIB: Så hanterar svenska företag grön omställning

Nästan hälften, 49 procent, av svenska företag ser på strängare regler inom klimatområdet som en möjlighet under de kommande fem åren, vilket är mer än det europeiska genomsnittet som ligger på 29 procent. Det visar Europeiska investeringsbankens, EIB, svenska investeringsrapport för 2024. Samtidigt uttrycker svenska företag jämfört med sina EU-kollegor enligt rapporten en större oro kring tillgången på råvaror. Svenska företag ligger också efter EU-genomsnittet vad gäller investeringar för att hantera klimatkrisens effekter och utsläppsminskningar.

I likhet med hela EU, uppger 65 procent av de svenska företagen att de påverkats direkt av den fysiska risken för klimatförändringar, samtidigt som andelen företag som vidtagit åtgärder för klimatanpassning är relativ låg. Rapporten visar att endast 9 procent av de svenska företagen var försäkrade mot klimatrisker, vilket är färre än i EU där 21 procent av företagen var det.

Läs hela rapporten.

Då presenteras EU:s nya jordbruksstrategi

Nästa vecka, den 19 februari, väntas EU-kommissionen presentera sin nya inriktning kring jordbruk och livsmedel, EU Vision for Agriculture and Food. Strategin kommer att ersätta EU:s nuvarande strategi Farm to Fork, som är en del av den gröna given.

I ett brev till EU-kommissionen har miljöorganisationen CAN Europe lagt fram vad de vill att den nya strategin ska innehålla. Bland annat vill de se ambitiösa mål för utsläppsminskningar inom jordbrukssektorn, fasa ut subventioner som är kopplade till jordbrukarnas gårdsstorlek och i stället rikta dem till jordbrukare som arbetar med hållbara jordbruksmetoder, samt införa ett slags momssystem som gör livsmedelsprodukter som producerat med hållbara metoder billigare för konsumenter.

Läs CAN Europes brev

Sverige bäst på förnybar energi inom transportsektorn  

Siffror från Eurostat för 2023 visar att Sverige är bäst av alla EU-länder vad gäller förnybar energi inom transportsektorn. Sverige använde sig av 34 procent förnybar energi, vilket gör Sverige till det enda landet som nått EU:s mål för 2030 på 29 procent. På andra plats ligger Finland med 21 procent. I botten ligger Kroatien, Lettland och Grekland. Totalt använde sig alla EU-länderna 10,8 procent förnybar energi inom transportsektorn, visar Eurostats statistik.

Första testet av EU:s anti-slapp-direktiv

EU:s nya anti-slapp-direktiv prövas nu för första gången i domstol. Direktivet syftar till att skydda organisationer, journalister och aktivister från så kallade slapp-rättegångar, Strategic Lawsuits Against Public Participation. Det handlar om strategiska rättsprocesser som stora aktörer använder för att tysta kritiska röster och dränera sina motståndares resurser genom långa och kostsamma juridiska processer. 

Det är Greenpeace International som står bakom den första målet. De har lämnat in en stämningsansökan mot det amerikanska oljebolaget Energy Transfer vid en domstol i Nederländerna. Organisationen kräver ersättning för de kostnader och skador som uppstått efter flera rättsprocesser från bolaget, däribland en pågående stämning i USA där Energy Transfer kräver 300 miljoner dollar i skadestånd. 

Dubbel väsentlighet i riskzonen – detta står på spel

EU-kommissionens omnibuspaket, som samlar och förenklar EU-regelverken CSRD, CSDDD och taxonomin, ser ut att bli en kraftig ambitionssänkning. Det rapporterar flera medier, däribland Responsible Investor, som hänvisar till flera insatta källor.

Uppgifter från kommissionens rundabordssamtal tyder på att förenklingspaketet försenas till början av mars – inte den 26 februari som tidigare planerat. Dessutom föreslås att rapporteringskraven endast ska gälla företag med över 1 000 anställda, vilket skulle undanta 85 procent av de nu berörda företagen. Ett annat omdiskuterat förslag är att skrota kravet på den dubbla väsentlighetsanalysen, som syftar till att ge en heltäckande bild av företags hållbarhetsprestation genom att identifiera både hur de påverkar och påverkas av hållbarhetsaspekter.

Miljö & Utveckling har pratat med hållbarhetschefer på företag som omfattas av lagen, och experter inom området om den kommande omnibuslagen.

Läs mer här och här.

216 svenska företag omfattas av CSDDD

En ny sammanställning visar att 216 svenska företag omfattas av EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD. Lagen kräver att stora företag tar ansvar för miljö- och människorättsfrågor i sina leverantörsled, till exempel genom att motverka barnarbete och miljögifter.

Direktivet gäller företag med fler än 1 000 anställda och en global nettoomsättning på mer än 450 miljoner euro. De största företagen, med över 5 000 anställda och en nettoomsättning över 1 500 miljoner euro, måste uppfylla kraven först, med start 2027.

Tidigare uppskattningar från PwC förutsåg att cirka 5 400 företag i EU, varav 500 svenska, skulle omfattas av direktivet. Den nya analysen från organisationen Somo visar dock att endast 3 400 företag i EU, inklusive 216 svenska, berörs. Minskningen beror på att vissa företag enbart räknas på koncernnivå.

EU-kommissionen varnar: Otillräckliga åtgärder för vattenresiliens 

EU-kommissionen har publicerat en samling rapporter som visar att EU-länderna misslyckas med att skydda medborgarna från vattenrelaterade risker som torka, översvämningar och stigande havsnivåer. Rapporten granskar genomförandet av vattendirektivet, översvämningsdirektivet och havsmiljödirektivet och visar på stora brister i vattenförvaltningen. 

Trots att vattendirektivet har förbättrat kunskapen om Europas vattenstatus förblir genomförandet enligt rapporterna bristfälligt. Bland annat kritiseras att många medlemsstater förlitar sig på tekniska lösningar snarare än ekosystembaserade metoder. Vattenrelaterade frågor prioriteras ofta ned till förmån för ekonomiska intressen, och flera länder har missat deadlines för att lämna in förvaltningsplaner, vilket har lett till EU:s rättsliga åtgärder.