8 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

EU-svepet Veckans viktigaste nyheter inom hållbarhetsområdet på EU-nivå. Läs mer om:
✔ Det vet vi om EU:s gröna industristrategi
✔ Kravet: Inkludera koldioxidavskiljning i industristrategin
✔ Detaljerade förslag om taxonomin i omnibus-lagen
✔ 150 organisationer kritiserar EU:s Omnibus-förslag
✔ Kritik mot regeringens tolkning av EU:s naturrestaureringslag
✔ Endast 40 procent av EU:s ytvatten har god status
✔ EU:s klimattjänst: Rekordvarm januari
✔ 180 000 företag kan slippa EU:s koldioxidtullar

8 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda
Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, väntas snart presentera en ny grön industristrategi. Foto: EU-parlamentet.

Det vet vi om EU:s gröna industristrategi

Den 26 februari väntas EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presentera EU:s The Clean Industrial Deal. Katarina Areskoug, grundare av konsultbolaget Impact Europe, har lång erfarenhet av EU-frågor och har tidigare varit chef för EU-kommissionens i Sverige. Hon förklarar att The Clean Industrial Deal är en form av strategi som ska bana vägen för en ny industripolitik för Europa.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Även om det har varit diskussioner om att man vill luckra upp klimatpolitiken inom EU, har Ursula von der Leyen varit tydlig med att hon står fast vid den gröna inriktningen och sagt att den ligger fast. Det var inte minst tydligt under hennes tal i Davos. Clean Industrial Deal är en slags strategi för hur man ska gå vidare med det, säger hon. 

Vidare säger Katarina Areskoug att strategin väntas bygga på tre ben. Det första är grön omställning och stärkt konkurrenskraft.  Det andra benet handlar om att öka motståndskraften i en geopolitiskt tuff situation, genom att se till industrins värdekedjor och minskad sårbarhet. Det tredje benet handlar om AI, tech och kvantteknologi.

Kravet på EU: Inkludera koldioxidavskiljning i industristrategin

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen förbereder sig just nu inför att presentera EU:s nya klimatstrategi The Clean Industrial Deal. Inför lanseringen uppmanar nu 30 EU-parlamentariker Ursula von der Leyen att inkludera åtgärder för koldioxidavskiljning i strategin. I ett brev till kommissionsordföranden skriver EU-parlamentarikerna att de vill att teknik för avskiljning, borttagning och lagring av koldioxid blir ”en av de centrala pelarna” i The Clean Industrial Deal. Även intressegruppen Carbon Capture and Storage Association har inkommit med samma begäran.  

Detaljerade förslag om taxonomin i omnibus-lagen

EU:s rådgivande grupp Platform on Sustainable Finance kommer nu med detaljerade förslag för hur den planerade Omnibus-lagen ska utformas gällande EU:s gröna taxonomi. Enligt gruppens rapport kan företagens rapporteringsbörda minskas med över en tredjedel genom fyra centrala åtgärder: 

1. Färre krav på företagsrapportering – Företag ska få tillämpa en väsentlighetströskel för sina nyckeltal och slippa rapportera oväsentliga delar av verksamheten. 

2. Förenklad så kallad ”Green Asset Ratio”, GAR – Bankerna ska få använda uppskattningar och förenklade metoder för att räkna ut GAR. Små affärsområden inom banker ska kunna undantas från rapporteringen, och krav på att verifiera att småföretagslån uppfyller taxonomins krav ska lättas. 

3. Mildare krav på ”Do No Significant Harm”, DNSH – Företag ska kunna använda en ”comply or explain”-modell där de tillfälligt kan undvika vissa DNSH-krav om de kan motivera det. Äldre investeringar ska bara behöva visa att de var lagliga vid tidpunkten för beslutet, inte uppfylla dagens striktare krav. 

4. Lättnader för små och medelstora företag – Banker och investerare ska kunna använda en förenklad metod för att klassificera lån till SME som hållbara. Börsnoterade SME ska få använda en förenklad rapporteringsmodell, medan onoterade SME får en frivillig övergångsmodell. 

Rapporten betonar att dessa förändringar kan genomföras utan att underminera taxonomins integritet. EU-kommissionen väntas ta ställning till förslagen i samband med beskedet om den planerade Omnibus-lagen.

Kritik mot regeringens tolkning av EU:s naturrestaureringslag 

Regeringens tolkning av EU:s nya naturrestaureringslag får kritik från experter och miljöorganisationer. Torbjörn Ebenhard, expert på biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, menar att regeringens direktiv frångår vetenskapen och att ambitionen är för låg. Även Världsnaturfonden WWF kritiserar regeringens inställning. 

EU:s naturrestaureringslag, som antogs i somras, syftar till att restaurera minst 20 procent av unionens land- och havsområden till 2030. I Sverige har Naturvårdsverket fått i uppdrag att ta fram en restaureringsplan och förslag på lagändringar, som ska vara klara till september 2026.

Regeringen har instruerat myndigheten att hålla sig till en ”miniminivå” och utnyttja all flexibilitet i lagen för att skydda svenska företags konkurrenskraft.  Torbjörn Ebenhard menar dock att begreppet ”miniminivå” inte finns i lagen och att regeringens sätt att rapportera in referensarealer för skog baseras på Sveriges naturtyper vid EU-inträdet 1995. Därmed, anser han, åsidosätter regeringen vetenskaplig kunskap om biologisk mångfald.

Regeringen har tidigare försvarat sin tolkning med att den ska skydda svensk jord- och skogsbruksnäring.

150 organisationer kritiserar EU:s Omnibus-förslag

En koalition av 150 civilsamhällesorganisationer har i ett öppet brev uttryckt starkt motstånd mot EU-kommissionens planer på att omförhandla redan godkända regelverk som CSRD och taxonomin. Organisationerna varnar för att förslaget kan skapa osäkerhet, hota redan gjorda investeringar hos företagen och försena nödvändiga framtida satsningar. 

Brevet riktar särskild kritik mot förslagets potentiella påverkan på Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, och Corporate Sustainability Due Diligence Directive , CSDDD. Författarna menar att en urvattning av dessa regler skulle underminera EU:s gröna omställning. 

Organisationerna bakom brevet, bland andra Svenska kyrkan, Naturskyddsföreningen och Swedwatch, kritiserar även den slutna processen kring förhandlingarna. De påpekar att EU-kommissionen håller rundabordssamtal denna vecka, men att dessa är stängda och domineras av aktörer som tidigare motsatt sig regleringarna. Varken den europeiska standardiseringsorganisationen EFRAG eller EU:s rådgivande organ för hållbar finansiering har bjudits in. Kommissionen förväntas presentera mer detaljer om Omnibus-paketet senare i februari.

Endast 40 procent av EU:s ytvatten har god status

På tisdagen presenterade EU-kommissionen nya rapporter som visar på statusen för EU:s vattenläge. Enligt rapporterna uppnår mindre än hälften av EU:s ytvatten god ekologisk statur och endast en fjärdedel har god kemisk statur. Den svenska miljökommissionären Jessica Roswall anser inte att det duger, och varnar för att situationen kommer att förvärras utan kraftfulla åtgärder.  

– Alldeles för länge har vi betraktat vatten som en oändlig resurs. Vi måste ändra det tänkesättet nu, säger hon i samband med att rapporterna presenterades.

EU:s klimattjänst: Rekordvarm januari

Januari 2025 blev den varmaste januarimånaden som någonsin uppmätts på jorden, enligt EU:s klimattjänst Copernicus. Medeltemperaturen låg på 13,23 grader, vilket är 1,75 grader över förindustriell tid. Detta trots att det kylande väderfenomenet La Niña är aktivt. I Europa var januari den näst varmaste januarimånad som uppmätts.

180 000 företag kan slippa EU:s koldioxidtullar

EU-kommissionen överväger att undanta 80 procent av företagen som kommer att omfattas av EU:s koldioxidtullar, CBAM. Beskedet kommer från EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra i en intervju med Financial Times. Förslaget innebär att omkring 180 000 företag kan slippa kraven. I intervjun säger Wopke Hoekstra att mindre än 20 procent av företagen som just nu omfattas står för mer än 95 procent av utsläppen i produkterna. Mot den bakgrunden anser han att det är rimligt att resterande företag ska slippa det tunga administrativa arbete som koldioxidtullarna skulle innebära.

Reglerna börjar gälla 2026 och innebär att företag som importerar produkter som stål, cement och andra produkter kommer behöva betala för de koldioxidutsläpp de orsakat vid produktionen.  

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.