Komplex bild bakom väljarnas minskade klimatprioritering

I Indiktator Opinions mätning för Ekot i februari minskade andelen som nämner miljö och klimat som den viktigaste frågan mer än något annat alternativ. I mätningen svarar åtta procent att miljö och klimat är den viktigaste frågan, vilket är en minskning med tre procentenheter sedan den tidigare mätningen som gjordes i november.

Färre svarar att det är viktigaste frågan

Även i Verians mätning av väljarnas viktigaste frågor för SVT syns ett liknande mönster. Likaså där är miljö- och klimatfrågan den fråga som har tappat mest när väljarna fick svara på vilken eller vilka frågor som de tycker är viktigast. Jämfört med i september 2025 har frågan puttats ned från en fjärdeplats till en femte.

– Den står inte riktigt lika högt upp på väljarnas agenda som tidigare, säger Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian.

Tidigare år har miljö- och klimatfrågan haft en given fjärdeplats i Verians mätningar, säger Per Söderpalm.

– Sjukvård, skola och lag och ordning har legat topp tre under lång tid, i en klass för sig. Men sedan har miljö- och klimat ofta legat på en klar fjärdeplats. Nu ligger inte miljö och klimat längre tydligt över frågor som äldreomsorg och invandring i viktighet, säger Per Söderpalm.

Sustainable Brand Index, SBI, mäter hur konsumenter uppfattar olika företag ur ett hållbarhetsperspektiv. De ställer också frågor om hur konsumenter ställer sig i andra hållbarhetsfrågor – och sätter fingret på något paradoxalt. Intresset för hållbarhet är stabilt, enligt SBI. Men ”effekten på köpbeteendet” har minskat. Hur ska man tolka det?

SBI:s vd Erik Elvingsson Hedén säger att det dels går att förstå ur ett ekonomiskt perspektiv, där hushållen pressas allt hårdare och det därför är svårt att prioritera hållbara alternativ.

– Sedan skulle jag dels säga att det har blivit svårare att veta vad som är hållbart och inte. Folk är mer förvirrade nu än för fem år sedan. Dessutom vill jag också säga att det här är någonting man förväntar sig, att företag håller en hygiennivå.

– Jag skulle säga att det här proaktiva intresset har minskat. Men förväntningarna ligger kvar.

Stabilt i SOM-institutets mätserie

Maria Solevid är docent i statsvetenskap och forskar inom valforskningsprogrammet på Göteborgs universitet. Hon skriver till Miljö & Utveckling att hon inte känner igen att intresset har minskat, och pekar på att frågan ligger på en stabil femteplats i SOM-institutets mätserie över ”viktiga samhällsproblem och frågor” 2025, vilket den gjorde även 2022. Hon pekar också på att andelen som svarat att frågan var viktig för val av parti har ökat de senaste valen.

Däremot, skriver hon, har miljö- och klimatfrågor blivit mer polariserade.

Väljare till mitten/vänster tycker fortsatt att det är viktiga frågor, medan högerväljare – som en ”något större andel av väljarkåren identifierar sig som” inte tycker det. ”Det gör att det blir tuffare för miljöfrågan att få utrymme och som följd färre väljare som bedömer att frågan är viktig”, skriver hon.

Per Söderpalm på opinionsföretaget Verian lyfter också polariseringen av klimatfrågan, som också märks när man ser på skillnaden mellan män och kvinnors intresse. Bland män är frågan inte ens bland de tio viktigaste enligt Verians mätning.

– Jag tycker inte att man ska överdriva klimatfrågans tapp. Det handlar inte om något drastiskt fall. Men vi ser att frågan har blivit mindre viktig för väljarna, och vi har mätt på samma sätt över tid. Jag känner mig komfortabel med vår mätserie.

Medieagendan spelar in

Så vad beror minskningen på? Per Söderpalm pekar på medieagendan som en möjlig förklaring.

– Verian följer löpande den politiska medieagendan och har under en längre tid kunnat notera att frågan inte står lika högt upp på den politiska och mediala agendan som tidigare.

Peaken nåddes 2019 då Greta Thunberg var Sveriges mest omnämnde person i media efter Stefan Löfven.

Sedan dess har en mängd andra frågor stått i fokus av debatten, påpekar han.

– Vi har haft pandemin, vi har haft många krig, vi har Trumps presidentskap och dessutom har vi haft stora problem med gängkriminaliteten. Det är inte bara klimatfrågan som har tappat utan det har varit svårt för många frågor att göra sig gällande i en orolig omvärld. I slutet av förra året låg miljö- och klimatfrågan först på elfte plats på den politiska medieagendan.

En angränsande förklaring tror han handlar om att fler hot seglat upp jämte klimatet: krigshot, AI:s hot mot jobben, ekonomin.

– Jag tror att det handlar om hur många kriser man kan ta till sig samtidigt. Om man tittar på ungas situation idag så möter de flera hot än klimatfrågan, och i en sådan situation kan man tänka sig att klimatet blir relativt mindre viktigt än vad den var för ett antal år sedan.