Avfallslager läcker PFAS – riktlinjer saknas

PFAS Forskare i Umeå har undersökt lakvattnet från Umeå Energis avfallslager och hittat PFAS-ämnen. Kunskapsläget kring PFAS vid avfallslagring och -förbränning är enligt Umeå Energi, som initierat mätningarna, mycket dåligt och riktlinjer saknas.

Avfallslager läcker PFAS – riktlinjer saknas
Dåva kraftvärmeverk i Umeå, där forskarna undersökt PFAS i lakvattnet. Foto: Johan Gunséus

Umeå Energi lagrar bränsle, och precis som för många andra fjärrvärmeleverantörer är en del av bränslet avfall. Men det saknas riktlinjer för många föroreningar som kan finnas i avfallet, och även kunskap om vilka ämnen det rör sig om – till exempel PFAS – och vart de kan ta vägen. Reglerna för deponering av avfall gäller inte korttidslagring som vid ett kraftvärmeverk.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Vi vet ju att PFAS kommer till anläggningen, de finns i skidvalla, plastprodukter, jackor, matförpackningar – ja de kan finnas nästan var som helst, säger Åsa Benckert, miljöingenjör på Umeå Energi.

Avfallslagret läcker PFAS

Energibolaget ville undersöka situationen för egen del, och tog hjälp av Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. Det handlar om att titta på PFAS vid lagring och förbränning. Doktoranden Sofie Björklund har än så länge undersökt PFAS vid lagring av avfall genom att studera halterna i det lakvatten som uppstår.

– Det är intressant eftersom detta är en källa till PFAS som ingen tittat på förut. Men de halter vi hittade utgör ingen fara för till exempel dricksvattentäkterna i Umeå, säger hon.

Mätt mer än vanligt

Hennes mätningar visade halter på några hundra nanogram per liter vatten. Det överstiger normen för dricksvatten men ligger i linje med det fåtal studier som gjorts på lakvatten från deponier. I detta värde ingår dock fler varianter på organiskt fluor än vad man vanligen kontrollerar.

Sofie Björklund. Foto: Mattias Pettersson

– Normalt sett när man mäter PFAS letar vi efter specifika ämnen som man brukar mäta. Men vi vet att det finns många fler på marknaden, det finns ju tusentals olika PFAS. För att vara säker på att få med allt har jag också mätt hur mycket fluor som är bundet i kol, då får jag ett mått på den totala mängden organiskt fluor i det jag mäter, förklarar Sofie Björklund.

Det visade sig att de kända PFAS-föroreningarna bara stod för en liten del, cirka tio procent, av den totala mängden organiskt fluor.

Vad innebär det att nära 90 procent av halterna inte kan förklaras med kända PFAS?

– Det innebär att det kan finnas typer av nedbrytningsprodukter – en typ av PFAS som brutits ned och finns i annan form, en form som vi inte vet att vi ska leta efter. Det jag gör nu är att försöka identifiera de här okända substanserna. Det är en process som är lite mer komplicerad eftersom man inte vet vad man letar efter.

Innebär detta att man kanske missar en mängd PFAS när man bara mäter ett fåtal av dessa ämnen?

– Man vet inte egentligen riktigt vad man missar. Det som är lite lurigt när det kommer till kemisk analys är att vi hittar det vi letar efter. Men det blir vanligare och vanligare att man tittar på mängden extraherbart organiskt fluor (EOF) istället för att kolla på ett fåtal PFAS och därmed kanske missa något.

Vill bygga upp kunskap kring PFAS

För Umeå Energi är det angeläget att bygga upp kunskaperna kring PFAS i den egna verksamheten.

Åsa Benckert.

– När tittade närmare på detta såg vi att mycket lite var gjort. Det är ingen som vet. Så vi måste ta reda på hur det ser ut från grunden, säger Åsa Benckert.

– Det handlar verkligen om att i grunden försöka hitta vilken roll har vi i det här. Den första biten är hur våra bränslelager kan tänkas påverka omgivningen vad gäller PFAS. Eftersom vet att PFAS finns på så många ställen i samhället så vet vi att det finns i vårt bränslelager, fortsätter hon.

Fler saker ska studeras

Hon berättar att det till exempel saknas en standardiserad metod för att undersöka hur PFAS beter sig vid förbränning, något som man hoppas kunna ta fram.

– Vi hoppas gå vidare med att se om vi kan hitta metod för att mäta även i rökgaser så att vi kan få en balans på hur väl en anläggning fungerar. Det borde brinna upp men vi kan idag inte visa på vad som händer.

Hur ser ni på resultaten så här långt?

– Egentligen var de inte förvånande. Vi vet att det finns och är väldigt vattenlösligt. Det är ju lite lätt oroande, för även om det inte är så höga halter så får vi ta tag i vad vi ska göra åt det. Allt vatten som lämnar våra lagringsytor passerar en vattenrening och vi ska se vad vi ska göra med den för att avskilja även PFAS. Det är något vi måste gå vidare och titta på.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.