Efter konflikterna: Kyrkans skogsbruk kan stöpas om från grunden

Reportage Samtidigt som åsikterna om Svenska kyrkans skogsbruk går vitt isär står nu kyrkan inför ett vägval som kan komma att stöpa om skogsbruket från grunden. Vid sidan av den polariserade debatten håller flera stift redan nu på att hitta vägar framåt. Växjö stift arbetar med att återställa uttorkade våtmarker.

Efter konflikterna: Kyrkans skogsbruk kan stöpas om från grunden
Svenska kyrkan står inför ett vägval som kan stöpa om skogsbruket. Foto: Anna Nordström.

Vid en snabb anblick ser området inte mycket ut för ögat; en ödslig tom yta omringad av skog, med endast några enstaka avhuggna träd som sticker upp med jämna mellanrum. Men vid en närmare anblick syns också vatten ligga stilla mellan grästuvorna, och i utkanten har en mindre gran börjat få gula nyanser och skvallrar om att det är en plats i omvandling.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Det är i mitten av november och regnet hänger i luften. Isande vindar sveper över platsen som är belägen ungefär en halv mil utanför Växjö, intill vägkanten mellan Hollstorp och Hemmesjö. Området är en del av Prästlönetillgångarna i Växjö stifts arbete med återvätning av uttorkade våtmarker.

– Att granen gulnar kan vara ett tecken på syrebrist och att något håller på att hända. Sannolikt kommer det här att bli till en lövsumpskog i framtiden. Granarna kommer att dö ut, och ersättas av glasbjörk, klibbal, sälg och andra sorters lövträd, säger Mattias Magnusson.

Han rör sig vant över området, vet var han ska gå för att inte blöta ner sig och svarar utan att tveka på detaljfrågor om djurliv, växlighet, vattenflöden och hur de olika delarna hänger ihop. Under de senaste 25 åren har han arbetat med skog och miljö, varav de senaste 15 åren inom Svenska kyrkan och Växjö Stift.

Han berättar om historien; att området troligtvis varit en våtmark långt tillbaka i tiden, men att det dikades ut av människor på 1800-talet i syfte att skapa åkermark eller slåtteräng. Liknande platser finns runt om i Sverige och konsekvensen är att våtmarkerna, som en gång band stora mänger kol, i stället läcker ut stora mängder koldioxid rakt ut i atmosfären. Att återställa de uttorkade våtmarkerna ger flera positiva effekter.

– Genom att höja grundvattennivån bromsar man nedbrytningen av torv och minskar därmed utsläppen av koldioxid. Utöver klimatargumentet har det även en positiv miljöpåverkan genom att det skapas en ny, intressant miljö i landskapet. I framtiden är det också troligt att vi får ett förändrat klimat. Då kommer den här typen av åtgärder vara bra för att minska effekter av torka och översvämning, säger Mattias Magnusson.

Växjö stift förvaltar genom Prästlönetillgångarna omkring 60 000 hektar mark, varav 48 000 hektar är skogsmark. Det motsvarar omkring 96 000 fotbollsplaner och gör stiftet till en av Svenska kyrkans största förvaltare av skog och mark. Den största delen av förvaltarskapet kretsar kring skogsbruket.

Mattias Magnusson kliver in i bilen som står vid vägkanten för att visa en plats där skogsbruket har skötts genom naturlig föryngring. I baksätet sitter Klas Gustavsson. Han är förvaltningschef vid Växjö stift och har ett övergripande ansvar över stiftets arbete med skog och mark. För honom är det viktigt med ett aktivt skogsbruk.

Han berättar att skogen i Växjö stift varje år bidrar med förnyelsebara råvaror, material till att bygga 1800 villor, större delen av Växjö kommuns årliga konsumtion av papper samt energi för uppvärmningen av Växjö stads fjärrvärme.

– Det finns tre goda skäl för ett aktivt skogsbruk. Utöver att det bidrar till miljövänliga varor och produkter, binder det långsiktigt koldioxid och ger oss högre avkastning från marken, säger han.

Fakta

Prästlönetillgångarna

  • Svenska kyrkan förvaltar skog och mark över hela Sverige – från norr till söder. Tillgångarna går under namnet prästlönetillgångarna, eftersom de en gång i tiden kom till för att avlöna prästen.
  • Idag förvaltas prästlönetillgångarna av de tretton stiften. Totalt förvaltas 465 000 hektar skogsmark och 46 000 hektar betes – och åkermark.
  • Svenska kyrkan är genom prästlönetillgångarna en av landets största förvaltare av skog.
  • Endast avkastningen från förvaltningen får användas och ska gå till den kyrkliga verksamheten.
  • Svenska kyrkans skogsbruk är certifierat, antingen enligt Forest Stewardship Council (FSC) eller Program for the Endorsement of Forest Certification (PEFC), eller båda.
  • Den största delen av Sveriges skogsmark, och därmed även marken som Svenska kyrkan förvaltar, sköts med trakhyggesmetoder.
  • På mindre arealer testas virkesproduktion med olika hyggesfria skogsbruksmetoder för att skydda eller öka den biologiska mångfalden.
  • Svenska kyrkan restaurerar även våtmarker och gynnar hotade arter som vitryggig hackspett. Många av projekteten sker i samarbete med andra skogsförvaltare och länsstyrelserna. Växjö stift har kommit längst i arbetet med att restaurera våtmarker.

Källa: Svenska kyrkan.

Bilen har stannat och Klas Gustavsson och Mattias Magnusson kliver ut. Skogen är gles då en stor del av träden nyligen avverkats. Men kvar står flera tallar och sträcker sig ståtligt upp mot himmelen. Klas Gustavsson säger att naturlig föryngring, eller självföryngring som det också kallas, lämpar det sig bra för just tall. Andra faktorer som avgör vilken metod man använder sig av kan vara boniteten på marken, hur snabbt träden växer och riskbedömningar kopplade till väderförhållanden som stormar.

– Stormen Gudrun gjorde att man började arbeta på ett litet annat sätt, och räkna in risker när man planerade skogsbruket. Tidigare arbetade man till exempel mer med naturlig föryngring än vad man gör idag, säger Klas Gustavsson.

Både han och Mattias Magnusson instämmer i påståendet att Svenska kyrkans skogsbruk i stort liknar övrigt svenskt skogsbruk, som idag domineras av trakthyggesbruk. De följer de senaste trenderna, uppdaterar kontinuerligt sina planer och ser till väder och vind.

Men den kanske största svängningen var 1993 då skogsvårdslagstiftningen lades om. Fram till dess har lagstiftningen syftat till att driva fram en så hög produktion i skogsbruket som möjligt, vilket ofta skett på bekostnad av naturvården och andra värden.

Den nya lagstiftningen innebar att produktionsmål och miljömål jämställdes. Likt andra skogsbrukare tog Svenska kyrkan fram gröna planer för sitt skogsbruk, vilka man än idag arbetar efter. Med tiden har Svenska kyrkan också lagt till krav om ett hållbart skogsbruk genom oberoende tredjepartscertifieringar.

Hur sköts skogen idag jämfört med för 40 år sedan?

– Det är en himmelsvid skillnad, för oss och hela skogsbruket. Vi använder inga gifter, lämnar mycket gammal ved, lämnar evighetsträd. Vi bevarar viktiga nyckelbiotoper och jobbar mer med växtförädling och annat. Den sociala aspekten, att människor ska kunna vistas i skogarna är också viktig, säger Klas Gustavsson.

Hur bra tycker ni att Svenska kyrkans skogsbruk sköts idag?

– Man kan självklart alltid bli bättre, men utifrån mitt perspektiv tycker jag att Svenska kyrkan idag har välskötta skogar, svarar Mattias Magnusson.

Men det är ett påstående som inte alla håller med om. Under de senaste åren har såväl extern som intern kritik lyfts mot Svenska kyrkans skogsbruk. Bland annat vill kyrkans minsta kyrkoparti, eller nomineringsgrupp som det också kallas, Himmel och Jord, att en tredjedel av kyrkans skog bevaras, jämfört med dagens omkring nio procent.

Och det finns även forskning som pekar på att svensk skog i allmänhet behöver bevaras i högre utsträckning. Bland annat visar en nyligen publicerad studie från Lunds universitet att nästan en fjärdedel av Sveriges sista gamla oskyddade naturliga skogar har försvunnit mellan 2003 och 2019. Enligt studien kommer dessa skogar vara helt borta om 50 år med nuvarande avverkningstakt.

Många menar kyrkan ska sätta klimatet och miljön i första hand, i stället för den ekonomiska avkastningen. Men i kyrkans regelverk – kyrkoordningen – står det att ”skogen ska förvaltas så effektivt som möjligt och ge bästa möjliga totalavkastning”. För kyrkan som helhet, i hela landet, bidrar skogen med runt 300 miljoner kronor per år. Pengar som går direkt till kyrkans verksamheter.

– I grund och botten tycker jag att det är bra att man vågar ifrågasätta. Man ska inte säga att man kan allt, vet allt, är störst, bäst och vackrast. Men idag är debatten så otroligt polariserad. Vi försöker hålla oss någonstans i mitten och förhålla oss till den kunskap och vetenskap som finns. Samtidigt är det svårt, då inte heller forskarna är överens om vilket skogsbruk som bäst motarbetar klimatförändringen och klarar bevarandekraven, säger Klas Gustavsson.

Debatten om Svenska kyrkans skogsbruk liknar debatten om övrigt svenskt skogsbruk. Bland politiker, debattörer och forskare verkar i princip ingen vara överens. På ena sidan finns de som tycker att dagens skogsbruk i det stora hela fungerar bra; att det långsiktigt binder koldioxid och bidrar till miljövänliga varor och produkter. På andra sidan finns de som menar att skogen behöver bevaras, för klimatet, miljön och den biologiska mångfaldens skull.

– Det bästa på kort sikt, om man tänker på skogen som en kolsänka, är att helt låta den vara. Men om man tror på ett framtida liv behöver man bruka skogen. Sedan tycker jag att man ofta missar att se hela paletten. En fjärilsforskare kanske tycker att all skog ska bevaras, men då brinner man bara för en enskild art och glömmer att se allt det andra, säger Mattias Magnusson.

Klas Gustavsson instämmer.

– Det är svåra frågor och en svår balansgång. Men när man säger att vi ska minska skogsproduktionen med 30 procent i Sverige, säger man också att det ska finnas 30 procent mindre virke och fiber som vi kan använda för att bygga miljövänliga hus och andra förnyelsebara produkter. Det löser man inte genom att i stället bygga i cement och stål eller att köpa in material från Indonesien eller Ryssland, utan då måste vi kanske också dra ner på byggandet, säger han och fortsätter:

– Men med det sagt kan vi säkert anpassa oss ytterligare och bli bättre på många sätt. Det får den nya utredningen visa.

Svenska kyrkan står nämligen nu inför ett historiskt skifte. Efter motioner från flera kyrkopartier tog kyrkans riksdag – kyrkomötet – nyligen beslutet att se över sitt skogsbruk. I beslutet står det att utredningen ska svara på hur ”bestämmelser ska utformas för att säkerställa en så ekologiskt, ekonomiskt, social och andligt hållbar skogsförvaltning som möjligt”.

Vad utredningen resulterar i återstår att se. Direktiven för den diskuteras ännu. Men många menar att det öppnar upp möjligheten för Svenska kyrkan att bli ledstjärna för ett hållbart skogsbruk.

Samtidigt understryker Klas Gustavsson att skogsbruket ständigt förändras.

– Det förflyttar sig hela tiden, med nya skötselmetoder och krav. Vårt grunduppdrag just nu är att vi ska sköta skogen med etisk hänsyn och god ekonomisk avkastning och att inte utrota arter. Men det är bra att man gör en utredning, vi vill självklart alltid bli bättre, säger han.

Fakta

Kyrkoordningen

  • Kyrkoordningen, som är Svenska kyrkans gemensamma regelverk, beskriver stiftens förvaltningsuppdrag.
  • I kyrkoförordningen står det att prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sätt så att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning.
  • Det står också att förvaltningen ska ske på ett etiskt försvarbart sätt och vara förenlig med kyrkans grundläggande värderingar. I förvaltningen ska naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen bekatas.
  • 2021 beslutade Kyrkomötet – kyrkans riksdag – att mot bakgrund av hur utvecklingen på skogsförvaltningens område generellt utvecklats, utreda hur kyrkoordningens skrivningar angående förvaltningen av prästlönetillgångarna ska utformas.
  • Detta för att säkerställa en så ekologiskt, ekonomiskt, socialt och andligt hållbar skogsförvaltning som möjligt.
  • Ett utredningsdirektiv för den kommande utredningen håller nu på att tas fram.

Källa: Svenska kyrkan.

Mattias Magnusson och Klas Gustavsson har åter satt sig i bilen. Innan de går tillbaka till sitt dagliga arbete i stiftet stannar de till vid Hemmesjö gamla kyrka, som är en av landets äldsta medeltida kyrkor. Omringad av en lång stenmur tronar den på en kulle, med skog på ena sidan och jordbruksmark på andra. Klas Gustavsson stiger innanför stenmuren och berättar att delar av kyrkan är från 1200-talet.

– Därinne finns det virke som bundit kol sedan dess. På tal om långsiktiga kolsänkor, säger han.

Även om Svenska kyrkans skogsbruk idag liknar övrigt skogsbruk, finns det en viktig skillnad som kan bli avgörande i den kommande utredningen och för kyrkans framtida skogsbruk:

– Vi jobbar för en andligt hållbar skogsförvaltning. Det innebär att vi jobbar för generation efter generation efter generation. Egentligen ända in i evigheten. Om man tror på ett framtida liv, så räcker det inte med att tänka kortsiktigt, säger Mattias Magnusson.

På väg tillbaka till Växjö kör bilen förbi den återvätade marken mellan Hollstorp och Hemmesjö, som inte ser mycket ut för ögat, men som håller på att förvandlas till en plats som ska gynna såväl klimatet som den biologiska mångfalden.

Platsen är det första av många ställen som Växjö Stift planerar att återväta. Inte för ekonomiska eller kortsiktiga vinster, utan för att skapa en bättre värld för kommande generationer. Ett första steg är att göra liknande åtgärder på omkring 10–15 andra platser på marken inom Växjö stift. Målet, berättar Mattias Magnusson, är att det ska sprida sig och att hundratals platser runt om i Svenska kyrkans tretton stift ska återvätas.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste