Sustaintechbolaget som vaskar guld

Sustaintech Lakvatten och annat förorenat vatten från industrier och avfallsdeponier kan innehålla massor av gifter, men även värdefulla jordartsmetaller. Chromafora har lanserat en selekteringsteknik för både vattenrening och ökad cirkularitet.

Sustaintechbolaget som vaskar guld
Johan Seijmer, vd för Chromafora. Foto: Chromafora

För drygt tio år sedan kom de två forskarna Gaston Lavén och Martin Kullberg vid Stockholms universitet på en teknik för selektering av metaller i vatten. Innovationen patenterades, men däremot dröjde det ett tag innan man hittade den rätta tillämpningen för metoden.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Efter ett par år togs beslutet att styra in på vattenrening och strax därefter gick miljö- och återvinningsföretaget Ragn-Sells in som delägare i det nybildade miljöteknikföretaget.

Kan fånga in PFAS

Fakta

Chromafora

Säte: Solna.

Grundare: Gaston Lavén och Martin Kullberg.

VD: Johan Seijmer.

Antal anställda: 10 personer.

Produkt: Två patenterade selekteringstekniker för vattenrening.

Utveckling: Driftsätta fler anläggningar vid till exempel industrier och avfallsdeponier.

Mål: Minskade avfallsmängder genom avgiftning och minskat resursuttag genom att material kan utvinnas och recirkuleras.

Chromafora har i dag två patenterade produkter – Selmext och Selpaxt – som båda går ut på vattenrening och avgiftning, fast med lite olika inriktning. Selmext renar vatten från farliga metaller, medan Selpaxt fångar in organiska föroreningar som PFAS.

Flera driftsatta anläggningar

Flera anläggningar har driftsatts i anslutning till bland annat industrier och avfallsdeponier.

Johan Seijmer. Foto: Chromafora

– Nya EU-direktiv kring vatten innebär att myndigheter i dag ställer allt hårdare krav på verksamheter som söker miljötillstånd. Behovet av att komma ned till mycket låga halter av metaller i vatten som lämnar anläggningarna har därför skapat ökad efterfrågan på nya, effektiva lösningar, säger Johan Seijmer, som kom in som vd i bolaget för ett år sedan.

Kan du beskriva tekniken på ett enkelt sätt?

– Till skillnad från andra metoder för vattenrening som slår brett har vi en smal träffbild. Enkelt uttryckt handlar det om att selektera och genom jonbindning se till att molekylerna blir tillräckligt stora för att kunna fångas upp. Själva reningen sker sedan med särskilda filter och biologiskt nedbrytbara och godkända kemikalier.

Vad är det för farliga metaller vi talar om?

– Selmext kan användas för selektering av till exempel arsenik, zink, kadmium och bly. Men nu kan vi med hjälp av en ny laboratoriestudie visa att tekniken även tar bort mer än 99 procent av uran ur lakvatten. Uran kan finnas naturligt i berggrunden och kan lakas ur när man bryter malm och berg.

– Traditionellt har det varit väldigt svårt att rena lakvatten från just uran med god effekt, utan att det blir väldigt dyrt. Men med den här reningstekniken kan gruvföretag och andra aktörer förhindra att uranet sprids vidare till vatten i närmiljön.

Och hur effektiv är tekniken mot PFAS?

– Även Selpaxt har en reningsgrad på 99 procent för PFAS, enligt en studie från RISE. Det luriga är att det är en grupp på över 4 700 syntetiskt framställda kemikalier som är mycket svåra att bryta ned och få bort ur ekosystemet. Men det PFAS-avfall som blir kvar efter vår process går enkelt att förstöra så att de skadliga ämnena tas bort ur kretsloppet. Dessutom är processen okänslig för glykol som förekommer vid exempelvis flygplatser.

Men tekniken kan alltså även användas för andra syften, som till exempel för att vaska fram värdefulla metaller?

– Det stämmer. Den fungerar lika bra för att fånga upp ämnen som man önskar återvinna, som till exempel guld. Selmext kombineras då med en etablerad guldlakningsmetod som heter tiosulfat. Det blir både effektivare och miljövänligare än att använda den gängse metoden med cyanid.

Någonting för traditionella guldvaskare kanske?

– Nej, knappast. Det blir alldeles för komplicerat. En gammal vaskpanna är fortfarande bäst och billigast. Men för företag och deponianläggningar som på kommersiell basis vill kunna utvinna dyrbara metaller ur till exempel elektronikskrot, lakvatten eller gruvavfall ger tekniken stora möjligheter.

Kan det vara så att intäkterna till och med blir större än kostnaderna?

– Ja, så kan det vara. En jordartsmetall som till exempel neodym, som är en eftertraktad metall vid tillverkning av modern elektronik, betingar skyhöga priser. Varje gram som kan återvinnas är guld värt, om uttrycket tillåts.

Hur stort är intresset för tekniken?

– Det blir allt större. Styrkan med vår selektiva teknik är att den kan fånga precis de ämnen som man siktar på och hjälper verksamheter att ställa om till en mer cirkulär ekonomi.

Vilken utrustning krävs?

– Det fiffiga är att både Selmext och Selpaxt är containerbaserade plug-in-system som är färdiga att kopplas in på befintliga anläggningar. För mindre anläggningar kan det räcka med en container, medan större anläggningar kan behöva flera ihopkopplade containrar.

Vad har ni för vision framför er?

– Vi har nu gått från att vara ett innovationsbolag till att bli ett fullfjädrat kommersiellt bolag som jobbar med vattenrening. Däremot kommer vi att fortsätta arbeta med utveckling för att hitta fler applikationer och tillämpningsområden.

Har ni någon helig graal, något ämne som hoppas kunna selektera i framtiden?

– Guld – den ädlaste metallen av dem alla – har vi ju redan lyckats med. Men det finns säkert många fler, både farliga och eftertraktade metaller som vi hoppas kunna selektera. Exakt vilka kan jag inte avslöja.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.