Hållbarhetschefen om omnibuslagen: Så förbereder vi oss

Hållbarhetsrapportering Afry är ett av de bolag som är först ut att omfattas av EU:s regelverk CSRD och CSDDD. För Miljö & Utveckling berättar bolagets hållbarhetschef Henrik Tegnér om lärdomar på vägen med att anpassa sig till regelverken – och hur de förhåller sig till EU:s bud om att sänka kraven genom en ny omnibuslag.

Hållbarhetschefen om omnibuslagen: Så förbereder vi oss
Henrik Tegnér, strategi- och hållbarhetschef på Afry. Pressbild Afry.

Det svenska konsult- och designföretaget Afry har verksamheter i över hundra länder. De hör därmed till ett av de bolag som är först ut att omfattas av EU:s krav på obligatorisk hållbarhetsredovisning Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD samt Corporate Sustainability Due Diligence, CSDDD, som ställer krav på företag att ta ansvar över vad som händer i sina värdekedjor kopplat till miljö och mänskliga rättigheter.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Bolagets strategi- och hållbarhetschef Henrik Tegnér berättar att de sedan flera år tillbaka arbetat utifrån OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande, vilket han säger linjerar med kraven i CSDDD.

– OECD-riktlinjerna är redan inarbetade i vår policy, riskhantering och hur vi har satt upp våra due diligence-processer. Det finns endel skillnader. Men merparten av det vi gör handlar om att justera arbetet utifrån det vi redan har gjort, säger han.

Vidare säger Henrik Tegnér att en stor del av arbetet handlar om att säkerställa att de projekt som bolaget driver eller är involverade i genomförs på ett hållbart sätt.

– Utifrån vårt perspektiv har vi inte så långa och komplicerade leverantörskedjor. Men det är ändå väldigt viktiga frågor när det exempelvis gäller mänskliga rättigheter. Så vi har jobbat mycket med hur vi ser på risker utifrån ett landsperspektiv och sektorsperspektiv. Där har vi skapat processer som kollar på enskilda projekt, men också på landnivå och sektornivå utifrån ett mer aggregerat perspektiv.

Som exempel ger han vattenkraft-projekt, där han berättar att Afry, med hjälp av externa parter, tagit fram ett ramverk för vad som klassas som hållbar vattenkraft.

– Vi tycker att vattenkraft är en bra kraftkälla, som bra tillgång till energi utan fossila utsläpp. Samtidigt vet vi att vattenkraft kan ha negativ påverkan på miljön och hos lokalbefolkningen. Ramverket är ett sätt att säkerställa att vattenkraften är hållbar. Det är också viktigt för dokumentationen, säger han.

Hur jobbar ni mot leverantörer?

– Vi har jobbat in företagskriterier för alla våra leverantörer. Där har vi krav på mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljön och informationssäkerhet. De kommer inte bara från CSDDD, men mycket kommer därifrån, säger Henrik Tegnér.

Samtidigt som Afry jobbar med att förhålla sig till och implementera CSRD, CSDDD och även EU-taxonomin, som klassar vilka verksamheter som är miljömässigt hållbara, kommer besked från EU om att sänka kraven. Diskussionerna kretsar just nu kring förslaget om att slå ihop de tre regelverken i en så kallad omnibuslag. Henrik Tegnér säger att han i grunden är positiv till att EU vill minska den administrativa bördan.

– Intentionen med regelverken är bra. Men generellt är vi oroliga när det är för mycket administration och rapporteringskrav. Då blir det mer fokus på rapportering, i stället för konkreta åtgärder. Det måste vi akta oss för, säger Henrik Tegnér.

Samtidigt ser han en risk att ambitionsnivån sänks. Bland annat lyfter han beskedet om att EU eventuellt kommer att stryka kravet på dubbel väsentlighet, vilket handlar om företagets påverkar omvärlden utifrån ett miljömässigt och socialt perspektiv, och hur omvärlden påverkar företaget.

– Vi är mycket för att man förenklar administrativa bördor, men jag gillar tanken på dubbelmaterialitet. Inom hållbarhetsområdet finns det så många saker man kan göra och borde göra. Men det är väldigt viktigt att förstå vad som har störst inverkan, så att man prioriterar rätt åtgärder. Så att ta bort det hade mer varit en ambitionssänkning snarare än en administrativ förenkling. Det gillar vi inte, säger han.

Att förhålla sig till de olika buden som kommer från EU, menar han ofta kan vara en svår balansgång för företaget att förhålla sig till.

– Man måste uppfylla kraven som finns. Men man behöver inte ligga först. Det gäller att vara förberedd, men inte för förberedd. Vi vill ligga långt fram vad gäller hållbarhet, men vi behöver inte ligga längst fram när det kommer till att implementera EU-lagstiftning. Då är risken att vi behöver göra om arbetet. Så det är en balansgång, säger han.

Men även om kraven kan komma att ändras och skruvas på, säger Henrik Tegnér att de fortsätter sitt arbete, där han menar att en central del handlar om att öka medvetenheten i hela verksamheten.

– Vi har verksamheter i över hundra länder. Det är högt ställda krav, och vi behöver klara av att verkligen implementera dem och få ut budskapet och medvetenheten att följa dem. Så det är en viktig del i det hela, avslutar han.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.