Inga produkter i varukorgen.
C om regeringens GMO-svar: ”Räcker inte att prata om det på en lunch”
Miljöteknik Diskussionen om GMO har väckts till liv igen. Mycket på grund av den allt mer akuta klimatkrisen. Regeringen meddelade inför det svenska EU-ordförandeskapet att den skulle ta upp och diskutera EU:s förbud mot GMO. Än så länge har regeringen dock avvaktat i frågan, vilket nu möter kritik i riksdagen.
GMO-debatten har väckts till liv. Foto: Pressbilder.
GMO står för genetiskt modifierad organism och kan vara en växt som man ändrat lite i med hjälp av genteknik för att den ska bli mer motståndskraftig mot exempelvis kyla eller regn. Odlingsmetoden är omdiskuterad inom EU som jämfört med andra delar av världen har en strikt lagstiftning som i princip gör det omöjligt att odla nya GMO-grödor.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Men sedan 2001, då lagstiftningen infördes, har teknikutvecklingen gått framåt. Bland annat kan den så kallade gensaxen, som fick nobelpris för några år sedan, användas för att ta fram växtsorter som är resistenta mot växtsjukdomar, kan tåla torka bättre eller innehålla mer vitaminer.
Till skillnad från tidigare GMO-tekniker, där man petar in gener i en växts DNA, fungerar gensaxen genom att man klipper bort gener och stuvar om.
”Vi behöver uppdatera vår lagstiftning”
Men än så länge får gensaxen inte användas inom EU. Bakgrunden är att EU-domstolen 2018 tog ett beslut som innebär att grödor som tagits fram med nya genomiska tekniker ska regleras på samma sätt som traditionellt genmodifierade grödor.
Det är en fråga som den svenska riksdagsledamoten Stina Larsson (C) engagerat sig i och vill se en ändring på.
– Vi behöver uppdatera vår lagstiftning så att det finns en bred samsyn i detta. Jag möter oroliga lantbrukare som ser att deras grödor inte fungerar när det blir extremväder med torka eller regn. Plantorna är mindre tåliga mot sjukdomar och skadegörare och flera tvingas använda mer växtskydd och det ger lägre skördar. Därför behöver vi utveckla våra grödor, säger hon till Miljö & Utveckling.
Mot bakgrund av teknikutvecklingen arbetar nu EU-kommissionen med att ändra lagstiftningen för att göra det möjligt att odla gensaxade grödor i EU. Och inför det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd har regeringen meddelat att frågan är prioriterad. ”Ordförandeskapet kommer inleda diskussioner om förslaget” skriver regeringen.
Kräver handlingskraft från regeringen
Men enligt Stina Larsson saknas det fortfarande handlingskraft från regeringens håll, vilket hon också lyfter i en skriftlig kommentar till Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
”Det svenska ordförandeskapet går snart mot sitt slut utan att vi sett några konkreta uttryck för denna prioritering, vilket är mycket oroande” skriver hon och frågar landsbygdsministern vad han och regeringen avser att göra mer konkret.
Bjöd in till en informell diskussion
I Peter Kullgrens svar framgår det att han håller med Stina Larsson i sak och att han anser att nya genomiska tekniker har potential att bidra till ett ”konkurrenskraftigt och hållbart livsmedelssystem”. Han skriver vidare att han därför tog initiativet till en ”informell diskussion bland EU:s jordbruksministrar på lunchen under jordbruks- och fiskerådet den 25 april”.
Vid lunchmötet deltog även den ansvariga kommissionären, som då meddelade att förslaget planeras läggas fram i juni i år, skriver Peter Kullgren.
Stina Larsson anser däremot inte att landsbygdministerns svar håller.
– Landsbygdsministern borde göra mer under ordförandeskapet än att prata om det på en lunch. Det saknas handlingskraft. Nu vill jag att regeringen lyfter frågan och vi kommer ett steg närmare bättre grödor som kan möta klimatförändringarna, säger hon.
