EU-kommissionens strategi för klimatanpassning i tio punkter

EU-kommissionen föreslår en strategi för klimatanpassning. Andra har lagt stort fokus på att bedöma hur bra eller kraftfull strategin är, till exempel har EEB en utförlig och kritisk genomgång. Här kompletterar jag med en mer resultatinriktad genomgång i tio punkter – hur kan vi bäst nyttja strategin i det fortsatta arbetet?

1. Prioritet

Det kanske enskilt viktigaste med strategin är att den finns; klimatanpassning är nu tydligt ett prioriterat område i paritet med utsläppsminskningar. Det är i linje med hur Parisavtalet betonar adapation and mitigation som jämbördiga och likställda, och hur till exempel Gröna Klimatfonden betonar att båda delar av klimatarbetet måste vara med. Räkna med att anpassning hädanefter får större utrymme i EU:s strategier och beslut.

2. Vision

År 2050 ska EU inte bara vara klimatneutralt utan också fullt ut resilient och anpassat till oundvikliga klimatförändringar. Visionen ingår i den föreslagna klimatlagen och ska integreras i andra Gröna Given-initiativ som biodiversitetsstrategin, renoveringsvågen, cirkulär ekonomi och handlingsplanerna för nollutsläpp, liksom strategierna för hållbar mobilitet, jord- och skogsbruk. Ha med en anpassningsdimension när du bedömer var EU:s för dig relevanta strategier tar vägen.

3. Synergier

Hur klimatanpassning sker är avgörande för vilken effekt det får på övriga hållbarhetsmål. Kommissionen betonar kopplingen till nature based solutions, synergier med biodiversitet, återställning av naturområden och hållbar vattenanvändning. Säkerställ att arbetet med klimatanpassning linjerar med andra hållbarhetsmål, eller som en lägstanivå inte orsakar signifikant skada ur dessa perspektiv.

4. Finanser

Klimatanpassning har nu en tydlig roll den ekonomiska återhämtningen efter Covid-19, och kommer att ingå i de 37% av återstartsplanerna som ska öronmärkas för hållbarhet. Därtill får inga delar av denna budget försvåra för klimatomställningen, vare sig gällande utsläppsminskning eller anpassning – det är inte nytt, men att kommissionen betonar det är en viktig signal för det fortsatta budgetarbetet både för EU gemensamt och i medlemsländerna.

Också Europeiska Investeringsbankens klimatfärdplan ska linjera med strategin, liksom det stöd EU ger till utvecklingsländer, där vattenfrågan särskilt lyfts fram. Se alltså fram emot betydande klimatanpassningsmedel i fortsatta budgetprocesser.

5. Riktlinjer

Med strategin får EU början till ett gemensamt svar på hur klimatanpassning ska utformas, och utöver det gemensamma arbetet ska riktlinjer för nationell anpassning förtydligas. Förvänta dig gemensamma verktyg och mallar för klimatanpassning, med fokus på områden där vinsterna med samarbete är tydligast – som hav, sjöar och vattendrag som delas av flera länder.

6. Mekanismer

Kommissionen ska utveckla certifikat för utsläppsminskningar så att det tydliggörs att arbete för klimatanpassning och nature-based solutions också bidrar till EU:s klimatmål. Det kan då också tjäna som modell för Parisavtalets finansiella mekanism, som i motsats till CDM tydligt bör fånga in också klimatanpassning.

Förbered för europeiska och globala mekanismer med både minskning och anpassning i fokus.

7. Kunskapsspridning

Strategin betonar det otillräckliga kunskapsläget inom klimatanpassning. Befintlig kunskap ska spridas bättre, bland annat genom EU:s Risk Data Hub och ett nyinrättat observatorium för klimat och hälsa under ADEPT-programmet som utöver det gängse mandatet också ska förebygga negativa hälsoeffekter av klimatförändringar.

Använd ingångarna som finns med fokus på att sprida kunskap om klimatanpassning.

8. Förebilder

EU:s Horizon får i uppdrag att testa lösningar för integrerad klimatresiliens, med fokus på medborgerligt deltagande. 200 samhällen ska utveckla lösningar för transformativ klimatanpassning, med 100 demonstratorer av djup resiliens. På samma sätt har 12 standarder för infrastruktur uppdaterats så att klimatanpassning är med, och fler är att vänta.

Håll uppsikt över de finansierings- och samverkansmöjligheter strategin ger.

9. Mållöst

Strategin betonar att det nu är dags att gå från förståelse till handling, men saknar såväl legalt bindande och mätbara mål som konkret tidsplan. Strategin betonar att huvuddelen av genomförandet är på medlemstatsnivå. Emotse krav på att Sverige och andra länder framgent ska redovisa att den förda politiken leder till utvecklad resiliens ur klimatanpassningsperspektiv.

10. Skärpning

I EU-parlamentets miljöutskotts förhandlingar med kommissionen, kommer de att driva bindande och kvantifierbara mål för medlemsstaternas klimatanpassning, och en tydligare koppling till redan beslutade strategier som biodiversitet och vattendirektivet (WFD). Eftersom detta inte (som taxonomin) är en delegerad akt, måste kommissionen ta hänsyn till parlamentet.

Håll koll på den fortsatta behandlingen och räkna med konkretiseringar i delar där strategin är vag.

– Mattias Goldmann
Hållbarhetschef Sweco

EU-kommissionens förslag till strategi hittar du här