Rådet för klimatanpassning: Offentlig-privata katastrofbudgetar kan krävas

Klimatanpassning Nationella expertrådet för klimatanpassning har levererat sin första rapport till regeringen. Nu behövs det krafttag, enligt expertrådet. Och betydligt mer pengar. Något som Fastighetsägarna instämmer i.

Rådet för klimatanpassning: Offentlig-privata katastrofbudgetar kan krävas
Översvämningar blir vanligare framöver, och Sverige behöver bli bättre på klimatanpassning. Foto: StockAdobe

Det nationella expertrådet för klimatanpassning har lämnat sin första rapport till regeringen, efter nära fem års arbete. Miljö & Utveckling har pratat med Fastighetsägarna Sverige och Norrköpings kommun om innehållet i rapporten.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Rapporten är en diger lunta på nära 700 sidor, som bit för bit går igenom klimatförändringarnas inverkan på samhället och naturen, och de åtgärder som behövs. Sofie Storbjörk är ledamot i expertrådet:

– Vi måste ta hänsyn till klimatförändringarnas konsekvenser i alla viktiga beslut. Vi måste tänka om genom att exempelvis använda mer naturbaserade och multifunktionella lösningar. För att lyckas behövs en ökad nationell styrning, säger hon i en kommentar.

Klimatanpassning kräver ökat samarbete

Enligt rapporten behövs ökat samarbete och en långsiktig och kraftigt ökad finansiering. Och det är bråttom:

– Klimatanpassningsåtgärder kan inte skjutas på framtiden, vi behöver vidta åtgärder nu för att på allvar skapa ett robust samhälle anpassat till ett klimat i förändring och därigenom undvika stora framtida kostnader, säger ordförande Lisbeth Schultze i en kommentar.

Nya områden lyfts fram

Fakta

Tre nya riskområden

Expertrådet vill se tre övergripande, prioriterade riskområden:

– Fysisk säkerhet och markanvändning

– Vattensäkerhet

– Matsäkerhet

Rapporten tar upp en rad områden som tidigare inte lyfts fram. Ett exempel är havet och dess ekosystem. Här skriver rådet att regelverken behöver ses över och förvaltningsplanerna samordnas. Ett konkret exempel på vad som kan behövas är så kallade klimattillflykter, alltså platser som är mindre påverkade av klimatförändringarna än omgivningen.

Tydligare lagstiftning krävs för bebyggd miljö

Fakta

Rådet

Nationella expertrådet för klimatanpassning

Rådets ledamöter utses av regeringen

Det tillsattes 2018

Det ska leverera en rapport vart femte år, detta är den första

Rådet administreras på SMHI.

Den bebyggda miljön är förstås med i rapporten. Här skriver rådet att det finns behov av en tydlig lagstiftning. Detta skulle göra finansieringen enklare, då det skulle bli tydligare vilka åtgärder som är nödvändiga och vem som ska betala, enligt rådet. Rådet lyfter också fram att det trots nya strategier och riktlinjer fortfarande planeras för kustnära bebyggelse i många kommuner. Rådet är också kritiskt till tempot i kommunernas arbete med att höja beredskapen genom hållbar dagvattenhantering.

När det gäller finans och försäkring konstaterar rådet att det helt saknas uppskattningar av investeringsbehovet för klimatanpassning i Sverige. Det är alltså ingen som vet vad åtgärderna kommer att kosta. Enligt rådet finns det inte ens metoder för att räkna ut detta.

Katastrofbuffertar kommer att krävas

Försäkringsbranschen har ju redan flaggat för problem och i vissa fall vägrat att försäkra fastigheter i riskområden. Här skriver rådet att det kommer att krävas lösningar som omfattar både staten och försäkringsbolagen. Annars är risken stor att försäkringarna blir så dyra och svåra att få, att folk helt enkelt avstår från försäkringar. ”Offentlig-privata katastrofbuffertar kan hjälpa till att hantera händelser där katastrofskadenivån ligger utanför försäkringsbranschens kapacitet” skriver rådet i sin sammanfattning.

Ökat samordningsansvar för kommuner

Rikard Silverfur. Foto: Olof Holdar

Rikard Silverfur är chef för Utveckling & Hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige.

– Om man tittar specifikt på de delar som rör den bebyggda miljön så har jag fastnat för att de vill ge kommunerna ett samordningsansvar för åtgärder som rör den bebyggda miljön. Det tror vi är bra. Vi tror att det kan öka förutsättningarna för att kommunerna prioriterar klimatanpassning högre, säger han.

Finansieringen måste öka – radikalt

Men med större ansvar kommer förstås också ett finanseringsbehov, något som rådet också tar upp i rapporten.

– Vi skriver också under på att om staten lägger större tryck på kommunerna så måste kommunerna kompenseras för det ekonomiskt. Därför säger de att MSB:s anslag för kommunala klimatanpassningsåtgärder behöver breddas och utökas kraftfullt och långsiktigt. Det vill säga, det är inte några småpengar som det behöver utökas med utan en rejäl satsning och det tror vi också behövs, säger Rikard Silverfur.

Borde även komma fastighetsägare till del

Han menar dock att en sådan pengapåse även borde komma fastighetsägarna till del.

– Vi är fullt medvetna om att många åtgärder kommer att hamna på fastighetsägarna. Då har vi sagt att fastighetsägare som vidtar åtgärder som är till gagn för fler än bara egenintresset borde kunna få bidrag, säger Rikard Silverfur.

Kommunstrategen: ”Det ska inte vara valbart”

Maria Rothman är strateg på Norrköpings kommun, som arbetat länge med klimatanpassning, bland annat översvämningsrisker.

– Jag tycker att deras resonemang stämmer väldigt bra med min bild. Det finns idag ett antal övergripande knutar i lagstiftning och samarbete mellan myndigheter och länsstyrelsen som gör att det är väldigt svårt att gå från ord till handling. Även inom och mellan kommuner krävs nya former av styrning och samarbete, säger hon.

Hon menar att de oklara ansvarsförhållandena gör det svårt att komma vidare, och ser positivt på förslaget att gå från bör- till skallkrav i skrivningarna om kommunernas klimatanpassningsarbete.

– Det ska inte vara valbart för en kommun att arbeta med detta.

Här hittar du rapporten.

 

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.