Inga produkter i varukorgen.
EU vill förenkla hållbarhetsrapportering och minska dubbelarbete
Dagens M&U EU tar nästa steg i arbetet med att förenkla företagens hållbarhetsrapportering. Nya förslag kan minska dubbelarbete och skapa större samsyn mellan centrala regelverk – men förändringarna kan också få breda konsekvenser för både bolag och investerare.
Foto: Adobe Stock
EU:s plattform för hållbar finansiering föreslår en översyn av de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering, ESRS, för att minska dubbelarbete och förenkla företagens rapportering. Förslaget syftar till att bättre samordna ESRS med EU:s taxonomiförordning samt andra regelverk som SFDR och benchmarkförordningen. Bakgrunden är att företag i dag möter överlappande krav, särskilt inom miljömål och minimiskydd, vilket ökar komplexiteten och kostnaderna.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Rekommendationerna har tagits fram som ett svar på tekniska råd från European Financial Reporting Advisory Group, EFRAG, som arbetar med att utveckla och uppdatera ESRS. Plattformen betonar att nuvarande regelverk riskerar att bli svåröverskådliga när flera parallella rapporteringskrav införs samtidigt inom EU:s ram för hållbar finansiering. Därför efterlyses en mer sammanhållen struktur där olika regelverk i större utsträckning samverkar.
En central del i förslaget är att minska fragmenteringen mellan ESRS och EU:s taxonomi. I dag måste företag ofta rapportera liknande information i olika format och enligt olika definitioner. Plattformen rekommenderar därför en gemensam kartläggning tillsammans med EFRAG för att identifiera överlappande datapunkter som kan användas i båda systemen. Målet är att företag ska kunna rapportera en uppsättning uppgifter som uppfyller flera regelverk samtidigt, vilket skulle minska den administrativa bördan.
Förslaget innebär också att dessa gemensamma datapunkter ska kunna ligga till grund för en integrerad process för både rapportering och granskning. Det skulle enligt plattformen öka tydligheten kring hur hållbarhetsprestanda mäts och verifieras, samtidigt som det gör rapporteringen mer effektiv.
En annan viktig del av översynen handlar om att stärka kopplingen mellan taxonomirelaterade nyckeltal och företagens omställningsplaner. Plattformen föreslår att uppgifter om taxonomianpassade intäkter, investeringar och i vissa fall driftskostnader i större utsträckning ska integreras i ESRS-kraven på klimatrelaterade omställningsplaner. Tanken är att ge en tydligare bild av hur företagens kapitalallokering hänger ihop med EU:s klimatmål.
Detta ska inte enbart gälla klimat, utan även andra miljöområden där omställning är relevant. Genom att knyta finansiella nyckeltal närmare strategiska hållbarhetsmål blir det lättare för både investerare och tillsynsmyndigheter att bedöma företagens framsteg.
Plattformen lyfter också behovet av ökad standardisering. Ett förslag är att ta fram en frivillig mall för hur omställningsplaner ska presenteras inom ramen för ESRS. En sådan mall skulle kunna ge företag en tydligare struktur för hur de beskriver sina strategier för utsläppsminskningar och miljöanpassning.
Samtidigt pekar plattformen på brister i samstämmigheten mellan olika EU-regelverk, särskilt mellan ESRS, SFDR och benchmarkförordningen. Skillnader i definitioner, omfattning och metodik har enligt analysen skapat onödig komplexitet för både företag och finansmarknadsaktörer. En ökad harmonisering ses därför som avgörande för att stärka hela EU:s system för hållbar finansiering.
EU-kommissionen väntas anta en delegerad akt med reviderade ESRS före sommaren 2026, som en del av implementeringen av CSRD. Beslutet blir vägledande för hur EU balanserar ambitionen att ställa höga krav på transparens med behovet av praktiskt genomförbara regelverk.
För företag innebär förändringarna att rapporteringen i större utsträckning kan komma att integreras mellan olika regelverk, särskilt när det gäller taxonomianpassning och omställningsplaner. För investerare kan mer enhetliga och jämförbara uppgifter förbättra möjligheterna att fatta informerade beslut om kapitalallokering och riskbedömning.
