En viktig del av uppdraget handlar om hur Sverige ska kunna leva upp till EU:s strategi för biologisk mångfald, som syftar till att Europas biologiska mångfald ska börja återhämta sig senast 2030.
Strategi ska hjälpa Sverige att nå EU:s mål om biologisk mångfald
Biologisk mångfald Miljömålsberedningen ska ta fram en strategi för hur Sverige ska leva upp till sina internationella åtaganden inom biologisk mångfald. I uppdraget från regeringen ligger fokus på att leva upp till EU:s åtaganden – där Sverige enligt EU halkar efter.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Strategin innehåller bland annat en rad åtaganden för skydd och restaurering av värdefull natur.
Situationen för biologisk mångfald i Sverige oroar EU
I sitt uppdrag till Miljömålsberedningen lyfter regeringen EU-kommissionens rapport om Sveriges genomförande av EU:s miljöpolitik.
I rapporten påpekar kommissionen att situationen för biologisk mångfald i Sverige är särskilt oroande. Detta då omkring 70 procent av landets yta täcks av skog och mer än hälften av de skogar som skyddas inom Natura 2000-nätverket bedöms ha en dålig bevarandestatus.
Ska utreda hur Sverige ska leva upp till internationella mål
Nu ska Miljömålsberedningen ta fram en strategi med förslag på hur Sverige ”kostnadseffektivt” ska leva upp till EU:s åtaganden samt hur generationsmålet och de svenska miljökvalitetsmålen ska nås.
Bland annat kommer beredningen att utvärdera styrmedel och former för områdesskydd samt, vid behov, föreslå om beräkningsmetoderna för skyddad natur ska ändras.
Ska utreda hur Sverige ska nå en ökad kolsänka
En annan viktig del i utredningen handlar om hur Sverige ska nå de åtaganden om ökad kolsänka som EU-kommissionen föreslagit i den så kallade LULUCF-förordningen. För Sveriges del väntas de förhandlingar som nu pågår på EU-nivå resultera i åtaganden om ökade nettoupptag.
Vidare ska Miljömålsberedningen ta hänsyn till bland annat bibehållen eller ökad konkurrenskraft på ett sätt som värnar sysselsättning i hela landet, samt totalförsvarets behov av att växa.
”Det senaste försvarsbeslutet har förstärkt Försvarsmaktens behov av en mark- och vattenplanering som tar hänsyn till ett totalförsvarsperspektiv. Tillgången till mark- och vattenområden är av avgörande betydelse för att kunna öva militär förmåga.” skriver regeringen i uppdraget.
Har två år på sig att slutföra uppdraget
Vidare skriver de att Miljömålsberedningen ska hålla sig underrättad om utvecklingen inom området. Detta mot bakgrunden att det fortfarande förhandlas i flera frågor på EU-nivå samt inom FN, där det pågår förhandlingar om ett nytt globalt ramverk för att minska utarmningen av ekosystemen.
Miljömålsberedningen ska redovisa uppdraget senast i december 2024.