10 nyheter på veckans EU-agenda

MP kräver granskning av Warborn och skärpta etikregler i EU

Miljöpartiet kräver en fördjupad granskning av Moderaternas EU-parlamentariker Jörgen Warborn efter uppgifter om hans kontakter med amerikanska politiker som vill försvaga EU:s hållbarhetsregler. Under samma period var Jörgen Warborn huvudförhandlare när EU genomförde regelförenklingar och sänkte ambitionerna i CSRD och due diligence-lagen. Alice Bah Kuhnke (MP), EU-parlamentariker, säger i ett uttalande att uppgifterna väcker frågor om transparens och intressekonflikter. Hon vill införa ett förbud mot fossilindustrins lobbyister i EU-parlamentet och jämför med att tobakslobbyn inte får delta vid Världshälsoorganisationens möten. Miljöpartiet vill också stärka det EU-gemensamma etikorganet, som i dag saknar mandat att genomföra egna utredningar eller besluta om sanktioner.

EU antar bindande klimatmål om 90 procent till 2040

EU-parlamentet har antagit ett bindande klimatmål som innebär att EU:s nettoutsläpp av växthusgaser ska minska med 90 procent till år 2040 jämfört med 1990 års nivåer. Beslutet är en del av en överenskommelse med Ministerrådet om att uppdatera klimatlagen och fungerar som en milstolpe mellan målet om minst 55 procent till 2030 och klimatneutralitet till 2050. Lagen inför flexibilitetsmekanismer som från 2036 tillåter användning av internationella koldioxidkrediter för upp till fem procentenheter samt skjuter upp införandet av det nya utsläppshandelssystemet ETS2 till 2028, samtidigt som EU-kommissionen får i uppdrag att vartannat år utvärdera framstegen. De svenska EU-parlamentarikerna är oense om målets ambitionsnivå. Jessica Polfjärd (M) stöder beslutet, medan bland annat Per Holmgren(MP) och Emma Wiesner (C) anser att målet är för lågt i förhållande till forskningen. Helene Fritzon (S) beskriver kompromissen som otillräcklig men framhåller vikten av en gemensam EU-ambition, medan Beatrice Timgren (SD) och hennes parti röstade nej med hänvisning till Sveriges nuvarande utsläppsnivåer.

EU förbjuder förstörelse av osålda kläder

EU inför ett bindande förbud mot att förstöra osålda kläder, accessoarer och skor inom ramen för förordningen om ekodesign för hållbara produkter. Förbudet börjar gälla för stora företag den 19 juli 2026 och utvidgas till medelstora företag år 2030. Från februari 2027 ska företag även redovisa hur mycket osålt lager som kasseras enligt en gemensam EU-standard. Mellan 4 och 9 procent av osålda textilier i Europa förstörs varje år, vilket orsakar cirka 5,6 miljoner ton koldioxidutsläpp. Undantag tillåts endast vid exempelvis säkerhetsrisker eller irreparabla skador.

EU-parlamentet vill skärpa ansvar i byggkedjor

EU-parlamentet har antagit ett initiativbetänkande om ansvar och arbetsvillkor i underleverantörskedjor, särskilt inom bygg- och transportsektorn. Förslaget uppmanar EU-kommissionen att se över regler och samarbete för att stärka kontrollen över arbetsvillkor i entreprenadkedjor. Bakgrunden är en hög nivå av arbetsplatsolyckor, arbetskraftsexploatering och arbetslivskriminalitet i EU. Byggbranschen lyfts fram som särskilt drabbad, med omfattande användning av underentreprenörer. En central fråga är vilket ansvar huvudentreprenörer ska ha för villkoren längre ned i kedjorna. Johan Danielsson, föredragande i utskottet för sysselsättning och sociala frågor, säger att företag måste ta ansvar för det som sker på deras byggarbetsplatser.

22 miljarder euro i gröna obligationer första året

EU:s gröna obligationsstandard, EUGBS, har resulterat i över 22 miljarder euro i emitterade obligationer under sitt första år. Standarden lanserades i slutet av 2024 och kräver att minst 85 procent av kapitalet går till taxonomianpassade aktiviteter, samt oberoende granskning och löpande rapportering under tillsyn av ESMA. En analys från Institute for Energy Economics and Financial Analysis visar att stater, kommuner, banker och företag i flera EU-länder har använt standarden. Enligt analytikern Kevin Leung har efterfrågan varit hög och utvecklingen lovande. De flesta obligationerna har finansierat projekt inom lågkoldioxidenergi. Samtidigt utgör de ännu en liten del av EU:s totala taxonomianpassade kapitalflöde.

EU gör framsteg för biologisk mångfald – men tempot måste öka

EU är på väg att nå 16 av sina 45 mål för biologisk mångfald till 2030, och två mål har redan uppnåtts, enligt EU:s sjunde nationella rapport om biologisk mångfald. Rapporten visar att unionen har gjort betydande framsteg men att genomförandet måste snabbas upp för att säkra natur, livsmedelsförsörjning, vatten och ekonomisk stabilitet. Rapporten lyfter att EU har ett omfattande regelverk för att bevara och återställa ekosystem, bland annat genom den nya naturrestaureringsförordningen som nu har trätt i kraft. Den ska bidra till att återställa ekosystem och stärka vatten- och livsmedelssäkerhet samt klimatanpassning. Jessika Roswall säger att regelverket är på plats men att genomförandet nu måste accelerera.

Regeringen kritisk till sänkta EU-krav på bilars koldioxidutsläpp

EU-kommissionen föreslår att koldioxidkraven för nya lätta fordon sänks, enligt en faktapromemoria från Klimat- och näringslivsdepartementet. Förslaget innebär att målet för minskade utsläpp från nya lätta lastbilar till 2030 sänks från 50 till 40 procent jämfört med 2021, och att kravet på 100 procent utsläppsfria nya fordon till 2035 sänks till 90 procent. Resterande 10 procent föreslås kunna kompenseras genom användning av e-bränslen, biobränslen eller lågfossilt stål. Målet för 2030 ska dessutom beräknas som ett genomsnitt för perioden 2030–2032. EU har haft regler för koldioxidutsläpp från lätta fordon sedan 2008/2009, och enligt nuvarande förordning ska alla nya lätta fordon vara utsläppsfria från 2035. Regeringen är kritisk till riktade förmåner för små EU-tillverkade elbilar men positiv till en ny märkning som kan redovisa klimatpåverkan över hela fordonets livscykel.

EU vill stoppa överimplementering

EU-kommissionen arbetar på ett förslag för att åtgärda medlemsländernas så kallade överimplementering av EU-regler, rapporterar Ends Europe. Begreppet syftar på att länder inför strängare krav än de minimikrav som anges i EU:s regelverk, exempelvis inom miljöområdet. Enligt miljökommissionär Jessika Roswall är denna praxis ett av de största hindren för den fria rörligheten på EU:s inre marknad. Hon menar att överimplementeringen minskar företagens konkurrenskraft. Det är ännu oklart när förslaget ska presenteras och hur det kommer att utformas.

Kritik mot nya EU-regler för gödsel

European Environmental Bureau riktar skarp kritik mot EU:s nya regler för RENURE-gödsel som ändrar Nitrates Directive och tillåter högre spridning av kväve från processad stallgödsel. Enligt organisationen har kommissionen drivit igenom förändringen utan fullständig konsekvensanalys, utan ordentligt offentligt samråd och utan klimatbedömning i enlighet med EU:s klimatlag. Kommissionen har behandlat gränsen på 170 kg kväve per hektar och år som en teknisk parameter snarare än en grundläggande del av EU:s vattenskyddslagstiftning. Organisationen uppger att kommissionen främst har lutat sig mot en rapport från Joint Research Centre från 2020 och inte beaktat en senare rapport från 2023, som visar att återvunna näringsprodukter endast kan ersätta omkring tio procent av mineralgödsel på EU-nivå. Enligt rapporten är minskad jordbruksintensitet den mest effektiva åtgärden för att minska kväveföroreningar.