Grönsaksodlaren som vill revolutionera matsystemet

Forskning Foodtech-startupen Johannas stadsodlingar har tagit in fem miljoner i riskkapital för att bygga en storskalig anläggning för akvaponisk kretsloppsodling. Målet är att revolutionera matproduktionssystemet.

Grönsaksodlaren som vill revolutionera matsystemet
Thomas Bjelkeman-Pettersson, vd på Johanna Stadsodlingar, som använder blockkedjeteknik för att kartlägga odlingen. Foto: Nils Petter Nilsson

I det gamla kostallet på vischan utanför Vallentuna norr om Stockholm bubblar det bokstavligen i tankarna.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Affärsidén, som föddes på en science fiction-konferens under diskussioner om att leva på Mars, har tagit tre år att bygga upp. Under det neonrosa ljuset i den hangarlika byggnaden växer sig mangold, pak choi och palmkål oväntat stora. Ett par meter bort bubblar det från fiskarna, som ger plantorna näring.

Johannas Stadsodlingar använder blockkedjeteknik

Thomas Bjelkeman-Pettersson, vd på Johanna Stadsodlingar som företaget heter, samlar med hjälp av sensorer in data för att optimera förutsättningar och trimma in det helautomatiska systemet. Data som ska kunna delas med kunderna genom blockkedjeteknik.

Fakta

Så ska kretsloppet fungera

Tanken är att Johannas stadsodlingar ska bygga ett hydroponiskt kretslopp för vertikalodling. 99,5 procent av vattnet återvinns och syresätts igen. Näringsåtervinning sker i flera steg:
  1. Fiskarna i vattentankar matas med fiskfoder. Framöver ska sannolikt traditionell fiskmat bytas ut mot en större mängd egenuppfödda malda larver kompletterat med östersjömusslor.
  2. Bakterier bryter ner ammonium från fiskarnas utandning och fiskbajset och gör näringen tillgänglig för plantorna.
  3. Plantorna, som växer i vatten, suger upp en liten mängd tillsatt järn och den naturliga näringen från fiskarnas bajs och utandning.
  4. Larver föds potentiellt upp på matsvinn, till exempel osålda grönsaker och utsorterade rötter.

Testanläggningen, som inryms i en mindre del av kostallet, levererar 500 plantor i veckan. Hittills har Reko-ringar varit den primära försäljningskanalen på grund av pandemin. Två lokala restauranger och några butiker finns i kundbasen och flera kockar har gjort studiebesök, berättar han.

– Det gröna kommer att stå för nio tiondelar av inkomsterna och är huvudnäringen. Fisken är hjärtat i systemet. Den behövs för att få näringskretsloppet att fungera, men kommer också att bli en inkomstkälla.

Genom blockkedjeteknik ska hela odlingskedjan bli transparent. Foto: Nils Petter Nilsson

Vattnet återanvänds till 99,5 procent

Thomas Bjelkeman-Petterssons svar på frågan om produkterna är ekologiska är att ”den europeiska definitionen av ekologiskt är att man ska odla i jord”. Han understryker att odlingen sker miljövänligt och näringseffektivt. Vattnet som cirkulerar återanvänds till 99,5 procent, enligt hans mätningar.

Det står också på att göra-listan att räkna på verksamhetens klimatavtryck.

– Det är kanske fiskfodret som har den största miljöpåverkan i ett sådant här system idag. Fiskfoder är en blandning av lite fiskolja, lite fiskmjöl, soja och andra saker. Vårt mål är att försöka hitta ett sätt att ersätta både fiskmjöl och soja med till exempel insektslarver eller musselmjöl från Östersjön.

Fiskarna i tankarna får mat. Foto: Nils Petter Nilsson

Forskare ska studera larverna

Men först ska forskare ta sig en titt på de larver som fötts upp på svinn och rötter i ladan intill.

– Larverna ligger nedfrusna. Forskarna ska titta på näringsinnehåll och fettsyror för att se hur vi kan göra det bästa fiskfodret.

Så ska Johannas stadsodlingar expandera

Thomas Bjelkeman-Pettersson drar snabbt upp linjerna för en ”levande matfabrik”, som de ska söka tillstånd för att bygga ett stenkast bort.

– Vårt är mål är inte att vara grönsaksodlare. Vårt mål är att skapa kretsloppsbaserade matproduktionssystem som går att skala upp.

Fakta

Detta är Johannas stadsodlingar

Grundare och ägare: Anke Johanna van Lenteren (vice vd), Thomas Bjelkeman-Pettersson (vd), Mikael Sellerstrand, William Hamilton, Tomas Strandberg, Gabriel von Heijne och Björn Elfgren.Säte: Sollentuna med pilotanläggning i VallentunaAntal anställda: 6Produkter: Bladgrönt och regnbågeOmsättning: 640 000 kronorInvesterare: Stockholm Innovation & Growth, Familjen Kull, Familjen Ahlberger samt Propel CapitalMål: Bygga en storskalig anläggning norr om Stockholm. Inom tio år bygga tio liknande anläggningar runt om i Europa. 

Ni har tagit in fem miljoner kronor i riskkapital. Hur ska ni använda pengarna?

– Pengarna används för att designa en storskalig anläggning. Målet är att resten av den här byggnaden, 600 kvadratmeter, ska bli fiskodling som ger 35 ton regnbåge per år. Sedan ska det byggas två odlingshallar bredvid med vertikalodlingssystem i tio våningar, som sitter ihop med fiskanläggningen. Det blir 80 gånger större än här, 7 300 kvadratmeter odlingsyta, jämfört med dagens kanske 90 kvadratmeter. Målet är 2,5 miljoner plantor om året, kan det vara 370 ton grönsaker?

Vad är din vision på längre sikt?

– Jag vill kunna bygga tio sådana anläggningar de närmsta tio åren, Stockholm, Göteborg, Malmö, Köpenhamn, Oslo och Berlin… De kanske blir i någon form av franchisesystem.

Thomas Bjelkeman-Petterson, VD. Foto: Nils Petter Nilsson

Ni vill utmana matbranschen, varför är blockkedjetekniken central?

– Vi ser blockkedjeteknik som ett sätt för hur hela matsystemet kan kommunicera transparens, inte bara för oss utan för alla.

Ska blockkedjetekniken fungera som en allt i ett-märkning?

– Målet är du ska kunna ta en planta eller fisk som du vill köpa, blippa den med telefonen och se all den information som vi delar med oss av. Det är till exempel varifrån den kommer, hur den föddes upp och när den såldes. Dit vill vi nå. Det knepiga är, om vi får fiskfoder någonstans ifrån, att de ska ha samma transparens.

Kan blockkedjeteknik och transparens bli er konkurrensfördel?

– Kanske till att börja med, men i det långa loppet tror jag alla måste ha det. Jag skulle inte starta ett företag i dag om det inte hade en digital kärna. Vi kan få kunskap från det digitala, det berättar hur vårt system mår, larmar mitt i natten och berättar hur jag kan förbättra.

Hur hjälper datatekniken er att odla?

– Jag kan säga vad näringsnivåerna var i systemet när plantorna skördades. Då kan jag lära mig saker, titta på medelvikt och odlingstid, och kanske ändra på matningen till fiskarna.

Läs mer om Akvaponisk odling här

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.