7 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

EU:s totala energianvändning sjönk med 4,2 procent under 2022 jämfört med året innan, enligt Eurostat. Den sammanlagda energiförbrukningen uppgick till 58,8 miljoner terajoule, där företag och myndigheter stod för 72,9 procent och hushållen för 27,1 procent.

Tillverkningsindustrin, den största energikonsumenten med 26 procent av totalen, minskade sin förbrukning med 8,5 procent. Även energisektorn, som omfattar el-, gas- och fjärrvärmeförsörjning, drog ned sin användning med 5,2 procent. Transport- och lagringssektorn gick däremot mot trenden – energianvändningenökade med 8,1 procent och var därmed den enda sektorn med stigande förbrukning under året.

EU-parlamentet röstar om omnibus i april

På tisdagen den 1 april ska EU-parlamentet rösta om att skynda på beslut om att senarelägga CSRD och CSDDD, vilket är en del av EU-kommissionens omnibusförslag. CSRD föreslås skjutas upp två år, och CSRD ett år. Om det blir ett ja i omröstningen i april, innebär det att man ska ta ställning till själva förslaget i maj.  

Motstånd mot EU:s klimatmål för 2040 växer – förslag försenas

EU-kommissionens planerade klimatmål om att minska växthusgasutsläppen med 90 procent till år 2040 möter ökat motstånd, samtidigt som det juridiska förslaget har skjutits upp till andra kvartalet 2025. Ursprungligen var målet att lägga fram förslaget före slutet av mars. Förseningarna bekräftades nyligen av EU-kommissionens vice ordförande Teresa Ribera i en intervju med Le Monde.

Italiens energiminister Gilberto Frattin uppmanar kommissionen att även överväga alternativ på 80 eller 85 procents minskning, med hänvisning till framtida teknologiers effektivitet och kostnader. Även den tyska tankesmedjan CEP ifrågasätter 90-procentsmålet och föreslår istället en linjär minskningstakt, vilket skulle innebära ett mål på 78 procent till 2040.

Samtidigt har EU:s klimatrådgivande organ förespråkat ett mål på mellan 90 och 95 procent. EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra har fått i uppdrag att inkludera 90-procentsmålet i sitt mandat.

EU-länder uppmanas skärpa arbetet mot förpackningsavfall

En ny rapport från Rethink Plastic alliance uppmanar EU:s medlemsländer att stärka implementeringen av EU:s nya förordning om förpackningar och förpackningsavfall, PPWR, som trädde i kraft i februari 2025. Förpackningsavfall i EU har ökat kraftigt och väntas nå 107 miljoner ton år 2040.

Rapporten föreslår bland annat högre återanvändningsmål, ekonomiska incitament för att främja flergångssystem, och införande av pantsystem för att nå EU:s insamlingsmål. Dessutom föreslås att producenter ska betala för nedskräpningsstädning och att delar av avgifterna öronmärks för förebyggande åtgärder.

Bakom rapporten står flera miljöorganisationer som menar att nationella och lokala myndigheter har en nyckelroll i att göra regelverket effektivt och minska beroendet av engångsförpackningar.

Så vill EU stärka stål- och metallindustrin

EU-kommissionen har presenterat en ny handlingsplan för att säkra och utveckla Europas stål- och metallindustri, som beskrivs som avgörande för sektorer som försvar, fordon och grön teknik. Planen syftar till att hantera utmaningar som höga energikostnader, global överkapacitet och behovet av klimatanpassning.

Bland åtgärderna finns sänkt energikostnad genom elnätsreformer, stöd till återvinning, satsningar på koldioxidsnål teknik och nya regler för att motverka koldioxidläckage inom exporten. Kommissionen planerar även att skärpa skyddet mot illojal konkurrens och föreslår utvidgade handelspolitiska åtgärder.

För att öka tillgången till återvunnet material kan handel med metallskrot regleras, och offentliga upphandlingar ska i högre grad prioritera klimatsmarta EU-produkter. Totalt föreslås över 100 miljarder euro i satsningar, med start 2025. Planen ska även bidra till att skydda de cirka 2,6 miljoner arbetstillfällen inom sektorn, med fokus på kompetensutveckling och rättvis omställning.

EU lanserar investeringsplan för grön omställning

EU-kommissionen har presenterat en strategi för en spar- och investeringsunion som ska ge hushåll bättre investeringsmöjligheter och företag ökad tillgång till kapital. Målet är att koppla samman EU:s stora hushållssparande med investeringar i innovation, grön omställning och säkerhet.

Unionen ska minska beroendet av bankfinansiering, särskilt för små och medelstora företag, och förbättra integrationen av EU:s finans- och bankmarknader. De första åtgärderna väntas prioriteras och genomföras under 2025.

Så förbereder du dig för EU:s nya lönetransparensdirektiv

Snart införs EU:s nya lönetransparensdirektiv. En av de stora förändringarna som kommer är att anställda får rätt att begära ut information om lönespann för likvärdiga roller. En annan förändring är att arbetsgivare inte längre får fråga kandidater om deras tidigare löner vid rekrytering. I stället måste de kommunicera lönenivån för rollen och säkerställa att lönesättningen är rättvis och motiverad.

Paula Hogéus, expert på EY, betonar för i en intervju i Miljö & Utveckling vikten av att företag redan nu granskar sina processer och gör en översyn av sina lönekartläggningar. Hon poängterar att företag behöver en systematisk insamling av lönedata och en tydlig metod för att avgöra vilka roller som är likvärdiga. Företag som redan arbetar med lönekartläggningar har en fördel, men de behöver säkerställa att de uppfyller de nya rapporteringskraven. 

Direktivet innebär inga förändringar i principen om lika lön för lika arbete, som redan gäller enligt lag. Däremot ställer det högre krav på transparens och att företag kan redovisa och motivera löneskillnader på ett tydligt sätt.