5 nyheter på veckans EU-agenda

Omnibus 1 innehåller förändringar i bland annat CSDDD och CSRD. I direktivet om företags hållbara ansvar, CSDDD, höjs tröskelvärdena till 5 000 anställda och 1,75 miljarder euro i omsättning. Kravet på att företagen ska ha en klimatomställningsplan tas bort. Samtidigt begränsas företagens möjlighet att begära hållbarhetsdata från mindre leverantörer.

Förslaget innebär också att ett tidigare förslag om gemensamma civilrättsliga regler inom EU för ansvarsfördelning mellan företag inte går vidare. I CSRD ändras omfattningen så att över 90 procent av de företag som tidigare skulle omfattas av rapporteringskraven nu undantas.

Läs om kommentarerna frånsvenska aktörer:

EU-parlamentet godkände Omnibus 1 – splittrade reaktioner i Sverige

EU satsar 600 miljoner euro på klimatteknik och industriomställning

Europeiska kommissionen lanserar i december 2025 en ny utlysning inom Horizon Europe på cirka 600 miljoner euro för att stödja den så kallade Clean Industrial Deal. Syftet är att finansiera innovationsprojekt i slutfasen av utveckling som kan bidra till EU:s industriella klimatomställning.

Utlysningen riktar sig till projekt som utvecklar ny, marknadsnära teknik inom två områden: klimatteknik för nettonollutsläpp – exempelvis system för utsläppsfri energiproduktion, batterier och vätgas – samt tekniska lösningar för att minska utsläppen i energiintensiv industri, inklusive cirkulära processer och koldioxidhantering.

Parlamentet kräver ny jämställdhetsstrategi med skärpta EU-regler

Europaparlamentet uppmanar EU-kommissionen att ta fram en ny jämställdhetsstrategi för 2026–2030 med konkreta lagstiftningsåtgärder. Fokus ligger på könsbaserat våld, reproduktiv hälsa och kvinnors ställning på arbetsmarknaden.

Parlamentet vill att könsbaserat våld klassas som ett särskilt allvarligt EU-brott och att kommissionen föreslår en samtyckesbaserad definition av våldtäkt. Ledamöterna kräver även insatser för jämlik tillgång till könsanpassad hälso- och sjukvård, inklusive sexuell och reproduktiv vård.

Därutöver efterfrågas åtgärder för att minska sysselsättningsgapet mellan könen och en snabb implementering av EU-direktiv om minimilöner, lönetransparens och balans mellan arbete och familjeliv. Betänkandet antogs med 310 röster för, 222 emot och 68 nedlagda.

Skärpt EU-direktiv om förnybar energi påverkar företagens klimatstrategier

EU har skärpt sitt direktiv om förnybar energi, vilket ställer högre krav på medlemsländer och företag att öka andelen förnybara energikällor i el, transporter och industri. Enligt en rapport från Energimyndigheten bedöms Sverige ligga nära EU:s nya mål till 2030, med en prognos om 72–74 procents förnybar energi, jämfört med det preliminära nationella målet på 76 procent.

Den största ökningen väntas ske inom elproduktionen, medan industrin redan idag har en hög andel förnybar energi – 63–64 procent, vilket är långt över EU-genomsnittet på under 10 procent. Även inom byggnadssektorn och fjärrvärme uppfyller Sverige redan flera av EU:s krav, med prognoser om upp till 87 procents förnybar andel i byggnader till 2030.

Transportsektorn visar förbättringar, där utsläppsintensiteten kan minska med upp till 21 procent – över EU-målet på 14,5 procent. Däremot råder osäkerhet kring tillgången på RFNBO-bränslen (icke-biobaserade förnybara bränslen), särskilt inom sjöfarten där Sverige i dagsläget inte når målet på 1,2 procents andel.

För företag innebär detta att klimatstrategierna behöver anpassas. Det handlar bland annat om att säkra tillgången till förnybar el och biobränslen, samt att utvärdera möjligheten att använda fossilfri vätgas och RFNBO-bränslen i sina verksamheter. Företag förväntas även se över hur befintliga klimatmål inom byggnader, industri och transporter harmoniserar med den nya EU-lagstiftningen.

EU-parlamentet säger ja till klimatmål för 2040

EU-parlamentet har under torsdagen godkänt ett nytt klimatmål som innebär att EU:s utsläpp ska minska med 90 procent till år 2040 jämfört med 1990. Beslutet röstades igenom med 379 röster mot 248 och går nu vidare till förhandlingar med medlemsländerna, som tidigare ställt sig bakom samma mål.

Omröstningen präglades av konflikt, där ytterhögern pressade för att sänka klimatambitionerna och drev igenom hemliga omröstningar för flera ändringsförslag, vilket väckte kritik från andra ledamöter. Emma Wiesner från Centerpartiet och Pär Holmgren från Miljöpartiet välkomnar att ett mål är på plats, men är kritiska till den låga ambitionsnivån. Beatrice Timgren från Sverigedemokraterna röstade nej och menar att målet är orealistiskt och skadligt för europeiska företag.