Kraftiga värmeböljor, torka som minskar vattenresurserna, extremregn och höjda havsnivåer. I takt med att den globala temperaturen stiger märks klimatförändringarnas effekter av allt mer. Men hur ska vi anpassa oss, vem blir mest utsatt och vad vet vi redan idag står bortom räddning om vi överskrider en global temperaturhöjning på två grader? Det är frågor som FN:s klimatpanel IPCC undersöker i rapporten Effekter, anpassning och sårbarhet som presenteras idag.
Idag släpper IPCC sin rapport – det kan du förvänta dig
Forskning
Klimatförändringarnas effekter och klimatanpassning. Det står i fokus när FN:s klimatpanel IPCC idag släpper den andra delen av sin huvudrapport. Markku Rummukainen, Sveriges kontaktperson i IPCC, beskriver vad som kan förväntas av rapporten.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, är Sveriges kontaktperson i IPCC och har följt och medverkat i klimatpanelens arbete i tjugo år.
– Det är en gedigen genomgång av kunskapsläget vad gäller klimatförändringens konsekvenser, samhällens och ekosystemens sårbarhet och vad det finns för möjliga anpassningsåtgärder för att motverka effekterna av klimatförändringen, säger han.
Undersöker effekter, sårbarhet och anpassning
Rapporten är den andra delen av klimatpanelens huvudrapport och sjätte kunskapsutvärdering. I augusti 2021 presenterades huvudrapportens första del. I den beskrivs läget för klimatet som akut och klimatförändringarna som snabba och omfattande. Rapporten som presenteras i dag bygger vidare på det kunskapsläget, men undersöker i stället effekter, sårbarhet och anpassning.
– Det handlar om frågor som hur exponeringen till klimatrelaterade risker ser ut, hur sårbara olika system är, vilka åtgärder som finns och hur klimatfrågan och utvecklingen mer övergripande påverkar varandra. Exempelvis kan effekterna när vi når en viss temperaturhöjning bli olika allvarliga beroende på hur världen i övrigt har utvecklats, säger han.
Ska leverera kunnskap som beslutsunderlag
Markku Rummukainen understryker att rapporten som presenteras i dag ska fungera som beslutsunderlag i framtida klimatarbete. Han nämner bland annat det tvååriga klimatanpassningsprogrammet som förhandlades fram under klimatmötet i Glasgow.
– När man börjar arbeta med det kan man förvänta sig att rapporten kommer leverera kunskap och fungera som beslutsunderlag. Rapporten genomlyser även kunskapsläget om möjliga styrmedel till klimatanpassning, och vilka förutsättningar kan möjliggöra åtgärder, säger han.
”Viktigt att titta framåt”
Vidare lyfter Markku Rummukainen att rapporten inte bara kommer att vara värdefull som beslutsunderlag för beslutsfattare på EU-nivå, utan även för företagare och personer som på olika sätt arbetar med hållbarhet.
–Det handlar om alla sektorer och regioner, till exempel vattensektorn, jord – och skogsbruk, ekosystem, infrastruktur och hälsa. När man arbetar med att planera klimatanpassning är det viktigt att titta framåt, så att det man gör fungerar idag, men också en lång tid framöver, säger han.
I början av april presenteras rapportens tredje del.