6 hållbarhetsfrågor på veckans EU-agenda

Revisionerna slår också fast att det finns en brist på insyn i hur medlemsstaterna uppnådde sina nationella bindande mål, vilket de menar gör det svårt att dra lärdomar inför arbetet med att nå de kommande målen för 2030.

– Vi behöver öka insynen i EU:s och medlemsstaternas prestationer när det gäller klimat- och energiåtgärder”, säger Joëlle Elvinger, den ledamot av revisionsrätten som ledde revisionen i en kommentar.

Vidare konstaterar revisorerna att EU:s ansträngningar att minska utsläppen av växthusgaser ser ut att lyckas bättre jämfört med andra industriländer – åtminstone på papperet. Enligt revisorerna redogör inte EU för alla sina utsläpp, som de menar skulle vara ungefär en tiondel högre om utsläpp från handel, internationell luftfart och sjöfart räknades.

I arbetet mot att nå 2030-målen befarar revisorerna att det inte kommer finnas tillräckligt med finansiering för att lyckas. Särskilt finansiering från den privata sektorn lyfter de som ett orosmoln.

Svenska ordförandeskapet slut – det tycker experterna

Efter sex månader där Sverige haft ledartröjan i EU:s ministerråd lämnas nu ordförandeklubban nu över till Spanien. Själva stoltserar regeringen att man lyckats ro i hamn nästan alla delar av EU:s stora klimatpaket som ska minska utsläppen med 55 procent till 2030.  ”Sverige har tagit EU: klimatpaket Fit for 55 i mål” meddelade Sveriges energiminister Ebba Bush (KD) för två veckor sedan, även om det inte var riktigt helt sant.

Men vad tycker experterna om Sveriges ordförandeskap? I DN-debatt skriver Hanna Eklund, assisterande professor i konstitutionell rätt, att Sverige under sitt ordförandeskap ”försämrat EU-politiken för alla som bor i Europa”. Bland annat lyfter hon att Sverige bromsat miljöpolitiken genom att förhala lagen om naturrestaurering, som handlar om återställande av ängar och våtmarker, samt undvikit att driva frågan om att finansiera insatser för klimatet.

Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps) lyfter också lagen som naturrestaurering som en fråga där Sverige inte lyckats mindre bra. Samtidigt som de svenska förhandlarna fått beröm för att man lyckats ta fram ett kompromissförslag, menar han att det var anmärkningsvärt att Sverige själva signalerade att man röstar nej till förslaget.

– Sverige har haft en hög profil när det gäller miljö- och klimatarbetet. Så det kan nog finnas höjda ögonbryn och kanske också en liten omvärdering av Sverige på det här området, säger han till TT.

Elizabeth Kuiper, biträdande direktör för den Brysselbaserade tankesmedjan European Policy Centre (EPC), säger däremot till Altinget att hon tycker att Sverige över lag lyckats bra under sitt ordförandeskap. I början menar hon att det fanns ”ganska mycket tvivel” om att Sverige skulle komma framåt med frågor som migration och klimat, men att det intrycket ändrades under de senaste veckorna.

– De senaste veckorna har svenskarna lyckats nå flera överenskommelser, inte minst vad gäller den historiska uppgörelsen kring migration, men också inom klimatfrågorna, säger hon till Altinget.

Så vill miljöutskottet förbättra luftkvaliteten

På tisdagen enades EU:s miljöutskott, ENVI, om strängare regler för luftföroreningar. Jämfört med EU-kommissionens ursprungliga förslag vill miljöutskottet se strängare regler för 2030.

Bland annat föreslår miljöutskottet att öka antalet provtagningsplaster för luftkvaliteten i en stad. Utskottet vill se minst en sådan plats per en miljoner invånare, jämfört med kommissionens förslag om minst en provtagningsplats per fem miljoner invånare.

Ledamöterna vill också säkerställa att medborgarna får tillgång till bättre information om luftföroreningar genom offentliga data, samt att alla medlemsstater ska införa färdplaner för kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att följa gränsvärden för luftkvaliteten.

Dödläge om naturrestaurering – i juli avgörs frågan

Veckans kanske mest omtalade fråga handlar om lagen om naturrestaurering. På tisdagen röstade EU:s miljöutskott, som är det ledande utskottet, om sin ståndpunkt. Omröstningen slutade med 44 röster för och 44 röster emot, vilket gör att utsikterna för lagförslaget att gå igenom ser mörka ut när hela parlamentet ska rösta i juli.

– Troligtvis blir det stopp för förslaget, men det finns en möjlighet att det går igenom. För att det ska göra det krävs det att alla ledamöter från Vänstern, de Gröna och Socialdemokraterna, samt halva Liberalerna röstar för, vilket inte är så troligt, säger Ebba Bjerkander, EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle vid Central Sweden till Miljö & Utveckling.

Lagen, som handlar om mål för att återskapa ängar och våtmarker, har varit omdiskuterad. Stridigheterna kan beskrivas som en kamp mellan högern och vänstern, där högerkanten menar att lagen riskerar att slå hårt mot jordbruk, skogsnäringen och livsmedelsproduktionen, medan vänsterkanten ser den som nödvändig för att stoppa förlusten biologisk mångfald och rädda livsmedelsproduktionen på lång sikt.

Bland de svenska ledamöterna som sitter i miljöutskottet röstade S, V, MP och L för förslaget, medan M och C röstade emot den. SD och KD har inga ledamöter i utskottet, men vill likt högerkanten slopa förslaget.

EU vill minska vattenföroreningar

På tisdagen enades miljöutskottet om hur människor och miljön bättre kan skyddas från vattenföroreningar. Förslaget syftar till att skärpa gränsvärden för kemikalier och kemiska blandningar med problematiska effekter på miljön och människors hälsa samt åtgärder för att begränsa indirekta utsläpp till grundvatten.

I sitt förslag vill miljöutskottet bland annat att producenter som säljer produkter som innehåller förorenade kemiska ämnen ska finansiera övervakningen av vattenföroreningar. I september väntas EU-parlamentet anta sin ståndpunkt om direktivet.

Sveriges klimatpolitik ses över i ljuset av Fit for 55

Den svenska klimatlagstiftningen ska ses över i ljuset av EU:s nya klimatpaket ”Fit for 55”, meddelar regeringen. ”Sveriges politik behöver utvecklas”, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Utredaren John Hassler har tidigare meddelat att han tycker att transportmålet för 2030 bör skrotas.