9 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda

EU-verktyg ska synliggöra kostnader för luftföroreningar

EU-projektet Valesor har utvecklat ett nytt onlineverktyg som ska göra det möjligt att beräkna hur luftföroreningar och kemikalier påverkar människors hälsa och samhällets ekonomi. Verktyget har tagits fram efter tre års forskning och ska ge beslutsfattare, forskare och organisationer bättre underlag för hälsokonsekvensbedömningar och kostnadsnyttoanalyser. Enligt Katarina Yaramenka vid IVL Svenska Miljöinstitutet finns en växande efterfrågan i Europa på tillförlitliga metoder för att värdera hälsoeffekter och samhällskostnader kopplade till miljöbelastningar. Verktyget bygger på forskning om vanliga luftföroreningar och kemikalier och kan uppskatta effekter som sjukdomsfall, förlorade levnadsår och förändringar i dödlighet. Enligt Per Strömberg vid IVL Svenska Miljöinstitutet kan resultaten också översättas till ekonomiska värden som inkluderar sjukvårdskostnader, produktionsbortfall och andra samhällsekonomiska effekter.

Jessika Roswall lyfter natur som del av Europas säkerhet

EU:s miljökommissionär Jessika Roswall säger att länder kan stärka sitt försvar genom att återförvilda gränsområden och göra dem svårare att korsa. Hon pekar på Polen och Finland där naturen har fått ta över delar av gränsen mot Ryssland eller ryska allierade, vilket skapar mer svårframkomlig terräng. Enligt Jessika Roswall kan buskar, träd och återställda våtmarker fungera som naturliga hinder och göra det svårare för exempelvis stridsvagnar att ta sig fram. Hon framhåller också att investeringar i natur kan stärka biologisk mångfald och bidra till säkerhet genom bättre vattenförsörjning, livsmedelsproduktion och skydd mot översvämningar. Samtidigt vill Jessika Roswall att EU skyndar på arbetet med att reglera PFAS och pekar bland annat ut läkemedels och kosmetikaindustrin som möjliga ansvariga för saneringskostnader.

EU-parlamentet vill lätta på koldioxidregler för lastbilar

EU-parlamentet har godkänt en lättnad av koldioxidreglerna för lastbilar efter ett förslag från EU-kommissionen. Beslutet ger tillverkare större flexibilitet att uppfylla utsläppsgränserna inför målet för 2030. Tillverkare som överträffar sina mål ett år ska kunna använda överskottet för att kompensera för år då utsläppsgränserna inte nås. EU kräver samtidigt att nya tunga nyttofordon från 2040 i genomsnitt ska släppa ut 90 procent mindre koldioxid än under basåret 2019. Det finns också ett delmål om 45 procent lägre utsläpp till 2030.

Miljöorganisation kritiserar EU-parlamentets bostadsrapport

EU-parlamentet har röstat igenom en ny rapport om bostadspolitik som får kritik från miljöorganisationen European Environmental Bureau, EEB. Organisationen anser att förslagen inte räcker för att hantera Europas bostads, energi och klimatkriser. Enligt EEB prioriterar rapporten snabbare byggande genom ett så kallat Housing Simplification Package, vilket kan försvaga lagar om hälsa och natur. Samtidigt innehåller rapporten åtgärder som organisationen ser som positiva, bland annat stöd till renoveringsfonder och incitament för att minska antalet tomma bostäder. EEB efterlyser också starkare insatser för att skydda hyresgäster och låginkomsthushåll samt säkerställa tillgång till energieffektiva och prisvärda bostäder.

EU överväger åtgärder för att sänka industrins energikostnader

EU undersöker tillfälliga åtgärder för att sänka energikostnaderna för industrin, enligt ett internt dokument som Reuters har tagit del av. Förslagen omfattar bland annat justeringar av energiskatter, nätavgifter och kostnader kopplade till EU:s utsläppshandel. Bakgrunden är att europeiska företag varnar för att höga energipriser försämrar deras konkurrenskraft jämfört med företag i bland annat Kina och USA. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen väntas presentera möjliga åtgärder inför EU-ledarnas toppmöte den 19 mars. Enligt dokumentet kan tillfälliga lösningar behövas under två till fem år tills energiomställningen till mer förnybar och billigare energi får större effekt på elpriserna.

EU satsar över 103 miljoner euro på miljöprojekt

EU-kommissionen investerar över 103 miljoner euro i sju strategiska miljö och klimatprojekt genom Life-programmet. Projekten ska stärka klimatresiliens, naturrestaurering, cirkulär ekonomi och hållbar markanvändning i flera europeiska länder. Finansieringen går till projekt i Finland, Frankrike, Grekland, Nederländerna, Portugal, Slovakien och Spanien. Det största projektet är Life HumedalES i Spanien som får 29,7 miljoner euro för att restaurera omkring 26 200 hektar våtmarker i 107 Natura 2000 områden. Life-programmet har finansierat över 6 500 miljö och klimatprojekt sedan 1992 och har en budget på 5,43 miljarder euro för perioden 2021 till 2027.

EBRD planerar 150 miljarder euro i grön finansiering

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling planerar att mobilisera minst 150 miljarder euro i grön finansiering fram till 2030. Målet presenteras i bankens nya strategi för omställningen till en grön ekonomi för perioden 2026 till 2030. Finansieringen ska stödja klimatomställning och investeringar i tillväxtekonomier. Enligt strategin ska minst 50 procent av bankens årliga affärsvolym gå till gröna investeringar. Satsningarna ska främst riktas mot energi, industri, jordbruk och livsmedel, transporter, stadsutveckling samt finansiella system. Banken planerar också att öka projekt som bidrar till klimatanpassning och positiva effekter för naturen.