Inga produkter i varukorgen.
4 nya verktyg ska göra klimatbeslut smartare
Klimat Hur kan utsläppsminskningar och klimatanpassning kombineras på ett effektivt sätt? Efter fyra år av EU-projektet presenteras nu nya verktyg som ska förbättra klimatarbetet.
Foto: Adobe Stock/ press
I EU-projektet Nevermore har forskare och aktörer från flera delar av Europa under fyra år samarbetat för att utveckla metoder och verktyg som ska göra klimatarbetet mer effektivt. IVL Svenska Miljöinstitutet har haft en ledande roll i projektet. Arbetet har genomförts tillsammans med både europeiska partners och lokala aktörer i fem fallstudieområden, däribland Norrbotten.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Fokus har varit att analysera hur åtgärder för utsläppsminskning och klimatanpassning kan samverka, genom att koppla ihop globala, nationella och lokala perspektiv i ett gemensamt analysramverk. Resultaten, som presenterats i dag, pekar på att mer samordnade analyser ger bättre underlag för beslut.
– En viktig slutsats från projekten är att man behöver göra integrerade analyser på olika nivåer. Att analysera klimataspekter, ekonomiska aspekter, markanvändning och policyaspekter tillsammans ger mer robusta beslutsunderlag. Det är samtidigt viktigt att få med lokala beslutsfattare, så att den kunskap man tar fram blir handlingsbar och faktiskt kan genomföras på regional och lokal nivå, och att besluten får hög relevans och legitimitet, säger Eskil Mattsson, projektledare och forskare på IVL.
Samtidigt visar projektet att klimatarbetet kräver ett bredare perspektiv där flera sektorer och nivåer hänger ihop.
– Vi har kommit fram till att klimatåtgärder är väldigt sektorsövergripande. Projektet har förstärkt uppfattningen att enskilda åtgärder inte räcker, utan att man måste se klimatutsläpp och klimatanpassning tillsammans. Naturbaserade lösningar, jordbruk och skogsbruksåtgärder är centrala i detta. Global samverkan är också viktig, både inom ramen för vad vi har kunnat åstadkomma i det här projektet, men också på en större nivå – genom internationella avtal och handelspolitik. EU kan inte lösa klimatfrågan ensam, säger Eskil Mattsson.
För att omsätta de här insikterna i praktiken har projektet utvecklat fyra verktyg.
- Catalogue Explorer – En katalog och ett jämförelseverktyg med över hundra olika policy- och åtgärdsalternativ för både klimatanpassning och utsläppsminskning. Det täcker flera sektorer – som jordbruk, energi och transport – och olika nivåer från globalt till lokal nivå. Framför allt är det till för planerare, så att de kan strukturera kunskap, jämföra alternativ och identifiera relevanta åtgärder på en mer övergripande nivå.
- Global EU Tool – En integrerad scenariomodell på EU- och global nivå som ska stödja strategiska beslut. De har använt en integrerad klimatmodell för att simulera olika framtida utvecklingsbanor och koppla ihop sektorer som ekonomi, energi och markanvändning. På så sätt kan man se hur olika policyval påverkar utsläpp, biologisk mångfald och livsmedelsförsörjning.
- Case Study Tool – Ett beslutsstöd för regionala och lokala analyser, som används i projektets fem fallstudieområden, bland annat Norrbotten. Här kan man, på liknande sätt som i Global EU Tool, integrera olika delsystem, som markanvändning, jordbruk, energi och vatten, och simulera effekter på lokal nivå fram till ungefär 2030–2045. Det gör det möjligt att testa olika åtgärder och se var man hamnar innan de implementeras.
- Gamification tool – Ett lärande dialogverktyg i form av ett interaktivt webbaserat spel. Användaren får agera beslutsfattare, välja olika åtgärder för utsläppsminskning och klimatanpassning och se vilka konsekvenser de får. Tanken är att öka kunskapsnivån och klimatmedvetenheten, synliggöra samband och göra klimatfrågan mer begriplig och engagerande.
