Det finns en stor barriär för att börja använda hyggesfritt skogsbruk i Sverige. Det visar en ny studie från forskare vid Centre for Sustainability Studies, LUCSUS, vid Lunds universitet. Forskarna som intervjuat ett antal aktörer i skogen mötte ett antal argument mot hyggesfritt skogsbruk som till exempel låg ekonomisk lönsamhet, ekologiska risker, bristandet teknisk kunskap, kulturen inom skogssektorn och skogsbruksutbildningen som inte lyfter hyggesfritt.
Forskare: Här är hindren för hyggesfritt skogsbruk
Biologisk mångfald
Forskare har identifierat varför det är så svårt att ställa om det svenska skogsbruket från kalhyggesbruk till hyggesfritt.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Kalhygge är norm i det svenska skogsbruket och allt som går emot det ses som problematiskt, säger Torsten Krause, universitetslektor vid LUCSUS.
Indirekta kostnader glöms ibland bort
Torsten Krause är själv tveksam till många av de argument mot hyggesfritt skogsbruk som skogsaktörerna lyfter fram. Vad gäller argumentet om låg ekonomisk lönsamhet säger han att det är väldigt svårt att jämföra metoderna och att mycket handlar om hur man ser på lönsamheten.
– Traktbruk och kalhyggesbruk ger mycket pengar på en gång. Hyggesfritt ger istället mindre intäkter över en längre tid. Här glöms också ofta bort att skogsägare som väljer hyggesfritt slipper många indirekta kostnader.
Bättre för biologisk mångfald
Klart enligt Torsten Krause i varje fall att hyggesfritt leder till ökad biologisk mångfald och högre koldioxidlagring över tid.
– Hyggesfritt leder också bättre resistens i skogen vilket kan ge minskade kostnader vid torka eller storm.
För att få fler svenska skogsägare att välja hyggesfritt krävs enligt Torsten Krause först och främst att svenskarna släpper bilden av att det svenska skogsbruket och skogspolitiken är miljövänlig och hållbar.
– Det är helt enkelt inte sant. Här krävs en diskussion om hur verkligheten faktiskt ser ut, säger han.
Vidare vill Torsten Krause se statligt stöd till skogsägare som vill komma ifrån trakt- och kalhyggesbruk, bättre förutsättningar för skogskonsulter och säkerställa att hyggesfritt blir en del av läroplanen på svenska skogsbruksutbildningar.