Kritikstorm mot framskjutna luftkvalitetsmål
EU arbetar med ny lagstiftning för att förbättra luftkvaliteten i Europa. Men nu varnar flera miljöorganisationer för att lagstiftningen, det så kallade AAQD-direktivet, riskerar att bli urvattnad.
EU
Veckans viktigaste nyheter inom miljö – och klimatområdet på EU-nivå.
✔ Kritikstorm mot framskjutna luftkvalitetsmål
✔ EU överens om storskalig naturrestaurering: ”En grön seger”
✔ Nya regler för föroreningar från fordon sågas: ”Värre än värst”
✔ Jessica Polfjärd (M): Dags att tillåta gensaxen
✔ Prognos: EU på väg att missa klimatmålen
✔ Så ska CDP anpassas till CSRD
✔ Här är EU:s kravlista inför Cop28
✔ Tre svenska städer utvalda till ”arktiskt” EU-projekt
✔ Slutklubbat: Här är nya reglerna för förnybar energi
✔ Coca-Cola anmäls för påståenden om återvunnen plast
EU arbetar med ny lagstiftning för att förbättra luftkvaliteten i Europa. Men nu varnar flera miljöorganisationer för att lagstiftningen, det så kallade AAQD-direktivet, riskerar att bli urvattnad.
Bakgrunden är att EU:s ministerråd på torsdagen antog sin förhandlingsposition. En av punkterna som rådet enades om, och som nu får kraftig kritik av miljörörelsen, är att fattiga länder ska kunna skjuta upp efterlevnaden om ren luft i tio år, från 2030 till 2040.
Bland de miljöorganisationer som kritiserar budet finns Clientearth. Emma Bud, advokat på organisationen, säger att den version av lagen som ministerrådet kommit överens om fullständigt skulle misslyckas med att skydda européer,
– Särskilt chockerande är förslaget att människor från socioekonomiskt utsatta samhällen måste vänta med att andas frisk luft, säger hon i en kommentar.
Även Zachary Azdad, fordonspolicyansvarig på Transport & Environment, riktar skarp kritik mot ministerrådets förslag.
– Det ger smutsiga diesel- och bensinbilar grönt ljus att förorena i många år framöver, kommenterar han.
Nästa steg för AAQD-direktivet är trepartsförhandlingar mellan EU-kommissionen, parlamentet och ministerrådet, som väntas inledas inom en snar framtid.
Sent på torsdagskvällen enades EU-parlamentet och ministerrådet om den omdiskuterade naturrestaureringslagen. Lagstiftarna kom bland annat överens om målet att återställa minst 30 procent av de områden som är i dåligt skick till 2030. Kravet ökar sedan till minst 60 procent 2040 och 90 procent 2050. Alla medlemsländer måste enligt lagen regelbundet lämna nationella återställningsplaner till kommissionen som visar hur de kommer att leva upp till målen.
I lagen ingår också återställande av våtmarker. Enligt överenskommelsen ska EU-länderna införa åtgärder på 30 procent av den odlingsmark som består av dränerade torvmarker. Vidare enades EU: lagstiftare om att skogarnas ekosystem ska förbättras, bland annat genom krav på att ytterligare tre miljarder träd ska planteras i -EU och 25 000 kilometer vattendrag ska restaureras så att de kan strömma fritt.
Pär Holmgren (MP) hyllar att lagen nu är så gott som klubbad.
– Det här är en grön seger. Naturrestaurering är nödvändigt för att nå Parisavtalets mål och målen för biologisk mångfald. Den här lagen är ett otroligt viktigt steg i rätt riktning, kommenterar han.
Han hade önskat att lagen gick längre och säger att det finns för många kryphål, men säger samtidigt att det under förhandlingarna skedde en rad viktiga förbättringar.
– Europaparlamentets position var alldeles för svag men i förhandlingarna skedde viktiga förbättringar. Parlamentet tvingades gå med på att torv- och våtmarker ska återställas, och att pengar från den enorma jordbruksbudgeten får användas för att återställa skadad natur. Det var åtgärder som den konservativa majoriteten i parlamentet fick bort, men som nu återigen är inskrivet i lagen, säger han.
Innan lagen träder i kraft måste den för formellt antas av parlamentet och ministerrådet.
EU-parlamentet har nu tagit ställning till nya regler om luftföroreningar från nya fordon, de så kallade Euro 7-reglerna. Av den föreslagna texten framgår det att parlamentets ståndpunkt är mindre ambitiös jämfört med kommissionens förslag. Den nya versionen innebär att personbilar omfattas av liknande utsläppskrav som de nuvarande Euro 6-reglerna, i stället för att införa strängare mål och regler.
Det urvattnade förslaget välkomnas av Acea, som är en lobbygrupp för biltillverkare, som beskriver det som ”en mer realistisk inställning till Euro 7” jämfört med kommissionens ursprungliga förslag som de menar skulle landa på en för hög nota för biltillverkare.
Miljörörelsen är kritiserar dock parlamentets förslag. Bland annat beskriver Transport & Environment det som ”värre än värdelöst”.
Den svenska parlamentsledamoten Jakop Dalunde (MP) är också skarpt kritisk. Han röstade själv nej till texten som han beskriver som en ”besvikelse”.
– Det förslag som kommissionen lade fram för denna lagstiftning var undermåligt från början. Kommissionens uppdatering av lagstiftningen är varken i linje med deras egen expertgrupps rekommendationer, EU:s egna klimatambitioner eller de tekniska framsteg som gjorts på området. I stället för att höja ambitionerna väljer alltså EU-parlamentet att fortsätta på samma bana. Det kan vi gröna inte ställa oss bakom, säger han i en kommentar.
EU är på gång med lagstiftning om hur ny teknik för växtodling ska kunna användas i Europa. I sammanhanget är den så kallade gensaxen, som fick nobelpris för några år sedan, en viktig parameter. Gensaxen kan användas för att ta fram växtsorter som är resistenta mot växtsjukdomar, kan tåla torka bättre eller innehålla mer vitaminer.
Men än så länge får gensaxen inte användas inom EU, vilket Miljö & Utveckling tidigare skrivit om.
Bakgrunden är att EU-domstolen 2018 tog ett beslut som innebär att grödor som tagits fram med nya genomiska tekniker ska regleras på samma sätt som traditionellt genmodifierade grödor.
Mot bakgrund av teknikutvecklingen arbetar nu EU med att ändra lagstiftningen för att göra det möjligt att odla gensaxade grödor i EU. I somras lade EU-kommissionen fram sitt förslag, som tillåter nya tekniker med växtförädling.
Nu har också Jessica Polfjärd (M), som utsetts till parlamentets huvudförhandlare, också presenterat sitt förslag. I en debattartikel i Landlantbruk radar hon upp sex punkter som hon anser är särskilt viktiga. Bland annat att hon, likt kommissionen, vill se till att jordbrukare ska få tillgång till ny växtförädlingsteknik.
”Med dessa förslag kommer jag nu tillsammans med mina kollegor i Bryssel börja förhandla lagförslaget. Lyckas vi kommer det inte bara att gynna Europas jordbrukare och livsmedelsbranschen utan också vårt miljö- och klimatarbete” skriver hon.
EU går mot att missa alla klimatmål till 2030. Det spår unionens miljöbyrå, EEA, i en ny rapport. Målet om att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent, kommer enligt EEA:s prognos stanna på 48 procent. Likaså gäller målet om att nå minst 42,5 procent förnybar energi till 2030, som enligt prognosen ser ut att landa på 33,1 procent. Även målen för upptagen av växthusgaser i skog och mark samt energieffektiviseringsmålen går mot att missas. Läs mer här.
Det globala klimatredovisningsinitiativet CDP meddelar nu att man kommer att anpassa sina metoder efter den kommande EU-standarden ESRS – den standard som kommer att gälla för redovisning enligt EU-direktivet CSRD. Läs mer här.
Öka takten i klimatarbetet, stoppa alla fossila subventioner, öka satsningarna på förnybar energi och återställ biologisk mångfald. Det är, kortfattat, några av EU:s krav på det kommande klimattoppmötet COP28. I varje fall enligt den resolution som EU-parlamentets miljöutskott röstade igenom på tisdagen. Läs mer här.
På torsdagen rapporterade även Reuters att mer än 60 länder inför Cop 28 säger att de stödjer en överenskommelse med EU, USA och Förenade Arabemiraten om att tredubbla förnybar energi under detta årtionde, samt gå bort från kol.
Gällivare, Luleå och Umeå har blivit utvalda att delta i EU-projektet Arctic Urban and Regional Cooperation, som syftar till att stötta arktiska städer som hanterar liknande utmaningar inom hållbar utveckling och innovation. Fokusområden är bland annat cirkulär ekonomi, jämställdhet och social inkludering samt att skapa attraktiva städer och hållbar mobilitet. Projektet pågår officiellt i 12 månader.
Nu är det klubbat och klart – EU-direktivet om förnybar energi, som ministerrådet nu formellt antagit. Direktivet syftar till att öka andelen förnybar energi i EU:s totala energiförbrukning till 42,5 procent senast 2030.
För industri ställer direktivet krav på medlemsländerna att öka användningen av förnybar energi med 1,6 procent per år. För transport att antingen införa bindande mål om att minska växthusgasintensiteten, eller en bindande andel förnybar energi på minst 29 procent.
För byggnader fastställer direktivet ett vägledande mål på minst 49 procent förnybar energi i byggnader senast 2030.
EU:s konsumentorganisation BEUC och civilrättsorganisationen Clientearth anmälde på tisdagen konsumentvarujättarna Coca-Cola, Nestlé och Danone till EU-kommissionen och EU:s konsumentskyddsorganisation CPC. Enligt anmälarna vilseleder företagen konsumenterna genom att hävda att deras flaskor och förpackningar består av 100 procent återvunnen plast eller är 100 procent återvinningsbar. Läs mer här.