Inga produkter i varukorgen.
6 hållbarhetsfrågor på veckans EU-agenda
Juridik & Politik
Läs om veckans viktigaste nyheter inom miljö – och klimatområdet på EU-nivå.
✔ EU-ja till lag om naturrestaurering
✔ EU:s klimatpolitik till 2030 (nästan) klart
✔ Kraven på 2040-mål ökar
✔ Reform av elmarknad dröjer
✔ Regeringen vill använda bio-CCS för att nå EU-målen
✔ Rapport: Europa värms snabbare än resten av världen
Foto: Adobe Stock.
EU-ja till lag om naturrestaurering
Under ett ministermöte på tisdagen i Luxemburg gav majoriteten av EU-länderna sitt stöd till EU-kommissionens omtalade förslag för naturrestaurering. Förslaget har bland annat som mål att återskapa ängar och våtmarker, genomföra skogsåtgärder och bygga grönområden i städerna. Trots att förslaget fick ett överväldigande stöd valde Sverige, tillsammans med Polen, Nederländerna och Italien att rösta nej.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Som ordförandeland har Sverige arbetat fram en kompromiss som presenterades vid mötet. Sveriges klimat- och miljöminister, Romina Pourmokhtari (L), uttryckte dock efter omröstningen att ”det är ett viktigt steg för naturen”. Sveriges förhandlare fick också beröm för deras arbete och förmåga att hitta en tillräcklig majoritet för att stödja kompromissen.
EU:s klimatpolitik till 2030 (nästan) klart
På fredagen kom nyheten om att EU:s stora klimatpaket Fit for 55, som ska minska unionens utsläpp med 55 procent till 2030, är klart. ”Sverige har tagit EU: klimatpaket Fit for 55 i mål” meddelade energiminister Ebba Busch (KD). Detta efter att EU-länderna enats om det så kallade förnybarhetsdirektivet, som handlar om att öka andelen förnybar energi i EU:s energimix.
Det är dock inte helt sant att paketet är klubbat. Det återstår fortfarande beslut om energibeskattningsdirektivet, som syftar till en högre miniminivå för koldioxidskatt i medlemsstaterna, samt beslut om energieffektivisering och krav på renoveringar av byggnader.
Fakta
Beslut i EU:s klimatpaket Fit for 55
Överenskommelser och beslut som fattats i EU:s klimatpaket Fit for 55:
- En utvidgning av handeln med utsläppsrätter, EU ETS, som nu kommer omfattar alla de största utsläppskällorna av fossil koldioxid i EU:s energiproduktion, (stor)industri, transporter och byggnader.
- En ny social klimatfond, finansierad av det nya handelssystemet med utsläppsrätter för vägtransporter och byggnader, som ska motverka energifattigdom
- Högre krav på högre kolinlagring från skog och mark (LULUCF)
- Skärpta utsläppsminskningsmål för medlemsländerna för sektorerna vägtransport, inhemsk sjötransport, byggnader, jordbruk, avfall och småindustrier
- Ökad andel förnybar energi av EU:s energiförbrukning
- Ökade krav på energieffektivisering
- Fler utsläppsfria fordon (el och vätgas)
- Snabbare utbyggnad av tank- och laddstationer
- Mer hållbara bränslen i luft- och sjöfartssektorn
- Koldioxidtullar för import av bland annat stål, cement och konstgödsel till EU
Källa: Centralsweden/EU-parlamentet
Det som händer nu är att medlemsländerna ska leverera på besluten i EU:s klimatpaket, vilket innebär att många nationella lagstiftningar och mål behöver uppdateras. Hur det ska gå till och vad det kommer att innebära för Sverige är fortfarande långt ifrån klart.
Kraven på 2040-mål ökar
Samtidigt som de sista delarna i Fit for 55 paketet börjar falla på plats ökar kraven på att EU ska anta mål för 2040. Fram till i slutet av juni har EU-kommissionen en konsultationsperiod där de samlar in åsikter om hur 2040-målet ska se ut. Ambitionen är att anta ett beslut 2024.
Nu börjar förslag för hur målet ska se ut trilla in. Förra veckan publicerade EU:s klimatvetenskapliga råd en ny rapport om hur EU ska kunna bidra till en säker och rättvis klimatomställning. I rapporten har forskarna gått igenom mer än 1 000 utsläppsscenarier och slår fast att unionen behöver minska utsläppen med 90–95 procent till 2040 för att kunna ligga i linje med Parisavtalet.
Även Centerpartiet, med Emma Wiesner och Muharrem Demirok i spetsen, vill se att utsläppen minskar med 95 procent till 2040. Partiet föreslår också att till år 2040 införa en marknadsavgift eller ett kvotsystem för fossilt innehåll i produkter, samt krav för att alla produkter på den inre marknaden ska märkas med dess koldioxidavtryck.
– Vi kan inte slå oss för bröstet, klappa oss på axeln och säga att nu är Fit for 55 klart och EU är färdiga. Det är inte sanningen, utan det finns jättemycket kvar att göra. Vi har mål för 2030 och 2050. Nu behöver vi mål för 2040, säger Emma Wienser till Miljö & Utveckling.
Reform av elmarknad dröjer
På måndagen enades EU:s energiministrar om en gemensam riktlinje om hur EU:s energimarknad ska reformeras. Syftet med lagen är att snabbare öka andelen förnybar energi och utfasningen av gas, samt göra konsumenternas utgifter mer stabila. Ministrarna nådde dock inte hela vägen fram.
– Vi lyckades ta hem två av tre komponenter och i den tredje delen föra medlemsländerna närmare varandra, säger Sveriges minister Ebba Busch till Ekot.
Enligt Ekot var man bland annat oense om att tillåta Polen att fortsätta använda kolkraft.
Regeringen vill använda bio-CCS för att nå EU-målen
Till följd av sänkt reduktionsplikt i bensin och diesel väntas Sveriges utsläpp att öka med miljontals ton koldioxidekvivalenter de kommande åren. Det gör att Sverige riskerar att missa det nationella målet för 2030, som är att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent, samt EU:s utsläppskrav.
För att komma runt problemet och nå målen vill Sverige ta till tekniken för bio-CCS, rapporterar Dagens Nyheter. I ett mejl till EU-kommissionen, som DN tagit del av, argumenterar Regeringskansliet för att bio-CCS får användas för att nå EU:s klimatkrav.
Rapport: Europa värms snabbare än resten av världen
Sedan 1980-talet har Europa värmts upp mycket snabbare än resten av världen, enligt en ny rapport som Meteorologiska världsorganisationen WMO har tagit fram i samarbete med Copernicus. 2022 låg temperaturen 2,3 grader över det förindustriella genomsnittet som användes som baslinje för Parisavtalet om klimatförändringar.
– Sommaren var den varmaste som någonsin registrerats: de höga temperaturerna förvärrade den svåra och utbredda torkan, föranledde våldsamma bränder som resulterade i det näst största, uppmätta, brandhärjade området och ledde till tusentals fler värmerelaterade dödsfall än normalt, sade WMO:s generalsekreterare professor Petteri Taalas i ett uttalande.
