Åsa Domeij: ”Cirkularitet är här för att stanna”

– Cirkularitet är något som är här för att stanna.

När kretslopp var ordet på allas läppar, handlade det om att få materialen att räcka till, att slippa brist. Nu är det klimatfrågan som driver på.

– Ska vi klara klimatet måste vi hantera materialströmmarna bättre, säger hon.

Undvika brist driver fortfarande cirkularitet

Fast tanken på att undvika brist är också aktuell, för de sällsynta metaller som behövs för elektronik och batterier, till exempel.

Åsa Domeij är till vardags hållbarhetschef hos Axfood. Hon berättar att livsmedelsbranschen har upplevt en renässans för området av ytterligare ett skäl, nämligen missuppfattningen att problemen var på väg att lösas.

– Vi betalade ju avgifter för återvinning. Men nu har det visat sig att det ändå inte fungerar som det ska. Mycket är svårt att sortera ut och går inte ens att materialåtervinna, säger hon.

2030-mål om förnybart och återvunnet

Därför börjar företagen inom branschen återigen att arbeta för att få kretsloppen att slutas bättre. Tillsammans med andra företag har Axfood satt målet att plastförpackningarna som används ska vara producerade av förnybar eller återvunnen råvara år 2030. År 2022 ska de vara materialåtervinningsbara. De svarta plastförpackningar som inte kan sorteras ut i återvinningsprocessen är redan på väg att fasas ut hos Axfood.

Inom delegationen där hon är ordförande har arbetet inte kommit igång än. Ett kansli måste bildas och fler personer anställas. Men Åsa Domeij har ändå tankar om vad som ska göras. Hon vet ju till exempel redan att uppdraget är långsiktig, och inte bara handlar om att inom ett år få ihop en rapport.

– I direktivet står det att delegationen ska bli ett kunskapscentrum, berättar hon.

Delegationen ska skapa nätverk

Den ska också skapa nätverk, där även näringslivet ska ingå. Hon räknar också med att politiska beslut kommer att krävas och delegationen kommer förmodligen att komma med förslag om sådana.

Det står också klart redan nu att delegationen inte kan täcka hela området, där det finns väldigt mycket att göra. Prioriteringar kommer att bli nödvändiga.

– Vi måste fundera på vilka materialströmmar som är absolut viktigast. Vi ska också ta reda på inom vilket område vi kan lyckas inom rimlig tid, säger hon.

Läs mer: Åsa Domeij ordförande för ny delegation

En materialström framstår som oundviklig att åtgärda, nämligen plastflödet.

– Det är en så stor samhällsfråga, säger hon.

Sammantaget tror hon att det går att få samsyn om målen för den cirkulära ekonomin. Näringsliv och miljöorganisationer är överens om mycket. De politiska partierna borde också klara av att göra överenskommelser om målsättning.

Men när det kommer till vad som krävs för att nå i mål, kommer det att bli svårare, tror hon. Åtgärderna kan bli mer kontroversiella.

Lönsamheten ett bekymmer

Vad hon ser just nu är i alla fall inte motstånd från näringslivet. Företrädare därifrån var de första som kontaktade delegationen. Hon konstaterar att där vet många vad som behöver göras, men bekymras över lönsamheten för olika åtgärder.

– Det krävs ekonomiska incitament. Om det ska fungera måste cirkularitet bli lönsamt, säger hon.

Läs mer: Hemköp inför pant på plastpåsar