7 nyheter på veckans EU-agenda

…och får kritik av experter.

Hållbarhetsexperten Andreas Rasche kallar beslutet en oproportionerlig nedmontering som hotar både transparens och långsiktig klimatstyrning. Enligt honom är borttagandet av klimatövergångsplaner särskilt allvarligt, då dessa varit centrala för företagens strategiska klimatarbete. Han menar att uppgörelsen drivits fram av politiska eftergifter inom EU och yttre påtryckningar från bland annat USA. De nya reglerna ger också företag större frihet att välja vilka risker i leverantörskedjan de ska prioritera, vilket enligt Andreas Rasche kan leda till att allvarliga risker förbises. Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och medlemsstaterna. Om det godkänns träder det i kraft under 2026.

Kommissionen vill förenkla miljölagstiftningen och minska byråkratin

Europeiska kommissionen har presenterat ett lagstiftningspaket som ska förenkla EU:s miljöregler och minska den administrativa bördan för företag och myndigheter. Förslagen rör bland annat industriutsläpp, miljöbedömningar, cirkulär ekonomi och geodata. Syftet är att stärka konkurrenskraften samtidigt som miljöskyddet bevaras. Bland förändringarna finns snabbare tillståndsprocesser, slopat krav på oberoende granskning i miljöledningssystem och färre rapporteringskrav för jordbrukare. SCIP-databasen föreslås avskaffas och ersättas med digitala lösningar. EU-kommissionen uppskattar att åtgärderna kan spara företag omkring 1 miljard euro årligen. Förslagen ska nu behandlas av Europaparlamentet och ministerrådet.

EU enas om klimatmål – 90 procents utsläppsminskning till 2040

EU har nått en politisk överenskommelse om att minska nettoutsläppen av växthusgaser med 90 procent till 2040 jämfört med 1990. Målet är ett steg mot klimatneutralitet i unionen senast 2050 och måste nu formellt godkännas av Europaparlamentet och ministerrådet. Från 2036 får medlemsländerna använda internationella utsläppskrediter för upp till fem procentenheter av minskningen. Även permanenta inhemska koldioxidupptag får räknas in, särskilt inom utsläppshandeln. Införandet av det nya handelssystemet ETS2 skjuts upp till 2028 för att mildra ekonomiska effekter. EU-kommissionen ska vartannat år utvärdera hur väl målet nås, med hänsyn till vetenskap, teknik och konkurrenskraft. Det nya målet kompletterar tidigare beslut om minst 55 procents minskning till 2030.

Uppgifter: Kommissionen överväger att skjuta upp fossilbilsförbud till 2040

EU-kommissionen överväger att senarelägga förbudet mot nyförsäljning av fossildrivna bilar och skåpbilar från 2035 till 2040. Enligt Bloomberg News sker detta efter kritik från stora biltillverkare och flera medlemsländer, som anser att förbudet hotar industrin. Det nya förslaget kan innebära undantag för plug-in-hybrider och andra hybrider, om de drivs med avancerade biobränslen eller e-bränslen samt tillverkas med grönt stål. Genom dessa villkor vill kommissionen ändå hålla fast vid målet om nettonollutsläpp från nya bilar 2035. EU-parlamentet röstade 2022 för att införa förbudet från 2035. Kommissionen väntas presentera sina justeringar nästa vecka.

EU godkänner Sveriges sociala klimatplan

EU-kommissionen har godkänt Sveriges sociala klimatplan, som första land i unionen. Planen innehåller en riktad elbilspremie för hushåll med lägre inkomster i glesbygd eller områden med dålig kollektivtrafik. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) säger att premien är ett viktigt verktyg för att underlätta omställningen till elbil i utsatta områden. EU:s godkännande innebär att villkoren för premien nu är fastställda. Regeringen ska nu ta fram en stödförordning som reglerar premien i detalj. Naturvårdsverket, som tagit fram underlaget, förbereder genomförandet. Målet är att få premien på plats så snart som möjligt.

Överenskommelsen: nya regler för cirkulär ekonomi i fordonssektorn

EU-parlamentet och ministerrådet har nått en preliminär överenskommelse om nya regler som ska göra fordonssektorn mer cirkulär. Reglerna omfattar hela fordonets livscykel – från design till skrotning – med fokus på återanvändning och återvinning. Nya fordon ska kunna demonteras enkelt, och plast i nya modeller ska innehålla minst 15 procent återvunnet material inom sex år, och 25 procent inom tio år. Delar av detta ska komma från uttjänta fordon. Mål för återvunnet stål och aluminium ska införas efter ytterligare studier. Tillverkarna får ett utökat ansvar för insamling och behandling av uttjänta fordon. Exportförbud för icke kördugliga fordon införs fem år efter att reglerna börjat gälla. Överenskommelsen innehåller även krav vid ägarbyten samt åtgärder mot illegal hantering och export. För att börja gälla måste avtalet godkännas av både parlamentet och rådet.