Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Sverige engagerar sig i standard för hyperloop

Standardisering Elon Musks framtidsvision med hyperloop kommer steg för steg närmare sitt förverkligande. Ett europeiskt standardiseringsprojekt har nu startat, där även Sverige engagerar sig via Sis.

Sverige engagerar sig i standard för hyperloop
Linnéa Sundström, projektledare Sis.

Hyperloop är ett system med automatiserade fordon som blixtsnabbt färdas fram i stålrör med lågt lufttryck och därmed minimalt luftmotstånd. Med hastigheter över 1 200 km/h förväntas ett europeiskt hyperloop-system bidra till både hållbarhet och ekonomisk tillväxt.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Det var entreprenören Elon Musk som tog initiativet till konceptet, som nu övertagits och vidareutvecklas av olika aktörer för att komma närmare sitt förverkligande.

Standardisering viktigt

– Standardiseringen har en viktig uppgift för att medverka till att uppnå ett säkert och interoperabelt transportsystem, säger Linnéa Sundström, projektledare på Svenska institutet för standarder.

För ett år sedan bildade de europeiska standardiseringsorganisationerna CEN och CENELEC en kommitté med experter som ett första steg i standardiseringsarbetet. Sverige engagerar sig nu i standardiseringen via Sis och med Trafikverket som deltagare.

Sis har bland annat till uppgift att göra en inventering av befintliga standarder som har koppling till området samt att delta i arbetet med definitioner och generella krav.

Hur utvecklad är tekniken med hyperloop?

– Hyperloop bygger på bland annat beprövad teknik från järnvägssektorn som till exempel maglev, som utnyttjar magnetkraft för framdriften. Men eftersom hyperloop är ett helt nytt transportsystem återstår ändå många frågor att lösa. I närtid är det bland annat definitioner, systemkrav och arkitektur som kommer att diskuteras inom CEN/CENELEC, säger Linnéa Sundström.

När kan en standard för hyperloop vara klar?

– En standard tar cirka tre år att skriva och de första arbetena startar nu under våren. En standard är av yttersta vikt för att uppnå ett både säkert och driftskompatibelt system.

Vilka förhoppningar fäster ni kring tekniken?

– De aktörer som först lade fram förslaget till standardisering samt Europakommissionen pekar ut hyperloop som en av flera möjliga pusselbitar för att uppnå mer klimatneutrala transporter.

Hur stort är intresset bland olika aktörer?

– Intresset är stort. Sis har träffat intressenter från både privat och offentlig sektor samt akademi. Vi hoppas att fler, förutom Sis och Trafikverket, också engagerar sig aktivt i standardiseringen.

När tror du en första hyperloop kan tas i drift?

– Tyvärr kan jag inte säga något om tidpunkten för start. Men Europakommissionens initiativ ”green deal” kan ändå ge en fingervisning. Den säger att schemalagd kollektivtrafik under 500 km ska vara koldioxidneutral 2030. Hyperloop kan då vara en intressant lösning för att nå det målet, säger Linnéa Sundström.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.