5 hållbarhetsfrågor på veckans EU-agenda

Mötet väckte dock starka reaktioner från såväl miljöorganisationer som forskare. I ett pressmeddelande skriver Greenpeace att endast 2 av 14 punkter har handlat om kommande EU-lagstiftning, och att resten har handlat om hur bra svenskt skogsbruk är. Detta menar organisationen är ett bevis på hur ”regeringen och skogsindustrin försöker grönmåla svenskt skogsbruk”.

I samband med mötet skickades också ett upprop till EU-kommissionen med en vision för skogen i Sverige. Uppropet stöds av fler än 200 forskare och över 60 organisationer, däribland Naturskyddsföreningen, och kräver bland annat avverkningsstopp i skogar med höga naturvärden och en omställning till ett naturnära hållbart skogsbruk.

– Kalhyggen är inte framtiden. Vi måste få en politik för livskraftiga skogar, rik biologisk mångfald och en skogsnäring som är konkurrenskraftig även på lång sikt. Regeringen måste ändra kurs helt, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen i en kommentar.

Grönt ljus för regler mot avskogning – trots svenska protester

På tisdagen godkändes nya regler som ska stoppa den globala avskogningen slutgiltigt av EU:s ministerråd. Det är den första lagstiftningen av sitt slag och innebär att import och export av produkter som bidrar till avskogning, eller skogsförstörelse, helt ska förbjudas. Totalt omfattas sju råvaror av de nya reglerna: Nötkreatur, kakao, kaffe, palmolja, soja, gummi och trä.

Från svenskt håll har man dock varit tveksamma till de nya reglerna, då man befarat att de ska leda till hårdare krav på skogsbruket i Sverige, vilket Miljö & Utveckling tidigare rapporterat om.

Här kan du läsa mer om vad avskogningsförordningen innebär för svenska företag.

EU:s klimatpaket oroar näringslivet

EU:s stora klimatpaket Net Zero Industri Act väcker oro hos näringslivet som befarar att det kommer att missgynna företag som inte får ta del av satsningen, rapporterar Dagens Industri.

Klimatpaketet är ett svar på det amerikanska stödpaketet Inflation Reduction Act och syftar till att stärka grön industriproduktion i EU genom kortare tillståndsprövningar, snabbare tillgång till finansiering och bättre handelsmöjligheter.

Men i en inlaga till regeringen skriver branchorganisationen Svenskt Näringsliv att satsningen också borde omfatta alla projekt som ”främjar grön omställning och resiliens”, och inte bara elektrifieringsprojekt. Ett exempel som lyfts i sammanhanget är SSAB:s satsning på fossilfritt stål.

Rapport: EU:s cirkulära strategi räcker inte hela vägen

EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi syftar till att fördubbla andelen återvunnet material till 2030. Men enligt en ny rapport från Europeiska miljöbyrån, EEA, räcker inte nuvarande takt för att nå målet.

2021 kom 11,7 procent av allt material som användes inom EU från återvunnet avfall, vilket var en ökning från 2004 då motsvarande siffra var 8,3 procent, men fortfarande långt från målet om en fördubbling.

Rapporten föreslår därför att öka målen för återvinning från 40 till 70 procent, samt minska mängden material som används med 15 procent till 2030. Vidare föreslår rapporten att EU bör lägga större fokus på ”icket-metalliska material”, så som byggmaterial, som står för ungefär hälften av allt material som används inom EU.

En kompletterande rapport föreslår också åtgärder för förebyggande av avfall. För närvarande varierar målen kraftigt mellan EU:s medlemsländer, och rapporten lyfter fram behovet av bättre övervakning.

Samtidigt är EU på gång med åtgärder för att öka takten mot en cirkulär ekonomi. På tisdagen presenterade EU-kommissionen ett nytt ramverk för övervakning av den cirkulära ekonomin, som bland annat ska hjälpa till att mäta framstegen i förebyggande av avfall.

Greenpeace till EU-länderna: Inför klimatbiljett för kollektivtrafik

Greenpeace har analyserat och rankat kollektivtrafiken efter pris och enkelhet i 30 europeiska länder och deras huvudstäder. Analysen visar att det i många länder är dyrt att åka kollektivt, och föreslår därför länder och städer att införa en så kallad ”klimatbiljett” som ska sänka priserna.

Sverige placerar sig på plats 17 och Stockholm på plats 25, vilket Greenpeace Sverige menar är ”pinsamt.

– Det är pinsamt att Sverige, ett av Europas rikaste länder, inte placerar sig bättre än på 17:e plats vad gäller kollektivtrafiken. Vi måste få på plats ett enkelt system som kan erbjuda kollektivtrafik både inom och över regiongränser till ett rimligt pris. Här krävs satsningar från regeringen för rättvis och tillgänglig kollektivtrafik, men de har valt att sänka skatten på bensin och diesel, en satsning som subventionerar SUV:ar i storstäderna istället för tillgänglighet på landsbygden, säger Erika Bjureby, sverigechef, Greenpeace i en kommentar.

Länder som enligt analysen gör bra ifrån sig är Luxemburg och Malta, som gjort inrikes kollektivtrafik gratis. Därefter kommer Österrike, Tyskland och Ungern som infört rikstäckande biljetter som kostar mindre än 3 euro per dag.