Konsumtionsbaserade utsläpp – Miljömålsberedningens förslag i tio punkter

Krönika Mattias Goldmann har läst Miljömålsberedningens förslag till mål för konsumtionsbaserade utsläpp – alla 860 sidorna – och sammanfattar förslaget i 10 punkter. I den här krönikan får du veta mer om målbanorna, flyget och exporten – och vad partierna är oense om.

Konsumtionsbaserade utsläpp – Miljömålsberedningens förslag i tio punkter
2030-sekretariatets Mattias Goldmann analyserar regeringens budgetproposition.

1. Icke-beslutet

Först det som många verkar behöva få förtydligat: Det finns inget beslut om att Sverige ska införa något mål för konsumtionsbaserade utsläpp. Det föreslås av en enig miljömålsberedning i det delbetänkande regeringen nu mottagit. Men regeringen har inte sagt något konkret om vad den tänker göra, inte ens om eller när betänkandet ska gå på remiss.

Efter att detta rimligen sker, ska svaren sammanställas och miljödepartementet kan därefter i en promemoria föreslå konkret lagtext. Lagtexten blir sedan proposition för riksdagen att besluta om. Eftersom det snart är valrörelse och – hur det än går i valet – därefter en ny regering, vore det mycket snabbt agerat om detta skulle träda i kraft 1 januari 2023, som beredningen föreslår.

2. Det övergripande målet: En ny strecksats

Utöver Sveriges befintliga mål om nettonoll för vår territoriella klimatpåverkan år 2045 föreslås som en ny strecksats i det klimatpolitiska ramverket att Sveriges globala klimatavtryck ska vara negativt senast samma år. Det ska nås genom målen för Sveriges territoriella utsläpp, konsumtionens klimatpåverkan och exportens klimatnytta. När de sammanvägs ska vår totala klimatpåverkan vara under noll.

3. Konsumtionens klimatpåverkan: Två målbanor, inget mål

Fakta

Krönika

Detta är opinionsmaterial och skribenten står själv för de åsikter som framförs.

Något exakt mål för konsumtionen föreslås inte, däremot två målbanor.  Dessa målbanors exakta procentsatser föreslås inte som nya svenska klimatmål, utan ska justeras utifrån utvecklingen i vår omvärld. Huvudmålbanan innebär att Sveriges klimatpåverkan från vår konsumtion ska minska med 26% till år 2030 och med 66% till år 2045, jämfört med år 2010. Med den bana som anses leda till IPCC:s 1.5-gradersmål ska konsumtionens klimatpåverkan utifrån dagens situation minska med 47% mellan 2010 och 2030, och med 77% till 2045.

4. Exportens klimatnytta: Inget mål, en målbana

Sverige ska mer systematiskt minska klimatpåverkan i andra länder genom en ökad klimatnytta från de varor och tjänster vi exporterar, anger beredningen.

Men något exakt mål för exportens klimatnytta att antas som nytt svenskt klimatmål föreslås inte, och bara en målbana. I motsats till konsumtionsmålets båda målbanor finns alltså inte något ”högambitionsscenario” för klimatpåverkan från svensk export.

Jämfört med år 2010 ska nyttan öka med 47% till 2030, 62% till 2040 och 55% till 2045 – att nyttan minskar de sista åren kan tänkas bero på att omvärlden kommer ikapp avseende klimatpåverkan från produkter och råvaror. Sveriges framräknade klimatnytta tänks användas ”som flexibilitet för att nå det långsiktiga nettonollmålet för Sveriges klimatpåverkan från konsumtion.”

Beredningen ger exempel på sådant Sverige ska kunna tillgodoräkna sig: ”effektivare lastbilar som säljs av svenska tillverkare”, ”höghållfasta stål som svenska producenter exporterar”, ”trävaror som ersätter fossilintensiva material” samt ”Den svenska gruvnäringen har ett lägre klimatavtryck än resten av världen”.

5. Flyget och sjöfarten: Dubbla styrmedel

Koldioxidutsläpp från inrikes flyg föreslås inkluderas i etappmålet för inrikes transporter till 2030. Det anges vara i linje med flygbranschens färdplan till Fossilfritt Sverige, även om målet där hade en rad förbehåll som beredningen inte hanterar. Höghöjdseffekter nämns 77 gånger men beredningen föreslår inga styrmedel för att hantera dem.

För sjöfarten ska 50 % av utsläppen från fartyg på internationell resa som anlöpt eller avgått svensk hamn inkluderas i Sveriges långsiktiga territoriella klimatmål. Om EU:s Fit For 55 går igenom enligt kommissionens förslag, omfattas stora delar av bunkerbränslena för flyg och sjöfart i EU:s handel med utsläppsrätter och vi får därmed dubbla styrmedel i denna del, vilket samma Miljömålsberedning tidigare avrått från.

6. Offentlig sektor: Minska snabbare än samhället i övrigt

Beredningen föreslår att ”utsläpp från offentligt upphandlade varor och tjänster ska minska snabbare än utsläppen från samhället i övrigt”, alltså utan vare sig mål, målbana eller årtal.

Sekretariatet hade tagit fram ett förslag om 85 % minskning till 2035, men det finns inte med i det slutliga betänkandet. Ännu ett relativt försiktigt förslag är ”Lagstadgad skyldighet för alla upphandlande myndigheter och enheter att beakta de nationella klimatmålen i sin offentliga upphandling” som ska ackompanjeras av en resultatindikator som berättar hur det går.

”Det finns skäl för att låta varje upphandlande myndighet och enhet bedöma hur stor klimathänsyn som ska tas i varje enskilt fall”, konstaterar beredningen helt riktigt – men skälen att ha gemensamma mål hade varit minst lika logiska att lyfta fram.

7. Korrigeringsmöjligheterna: Kontrollstationer

Vart fjärde år med start 2027 ska det enligt förslaget hållas kontrollstationer som ”utvärderar målen och vid behov gör justeringar” – riktigt hur framgår inte, eftersom det ju är riksdagen som beslutar om målen. En viktig del blir omvärldsanalysen, där till exempel en snabbare utsläppsminskning i andra länder betyder att klimatnyttan av svensk export minskar.

8. Uppdragen: Fullt upp för Naturvårdsverket

Siffrorna för klimatpåverkan från vår konsumtion och export är osäkra och beredningen ägnar mycket utrymme åt att redovisa olika metodiker som kan användas. Naturvårdsverket föreslås få i uppdrag att ta fram en metod för att beräkna utsläppsscenarier för Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp, regelbundet ta fram konsumtionsbaserade utsläppsscenarier samt utveckla metoder för att göra konsumtionsbaserade effektbedömningar.

SCB ska ansvara för statistik om exportens effekt på de globala utsläppen. Upphandlingsmyndigheten ska ta fram en programutbildning för offentliga upphandlare.

9. Hållbarhetens andra dimensioner: Perifera

Beredningen skriver att ”Det är viktigt att säkerställa att omställningen inte genomförs på bekostnad av Generationsmålet samt miljökvalitetsmålen till exempel Levande Skogar, Ett rikt växt- och djurliv, Frisk Luft samt Levande sjöar och vattendrag.”

Men mer konkret än så blir det inte, trots att en ökad klimatnytta genom till exempel utökad gruvverksamhet i Sverige förstås riskerar att leda till svåra målkonflikter.

10. Enigheten – och osämjan

Alla partier utom Socialdemokraterna har lämnat in särskilda yttranden, M, SD och KD har reserverat sig och de forna Allianspartierna har enats om en skrivning där de gör en delvis annan tolkning av arbetet än den beredningens ordförande gett – framför allt ser de konsumtions- och exportmålen som mer intimt sammanhängande. Därtill är de starkt kritiska mot förslagen på flygsidan, men betonar också värdet av att man trots detta kunde komma överens om så pass mycket.

Detta stärker den redan etablerade bilden av att det var svårt att komma överens och att det knappast gick att komma längre än detta förslag. Det är också ett viktigt skäl till att bara ett fyrtiotal av de runt 200 olika förslag som diskuterats kom med i betänkandet. Bland det som föll längs vägen finns till exempel progressiv flygskatt, reparationscheckar och förbud mot mängdrabatter i livsmedelsaffärer – mycket av det är att vänta som förslag från enskilda partier.

Möjligt att öka de egna utsläppen

Slutord: Att ta ut en seger i förskott kan vara säkraste sättet att alls få ta ut den. Det kan förklara delar av miljörörelsens och några av riksdagspartiernas agerande, där de anger att Sverige nu ska få konsumtionsbaserade utsläppsmål.

Det kan också vara en strategi för att öka sannolikheten att det faktiskt blir regeringens förslag och riksdagens beslut; man försöker inteckna framtiden. Betydligt mindre talas det om målet för exportens klimatnytta, som också ingår i överenskommelsen och som till exempel innebär att Sverige ska kunna tillåta sig att öka våra egna utsläpp om Scania säljer fler bränslesnåla lastbilar utomlands eller om flera svenska exportinriktade gruvor öppnas.

Enigheten har ett värde i sig

Här tycks några mena att man kan hantera den ena delen utan att riktigt behöva låtsas om den andra, men det går inte. Det finns en oenighet inom Miljömålsberedningen om hur intimt klimatmålen för konsumtion och export hänger samman, men alla är ense om att båda ingår i paketet och är en förutsättning för den breda enighet som förstås är ett värde i sig för det fortsatta klimatarbetet.

– Mattias Goldmann

Mattias Goldmann är klimatdebattör och författare till boken ”Klimatsynda”, vd Goldmann Green, tidigare hållbarhetschef på Sweco

Här finns betänkandet Sveriges globala klimatavtryck, SOU 2022:15.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste