5 hållbarhetsfrågor på veckans EU-agenda

Det främsta argumentet från partiet till att de röstar nej är enligt Euobserver att den gröna given kommer att bli ”ett finansiellt misslyckande” samt att ”majoriteten av koldioxidutsläppen härstammar från Kina och Indien, inte Europa”.

Rapport: Svensk klimatpolitik halkar efter EU

Sveriges klimatmål släpar efter EU:s nya klimatlagstiftning. Det slår en ny rapport som släpptes på onsdagen fast. Enligt rapporten, som Expertgruppen för studier i Offentlig ekonomi (ESO) står bakom, innebär det att Sveriges klimatmål har blivit irrelevanta.

– EU har kommit ifatt och nästan sprungit förbi Sverige, så de svenska klimatmålen driver inte längre den svenska klimatpolitiken – den drivs av EU-lagstiftningen i första hand, säger rapportförfattaren Magnus Nilsson till SVT Nyheter.

Om Sverige misslyckas med att leva upp till kraven från EU kan man tvingas att betala stora böter och dras inför EU-domstol.

Hård kritik mot Sveriges plan för biologisk mångfald

Tidigare i veckan lämnade Sveriges regering in sina åtaganden till EU om hur biologisk mångfald ska skyddas, vilket Miljö & Utveckling rapporterade om.

I december ställde sig Sverige tillsammans med EU bakom FN:s globala ramverk för biologisk mångfald, som bland annat innehåller mål om att skydda 30 procent av jordens yta till 2030. Sverige är samtidigt knutna till EU:s strategi för biologisk mångfald och EU:s naturvårdsdirektiv. Planen, som nu har lämnats in och ska granskas av EU, handlar alltså om hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden och lagstiftning.

Men nu får planen hård kritik av både forskare och Naturvårdsverket, rapporterar DN. Bland annat kritiseras Sveriges åtaganden om att öka andelen skyddade naturområden från 15,5 procent till 17,7 procent under perioden 2022–2030. Alltså långt ifrån det globala målet om att skydda 30 procent.

– Man kan fundera över vilka länder som ska ta på sig ansvaret att göra mer när Sverige gör mindre, säger Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet och tidigare förhandlare inom FN:s konvention för biologisk mångfald till DN.

EU-länderna enade om ökad transparens kring industriutsläpp

På onsdagen enades EU:s medlemsländer om sitt förhandlingsmandat för ökad transparens kring industriutsläpp. Förslaget syftar till att uppgradera det befintliga europeiska registret över utsläpp med hjälp av en ny och förbättrad portal. Huvudsyftet är att ge allmänheten bättre tillgång till hur mycket utsläpp industrianläggningar orsakar.

EU:s naturrestaureringslag närmar sig – samtidigt växer stridigheterna

Förhandlingarna om EU:s naturrestaureringslag trappas upp. Den 15 juni ska parlamentets miljöutskott rösta om förslaget och den 20 juni ska EU-ländernas miljöministrar enas om sin förhandlingsposition.

Samtidigt växer stridigheterna om den nya klimatlagen, som bland annat handlar om att minst 20 procent av EU:s land och hav ska vara under restaurering till 2030. Miljö & Utveckling har tidigare rapporterat om att den största partigruppen i parlamentet, EPP där Moderaterna och Krisdemokraterna ingår, lämnat förhandlingarna. Det mesta talar dock för att de andra stora grupperna kommer att stödja lagen, men inom den liberala gruppen går åsikterna isär.

Virginijus Sinkevicius, EU:s kommissionär för miljöfrågor, säger dock enligt DN att kommissionen gjort en ”diger konsekvensanalys där olika intressenter fått lämna synpunkter”.

– Det blir upp till medlemsländerna att avgöra hur naturen ska återställas. De behöver inte ta jordbruksmark. I stället kan man ta skogsmark som inte är planerad för avverkning, återställa torvmark som tidigare använts för energiproduktion eller återställa flodbäddar, säger Sinkevicius i en intervju med DN och andra journalister.