9 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda

Förändringen innebär ett avsteg från den så kallade svenska modellen som drevs igenom av bland andra Isabella Lövin och som bidragit till att minska utsläppen med flera miljarder ton. Kritiker varnar för att förslaget kan försvaga systemets styrning, sänka priset på utsläppsrätter och i förlängningen leda till högre utsläpp. Samtidigt menar vissa bedömare att effekten blir begränsad och att systemet kan bli mer förutsägbart.

Förslaget kommer efter krav från flera medlemsländer som vill mildra effekterna av höga energipriser. Det är ett första steg inför en större översyn av ETS senare under året och måste godkännas av både EU-parlamentet och medlemsländerna.

Splittrat EU om globala mål inför FN-möte

EU-parlamentets utskott behandlar många ändringsförslag inför FN:s högnivåforum 2026 om Agenda 2030, där tydliga politiska motsättningar framträder. Dokumentet, framtaget av Lukas Mandl och Pierfrancesco Maran, visar oenighet kring prioriteringar, finansiering och ansvarsfördelning. Flera förslag lyfter att världen ligger efter i arbetet med de 17 globala målen, medan andra betonar behovet av att anpassa målen efter nationella förutsättningar. Finansieringen är särskilt omstridd, med diskussioner om både ökat bistånd och större privat kapital samtidigt som många länder har höga skulder. Det finns även delade uppfattningar om EU:s roll och hur mycket ansvar som ska ligga på medlemsstaterna. Slutsatserna väntas påverka EU:s linje inför FN-mötet i New York i juli.

Första koldioxidpris i CBAM fastställt

EU-kommissionen har fastställt det första koldioxidpriset inom CBAM-systemet till 75,36 euro för första kvartalet 2026. Därmed får importerande företag för första gången en konkret kostnad att förhålla sig till inom systemet. Priset baseras på det genomsnittliga auktionspriset i EU:s utsläppshandelssystem och ska spegla kostnaden för utsläpp inom unionen. CBAM har tidigare varit i en övergångsfas där företag endast rapporterat utsläpp utan att betala. Under 2026 kommer fyra kvartalspriser att publiceras för att ge bättre planeringsförutsättningar. Från och med 2027 införs ett system med veckovis publicering av priser.

EU publicerar vägledning för nya förpackningsregler

EU-kommissionen har tagit fram en ny vägledning för hur förordningen om förpackningar och förpackningsavfall ska tillämpas i praktiken. Syftet är att minska osäkerheten kring tolkningar av reglerna, som antogs i februari 2025 och börjar gälla i augusti 2026. Vägledningen klargör bland annat hur företag ska avgöra om de räknas som producenter och vilka produkter som omfattas av reglerna. Den ger också stöd kring krav på engångsförpackningar, PFAS i livsmedelsförpackningar och mål för återanvändning. Dokumentet innebär inga nya regler utan förtydligar hur befintlig lagstiftning ska tillämpas. Kommissionen väntas även uppdatera vägledningen löpande med fler frågor och svar.

EU-kommissionen medger risk i nytt pesticidförslag

EU-kommissionen medger att det saknas garantier för att det nya omnibusförslaget om bekämpningsmedel inte försämrar skyddet för hälsa och miljö. Uppgiften kommer enligt Pesticide Action Network Europe efter ett uttalande av Klaus Berend inför det nederländska parlamentet, där han sade att det inte går att bevisa att reformen inte innebär en försämring. Förslaget lades fram i december 2025 och ska förenkla regelverket för livsmedels- och fodersäkerhet. Kritiker varnar för att godkännanden av bekämpningsmedel kan bli obegränsade och att återkommande säkerhetsprövningar kan försvinna. Sedan 2011 har sådana omprövningar lett till att 54 ämnen förbjudits på grund av risker för människor och miljö.

EU söker experter för att nå mål om nollföroreningar

EU-kommissionen öppnar en ny ansökningsomgång till plattformen Zero Pollution Stakeholder Platform för att stärka arbetet mot nollföroreningar till 2030. Initiativet kommer efter en halvtidsöversyn som visar att framsteg har gjorts sedan 2021 men att takten måste öka. Plattformen ska samla organisationer för att hantera hinder, utbyta erfarenheter och bidra med lösningar inom bland annat luft, vatten, mark och kemikalier. Upp till 50 organisationer kommer att utses för en mandatperiod på fem år och förväntas delta i arbetet med ett treårigt arbetsprogram. Ansökan är öppen till den femte maj 2026 och riktar sig till aktörer med relevant expertis. Det första mötet för den uppdaterade plattformen planeras till fjärde kvartalet 2026.

Kritik mot slutet möte om EU:s vattenskydd

Miljöorganisationer riktar kritik mot ett slutet möte i Stockholm mellan EU-kommissionären Jessika Roswall och den svenska gruvindustrin om framtiden för EU:s ramdirektiv för vatten. Kritiken gäller att miljöorganisationer och civilsamhället inte deltog i diskussionerna om regelverket. Ramdirektivet beskrivs som en central del av EU:s miljöskydd och viktigt för både dricksvatten och ekosystem. Samtidigt driver gruvindustrin på för lättnader för att möjliggöra ökad utvinning, trots risker för vattenföroreningar. Organisationerna varnar för att förändringar kan få stora konsekvenser och efterlyser mer öppna beslutsprocesser.

EU ger ny vägledning för fågelskydd

EU-kommissionen har presenterat en ny vägledning för hur fågeldirektivet ska tillämpas mer pragmatiskt i medlemsländerna. Syftet är att skapa en mer enhetlig tillämpning och samtidigt minska den administrativa bördan. Vägledningen klargör hur regler om skydd och undantag ska tolkas samt hur praxis från EU-domstolen ska användas. Den slår fast att medlemsländer måste ha ett heltäckande skydd mot avsiktligt dödande, störningar och förstöring av bon och ägg. Samtidigt betonas ett mer förebyggande arbetssätt där risker hanteras tidigt i planering. Undantag kan tillåtas i vissa fall, till exempel för jordbruk och fiske, om inga alternativa lösningar finns.

2025 EU:s värsta skogsbrandsår någonsin

År 2025 blev det mest förödande skogsbrandsåret som registrerats i EU, med över 1,07 miljoner hektar brända marker. Uppgifterna kommer från Joint Research Centre och bygger på satellitdata som visar att bränderna började ovanligt tidigt, med över 100 000 hektar förstörda redan i mars. Under sommaren förvärrades läget kraftigt, särskilt i augusti då värmeböljor bidrog till omfattande bränder i flera Medelhavsländer. Totalt registrerades 7 783 bränder i 25 av 27 medlemsländer, där endast Luxemburg och Malta klarade sig utan bränder. I Portugal och Spanien brann över 460 000 hektar under några veckor, vilket motsvarar nästan hälften av den totala ytan. Utvecklingen visar en trend mot tidigare brandsäsonger och ökad spridning av bränder längre norrut.