Det ska förhandlas på COP15 i Montreal: ”Kommer inte att bli lätt”

COP15 Ett globalt ramverk med mål om att skydda 30 procent av jordens yta och hur det ska uppnås på ett rättvist sätt. Det är två saker som ska förhandlas vid FN-mötet COP15 för biologisk mångfald i Montreal. Torbjörn Ebenhard, som är EU:s förhandlare, ser framför sig en hård kamp.

Det ska förhandlas på COP15 i Montreal: ”Kommer inte att bli lätt”
Torbjörn Ebenhard är en av EU:s förhandlare under COP15. Foto: Annika Borg.

Det är mycket som står på spel när FN-mötet COP15 för biologisk mångfald i Montreal i Kanada går av stapeln på onsdag. Enligt WWF:s Living Planet Report som presenterades i mitten av oktober har bestånden av däggdjur, fåglar, fiskar, groddjur och kräldjur minskat med 69 procent sedan 1970. Enligt rapporten driver människans sätt att leva utvecklingen mot ett massutdöende.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Nu är det alltså upp till världens makthavare att enas om en gemensam väg för att vända den negativa utvecklingen. Den stora frågan som ligger på bordet är ett globalt ramverk för biologisk mångfald, likt Parisavtalet för klimatet.

– Det är ett väldigt brett och omfattande ramverk och handlar om många saker som tillsammans ska ge en stor effekt. Det viktiga är att det vi adresserar är ambitiöst, tydligt och går att mäta och följa upp, säger Torbjörn Ebenhard, forskningsledare på Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och en av EU:s förhandlare.

Ska innehålla över 20 åtgärdsmål

Planen är att ramverket ska innehålla över 20 åtgärdsmål för att nå den långsiktiga visionen till 2050 att ”människan ska leva i harmoni med miljön”. Ett tydligt sådant mål, som EU ställer sig bakom, är att skydda 30 procent av jordens land, vatten och hav till 2030. Andra mål handlar om skydd av rödlistade arter, restaurering av områden som gått förlorade, att integrera biologisk mångfald i alla delar av samhället, att minska gifter och att pengar används på rätt sätt.

– Många tror att det bara handlar om den klassiska naturvården, att skydda arter och viktiga miljöområden, men det är bara en del av det hela. Det handlar om att både se till direkta och indirekta orsaker som driver förlusten av biologisk mångfald, säger Torbjörn Ebenhard.

Misslyckades med målen för 2020

År 2010 antog FN:s konvention för biologisk mångfald ett liknande ramverk, med 20 delmål, de så kallade Aichimålen, som skulle genomföras fram till 2020. Världen lyckades inte nå något av målen och nu menar Torbjörn Ebenhard att det gäller att lära sig från misslyckandet.

– Att vi inte lyckades berodde på att världens länder satte mål på nationell nivå som inte var tillräckligt ambitiösa för att klara de globala målen. Sedan satte man inte tillräckligt med resurser för att nå sina nationella mål, så det var ett dubbelt misslyckande. Den läxan man lärde sig var att det inte räcker med att skriva vackra mål, utan att vi måste bli mycket bättre på hur vi ska genomföra dem, säger han.

”Finns en inneboende motsättning bland världens länder”

Men att världen ska lyckas bättre denna gång menar Torbjörn Ebenhard är långt ifrån självklart.

– Det finns en inneboende motsättning bland världens länder. Vi här uppe i norr och i väst har utvecklat våra ekonomier baserat på att vi använt oss av naturresurser, vilket har kostat väldigt mycket i form av förlorad biologisk mångfald. Nu är vi väldigt intresserade av att skydda det vi har och återskapa det vi har förstört, säger han och fortsätter:

– Nere i Afrika tänker man inte alls på samma sätt. Där har man en växande befolkning och vill utveckla sin ekonomi, höja levnadsstandarden och använda mer naturresurser för att lyckas med det. Då är det inte produktivt att avsätta stora områden som skydd, säger han.

Finansiering en viktig fråga

Det för honom vidare till det som kommer prägla en stor del av mötet; nämligen vem som ska stå för notan av det man vill uppnå.

– Där finns en parallell med FN-mötet COP27, som till stor del handlade om vem som ska betala mest för att fixa klimatproblemet. Vi kommer ha exakt samma diskussioner nu. Även om vi får på plats målet om att bevara 30 procent av jordens yta, uppstår frågan hur det ska uppnås på ett rättvist sätt. Ett land som har möjlighet att avsätta områden för skydd av natur, kanske inte har pengar och kapaciteten för att kunna göra det. Då krävs det att länder som har råd, det vill säga vi uppe i norr, kan bistå med finansiering, säger han.

Lyckas man inte komma överens ser Torbjörn Ebenhard framför sig ett scenario med en förstärkt polarisering mellan världens länder.

– Det kan göra att fattigare länder ser det som att rikare länder inte tillåter dem att ha en ekonomisk utveckling och ökat välstånd, utan att bara bryr sig om skydd av natur. Det kommer inte bli produktivt, utan leder bara till att vi förlorar mer biologisk mångfald världen över, säger han.

Hur ser du på möjligheten att lyckas?

– Det kommer inte att bli lätt. Vi har haft en lång rad förberedande möten och är inte tillräckligt långt framme med tydliga och enkla texter att lägga på bordet och komma överens om snabbt. Det är mycket rent tekniskt arbete att böka med kring bland annat målformuleringar. Vi behöver hitta en politisk kompromiss där vi går varandra till mötes. Bara inom EU har det varit svårt att komma fram till en gemensam position, som vi fortfarande inte är helt klara med. Med andra ord är det mycket som krävs för att vi ska lyckas, säger Torbjörn Ebenhard.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.