CBAM är här – så undviker du dyra överraskningar

CBAM infördes för att spegla EU:s system för handel med utsläppsrätter, ETS, och förhindra att varor producerade med höga utsläpp importeras billigare än motsvarande EU-produkter. Tidigare har regelverket främst omfattat råvaror som stål, järn och aluminium. Enligt Linnea Jacobsen kommer EU-kommissionen senare i vår att föreslå att även färdiga industriprodukter ska inkluderas, bland annat fordons- och maskindelar.

– Hela industrin i Sverige kommer påverkas av detta, säger Linnea Jacobsen.

Även om CBAM-certifikaten först ska köpas i februari 2027, avser kostnaderna då importer som skett under 2026. Det är en avgörande punkt som många företag enligt Linnea Jacobsen missar.

– Redan nu måste bolag identifiera och räkna på vad av det som importeras i dag som träffas av CBAM, säger hon.

Det innebär att CBAM inte är en framtida fråga.

– Det är också något som egentligen borde ligga i företagens budget för i år och även redovisningsmässigt vara en kostnad som hänförs till i år.

Samtidigt upplever hon att många fortfarande ser regelverket som något som ligger långt bort.

– Jag tror att det är många som missar den poängen och tänker att det här är först någonting som händer 2027.

Första steget: kartlägg importen – på riktigt

För företag som inser att de ligger efter finns det enligt Linnea Jacobsen tydliga första steg för att komma i kapp. Det börjar med att skapa en realistisk bild av den egna importen.

– Det första importerande bolag ska göra är att titta på vilka importer man gör i dag. Då kan de skapa sig en bild av vad de brukar handla med, säger hon.

Men en sådan analys kräver att den grundläggande datan är korrekt – särskilt tullklassificeringen av varor – som avgör om de omfattas av CBAM eller inte.

– För att vara helt säker på att man gör en impact assessment som speglar verkligheten, så behöver bolag säkerställa att den tullmässiga klassificeringen av produkterna är korrekt.

Många företag har tidigare förlitat sig på speditörer eller fraktförare för klassificeringen, något som i dag gör att företag inte själva sitter på relevant kompetens eller kontroll över tullklassificeringen av sina importerade varor, enligt Linnea Jacobsen.

– Innan Trumps utspel på den globala marknaden har inte alltid tullarna varit så höga, varför det inte har fått lika stor effekt ekonomiskt beroende på vilken HS-kod en produkt har åsatts. Men nu är det detta av yttersta vikt, inte bara av compliance skäl utan, även från ett kostnadsperspektiv.

Eftersom flera EU-regelverk, som CBAM och avskogningsförordningen EUDR, bygger på vilken tullklassificering som produkter har, kan felaktigheter få bredare konsekvenser än bara ökade CBAM-avgifter. Därutöver är varornas ursprung och vikt faktorer att beakta.

Från och med 1 januari 2026 krävs att de som är importörer har status som godkänd CBAM-deklarant för att få importera mer än 50 ton varor som omfattas av CBAM. Ansökan om aktuell status är viktig för berörda bolag för att undvika stopp i sin supply chain, berättar Linnea Jacobsen.

Databrist – en av de största riskerna

En av de mest praktiska utmaningarna med CBAM är kravet på att rapportera inbäddade utsläpp  i importerade varor. För detta krävs detaljerad och tillförlitlig data från leverantörerna – något som många företag har svårt att få fram.

– Det handlar väldigt mycket om att få korrekta uppgifter från sina leverantörer. Importerande företag är därmed lite i händerna på sina leverantörer.

Om företagen inte kan rapportera faktiska utsläpp tvingas de använda standardvärden som EU-kommissionen tillhandahåller.

– Och de är höga. Om bolag inte får fram tillförlitlig och korrekt data kommer det bli väldigt dyrt för dessa aktörer.

Det gör datainsamlingen till en direkt konkurrensfråga.

– Kan du lyckas få till det här och få in rätt information, då ligger du ju bra till konkurrensmässigt, för då kommer du sannolikt få betydligt lägre kostnader än konkurrenter som räknar på standardvärden för motsvarande importerade produkter.

Leverantörsdialogen avgörande

För många företag innebär CBAM att relationen till leverantörer behöver förändras. Enligt Linnea Jacobsen är det viktigt att börja dialogen tidigt och tydligt.

– Starta diskussionen så snart som möjligt med dem. Hjälp dem att förstå vad det är de behöver, säger hon.

För större företag finns ofta större möjligheter att ställa krav, men även mindre aktörer kan vinna på att vara tydliga med sina förväntningar.

– Försök få leverantörerna att förstå hur viktigt det här är och vad det kommer kosta de företag som handlar från dem.

Om data inte går att få fram kan konsekvenserna bli långtgående.

En fråga för hela organisationen

CBAM är enligt Linnea Jacobsen inte en isolerad hållbarhetsfråga, utan något som kräver samverkan mellan flera funktioner i företaget.

– För att få till en lyckad implementation skulle jag säga att det behövs personer från flera olika delar av organisationen, säger hon.

Hon nämner hållbarhet, inköp, ekonomi, skatt och supply chain – och betonar att frågan ofta bör lyftas till ledningsnivå, då den kan bli både ekonomiskt och strategiskt viktig. 

Mer än bara en kostnad

Även om CBAM innebär ökad administration och högre kostnader ser Linnea Jacobsen också en möjlig strategisk uppsida för företag som agerar tidigt.

– Hamnar man efter så kanske man inte kommer kunna konkurrera med samma priser, säger hon, men tillägger:

– Är man proaktiv så finns det en uppsida.

Genom att arbeta strukturerat med utsläppsdata, leverantörsled och materialval kan företag inte bara minska sin ekonomiska exponering, utan också stärka sin position.

– Att vara inte bara compliant utan jobba strategiskt med CBAM kan ge en konkurrensfördel och göra att man kan positionera sig på marknaden, avslutar Linnea Jacobsen.