Trendigaste blå maten är grön: Klimatsmart och nyttig tång

Hållbar mat Världsledande forskare förutspår en fördubbling av efterfrågan på mat från havet. Och den klimatsmarta svenska tången spås bli en jätteindustri.

Trendigaste blå maten är grön: Klimatsmart och nyttig tång
Foto: Stock Adobe

Tång och odlade musslor och ostron genererar minst utsläpp av växthusgas och närsalter och använder minst markyta, enligt studien Miljöprestanda för blå livsmedel.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Hundratals forskare runt om i världen har i det banbrytande samarbetsprojektet Blue food Assessment (BFA) kartlagt näringsfördelarna hos tusentals havs- och sötvattenslevande arter och tagit fram en standard för att jämföra den blå matens miljöavtryck.

Förutspår en fördubbling av efterfrågan

Forskarna förutspår en fördubbling av efterfrågan på sjömat inom trettio år. Mer tång på tallriken i framtidens kostcirkel alltså?

– Tången har en stor potential och är fullvärdig näring. Det är väldigt attraktivt för veganer och vegetarianer och det har vi ju många i dag. Och även för andra som vill äta mindre kött. Det finns ju mycket konflikter kopplat till sojan, så alger är intressant, säger Fredrik Gröndahl, docent i industriell ekologi vid KTH och ansvarig för nya satsningen ”Blå mat – Centrum för framtidens sjömat”.

Linnea Sjögren är tångdykerska. Foto: Pressbild

”Nästan lite köttliknande”

I svenska vatten växer 1100 olika makroalger. Tio av dem är goda att äta.

– Jag tycker väldigt mycket fingertång, den brukar kallas för kombu. Dels är den så himla vacker när man tittar på den under vattnet, dels är det den tuffaste tången. Den är nästa lite köttliknande. Och det är väldigt gott att koka buljong på den, säger Linnea Sjögren, som håller på med tångdykning.

Har precis släppt kokbok om tång

Linnea Sjögren har tillsammans med matkreatören Karolina Martinson skrivit boken Plocka tång & strandväxter.

– Det är en kombinerad fakta- och kokbok som berättar hur man på olika sätt tar hand om både tång och strandväxter, och hur man plockar dem hållbart.

Det har pratats om tångens magiska umami i matbranschen och bland forskare i flera år. Men nu ”kommer en andra våg” som når till köksborden, menar Linnea Sjögren.

Tv-kocken Paul Svensson jagar tång

Tv-kocken Paul Svensson snackar tång när han går på jakt efter Sveriges klimatsmartaste mat. Och i matbutikerna blir tång vanligare, vegokorvar med algskinn, nori-ark till sushi, sjögräschips, tångöl och vegoburgare kryddad med tång.

– Tång är smakförhöjare och näringsvärdet gör att den lätt kommer in i livsmedelsindustrin. Jag har haft Orkla på studiebesök hos mig. Familjen Dafgård ringde för tre eller fyra år sedan. Men det tar flera år innan de får ut en ny produkt, berättar Linnéa Sjögren.

Ica forskar om tångmat

Även Ica lägger forskningsresurser på alger, enligt Maria Gustavsson, innovation manager på Ica Sverige.

– Exakt hur stor framtidspotentialen är när det gäller livsmedel är något vi börjat utforska, bland annat genom samarbete med det nya forskningscentrat Blå mat, men även med Rise, som gör en kunskapssammanställning kring algers roll i ett hållbart livsmedelssystem. Frågan utforskas även i dialog med start-ups.

”Vi producerar det här året 30 ton blötvikt och nästa år kommer vi i alla fall att tredubbla den produktionen.”

Sveriges största tångfarm tar upp 30 ton

Simon Johansson, vd, Nordic Seafarm. Foto: Privat

Företaget Nordic Seafarm är sprunget ur forskning vid Göteborgs universitet. Deras odling av snabbväxande sockertång i Bohuslän sker i stor skala.

– Vi är Sveriges största odlare av tång till havs. Vi producerar det här året 30 ton blötvikt och nästa år kommer vi i alla fall att tredubbla den produktionen, berättar vd Simon Johansson.

Den kravmärkta tången säljs torkad eller blancherad till livsmedelsföretag och restauranger i Sverige.

– Vi säljer till mycket Guide Michelin-restauranger och andra restauranger, som ofta har det som en växtbaserad premiumråvara från havet.

Forskare hoppas på blå mat-revolution

Forskarna bakom Blue food Assessment-forskningen hoppas att en blå mat-revolution ska hjälpa oss att nå 2030-målen för hållbar utveckling. Då handlar det just om att ”odla” blå mat – skala upp, effektivisera och göra vattenbruk mer miljövänligt. Genom fler investeringar i innovationer och bättre stöd och lagstiftning som tar hänsyn till små och stora aktörer finns det potential accelerera efterfrågan ännu mer kommande decennier.

Nordic Seafarm vill skala upp tångskörden

När Simon Johansson får frågan om Nordic seafarm ser något hot mot verksamheten lyfter han just osäkerheten kring att få tillstånd att skala upp. Beslutsfattarna borde fokusera mer på växtbaserad odling i havet, anser han.

– I dagsläget odlar vi bara för 100 ton, men vi har tillstånd för upp till 300 ton. Ska vi möta den efterfrågan som vi ser måste vi öka upp till 1000 ton per år. Då är det snarare produktionen som kommer att ta stopp för att vi inte får tillstånd i tid från länsstyrelsen. Det kommer att bli en flaskhals om ett par år.

Forskaren som rekommenderar mört istället

Patrik Henriksson, forskare vid Stockholm Resilience Center och medförfattare till studien Miljöprestanda för blå livsmedel,är inte lika övertygad om konsumenternas acceptans för matalger. Han framhåller en bredare meny för hållbar sjömat, inklusive skarpsill och mört.

– Vi käkar lite i misosoppan och sushin. Men det är ingen som sätter gaffeln i en skål full med alger.

Men måste svenskarna välja mellan alger och insekter tror Patrik Henriksson dock att det gröna valet vinner.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.