Genomgång: Här är regeringens nya strategi för biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden beskrivs i strategin som en förutsättning för fungerande ekosystem, livsmedelsförsörjning, ekonomi och människors hälsa. Enligt regeringen är den negativa utvecklingen akut: arter försvinner i snabb takt och livsmiljöer utarmas både globalt och i Sverige.

– Biologisk mångfald är inte bara en fråga om naturen omkring oss. Den är avgörande för hur hela vårt samhälle fungerar, sade Romina Pourmokhtari.

Den nya strategin är en uppföljning på det internationella ramverket Kunming–Montreal, som innehåller 23 nya globala mål för att hejda och vända förlusten av biologisk mångfald fram till 2030. Regeringens dokument visar hur Sverige avser att bidra till dessa mål. Miljö & Utveckling har tidigare rapporterat om att regeringen sedan innan avsett att lämna in en nationell strategi för biologisk mångfald inför Cop16, som hölls hösten 2024. Efter det sade klimatministern att en plan skulle tas fram under 2025. Nu, två månader in i 2026, har alltså regeringen presenterat strategin i fråga.

Nuvarande version har tagits fram i dialog med myndigheter, näringsliv och civilsamhället, enligt regeringen. Underlaget baseras bland annat på Naturvårdsverkets förslag, Miljömålsberedningens betänkande och analyser från olika statliga myndigheter.

Strategin är också Sveriges officiella rapport till FN:s konvention om biologisk mångfald, CBD, och kommer att ligga till grund för uppföljningen vid nästa partsmöte, Cop17 i Armenien i oktober 2026.

Två nya etappmål i miljömålssystemet

En konkret nyhet i strategin är att regeringen beslutat om två nya etappmål inom det svenska miljömålssystemet.

Det första rör pollinatörer, där målet är att mångfalden av vilda pollinatörer ska förbättras senast år 2030 och att minskningen av populationerna ska stoppas.

– Sverige måste prata mer om blommor och bin. Utan dem blir landskapet tystare, maten dyrare och ekosystemen skörare, sade Romina Pourmokhtari.

Pollinatörernas roll är central för jordbruket och ekosystemtjänster, enligt regeringen. Genom att skapa fler blomrika miljöer hoppas man inte bara gynna biologisk mångfald, utan också stärka livsmedelsförsörjningen och samhällsekonomin.

Det andra etappmålet gäller stadsgrönska. Här är målsättningen att en majoritet av Sveriges kommuner senast 2030 ska ha integrerat grönska och ekosystemtjänster i sin planering, byggande och förvaltning av urbana miljöer.

Enligt regeringen bidrar stadsgrönska till att kyla städer under värmeböljor, rena luft, hantera regnvatten och skapa trivsam livsmiljö.

Skydd av hav och vatten

Strategin innehåller flera åtgärder för att stärka det marina skyddet. Regeringen har som mål att minst 30 procent av Sveriges marina områden ska skyddas till 2030, varav 10 procent ska vara strikt skyddade.

Under mandatperioden har regeringen beslutat om att inrätta Nämndeskärgårdens nationalpark, Sveriges första i Östersjön, samt tolv nya skyddsområden för fåglar enligt EU:s fågeldirektiv.

Andra åtgärder i havsmiljöpolitiken är:

• Ett generellt förbud mot bottentrålning i skyddade marina områden innanför trålgränsen.
• Ett pågående arbete för att flytta ut trålgränsen för sill- och skarpsilltrålare till 12 sjömil.
• Ett nytt etappmål mot övergödning, där regeringen bland annat lanserat initiativet Kväveklivet för att minska utsläppen från jordbruket.
• Totalförbud mot utsläpp från öppna fartygsskrubbrar i svenskt sjöterritorium.

Regeringen betonar även behovet av internationell samverkan för havsmiljön, bland annat genom FN:s havsavtal BBNJ och EU:s strategi för vattenresiliens.

Återvätning av våtmarker och skydd av torvmarker

En stor del av strategin rör restaurering av våtmarker, som både gynnar biologisk mångfald och minskar klimatutsläpp.

– Dikade torvjordar släpper ut stora mängder koldioxid. Genom återvätning kan vi bromsa dessa utsläpp, sade Romina Pourmokhtari.

I regeringens budget för 2026 ingår en ny satsning på återvätning av nedlagd jordbruksmark. Under 2024 bildades eller utökades 25 nya våtmarksreservat, vilket ökade den skyddade våtmarksarealen med 20 000 hektar.

Regeringen har också tillsatt en särskild utredning för att analysera hur torvutvinningens negativa effekter kan begränsas.

Näringslivets roll i strategin

Enligt regeringen är näringslivets engagemang avgörande för att nå målen. Flera statligt ägda bolag med påverkan på naturen förväntas ta fram omställningsplaner och ambitiösa mål.

Regeringen ser också positivt på EU-kommissionens förslag om naturkrediter, som skulle möjliggöra certifierade investeringar i projekt för att bevara och återställa natur.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att samordna kunskapsutbyte och erfarenheter mellan myndigheter och företag. Uppdraget ska slutredovisas år 2028.

Exempel på redan pågående initiativ är projektet Hela Sverige blommar, där företag sponsrar jordbrukare för att anlägga blomrika miljöer.

Statlig finansiering och bistånd

Enligt Naturvårdsverkets sammanställning fördelades över 8,5 miljarder kronor till biologisk mångfald år 2024 genom myndigheter som Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen.

Utöver detta bidrar Sverige till biologisk mångfald genom internationellt bistånd. Inriktningen slås fast i regeringens biståndsreform ”Bistånd för en ny era”, där Kunming–Montreal-avtalet lyfts fram tillsammans med Parisavtalet.

Sverige är en stor givare till den globala miljöfonden, GEF, och den gröna klimatfonden, med totalt över 12 miljarder kronor under perioden 2024–2027.

Statliga aktörer som Swedfund och Sida bidrar med investeringar och garantier i utvecklingsländer för projekt som förenar biologisk mångfald och klimatinsatser.