Allt fler företag vill arbeta med biologisk mångfald – snart är nya ramverket här

Biologisk mångfald Förlusten av biologisk mångfald anses vara ett av de största hoten för mänsklighetens överlevnad. Men nu börjar allt fler företag sätta upp mål och arbeta med frågan – och i början av nästa år väntas ett nytt vägledande ramverk finnas på plats. Miljö & Utveckling har pratat med svenska experter som deltar i arbetet med ramverket.

Allt fler företag vill arbeta med biologisk mångfald – snart är nya ramverket här
Allt fler företag vill sätta upp mål för biologisk mångfald. Men det är inte helt enkelt. Foto: Adobe Stock.

I maj 2019 presenterade IPBES, den biologiska mångfaldens motsvarighet till IPCC, den första övergripande forskningssammanställningen om tillståndet för världens biologiska mångfald och ekosystem. Enligt rapporten hotas fler arter än någonsin i mänsklighetens historia av utrotning och många ekosystem förändras i snabb takt.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Rapporten blev startskottet för ett växande intresse bland företag att arbeta med frågan, menar Tove Hägglund, försäljningschef på Ecogain.

– Den blev en ögonöppnare för hur allvarligt läget faktiskt är. Jag tror inte att man riktigt förstod omfattningen av detta hot tidigare, säger hon.

Tove Hägglund.

Allt fler företag sätter upp mål för biologisk mångfald

Och att allt fler företag sätter upp mål och arbetar med biologisk mångfald finns svart på vitt i den senaste rapporten från Ecogain Biodiversity Index, som granskar hur storföretagen i Europa och Sverige rapporterar om sitt arbete med biologisk mångfald.

Rapporten visar att antalet svenska och europeiska storföretag som redovisar mål för biologisk mångfald i princip var noll år 2020. I år är siffran för svenska storföretag uppe på tio procent. Bland storföretagen i Europa är det fjorton procent.

Men trots att siffrorna visar på en positiv trend tycker Tove Hägglund att det går för långsamt.

– Det är fortfarande försvinnande få som överhuvudtaget tar i frågan, säger hon.

Samtidigt ser hon att det har sin förklaring.

– Det är svårt att veta exakt vilka mål man ska förhålla sig till. Jämfört med mål för klimatpåverkan är det inte lika tydligt när det kommer till naturen och biodiversitet.

Tele2: ”Naturkraven har kommit på agendan”

Ett företag som har börja arbeta med mål för naturen och biodiversitet är Tele2. Likt många andra har de fått sina klimatmål på plats, men inte kommit lika långt när det kommer till mål för naturen och biodiversitet.

– Vi tittar på vilken typ av naturmål vi kan sätta, men har inte satt några sådana mål än. Vi ser ju att alla frågor som handlar om biodiversitet kommer allt högre upp för våra intressenter. Naturkraven har kommit på agendan under 2021. I vårt fall är det både investerare och företagskunder som är intresserade, säger företagets hållbarhetschef Erik Wottrich.

Hur är det att jobba med mål för natur och biodiversitet jämfört med klimatmål?

Erik Wottrich.

– Påverkan av naturmålen skiljer sig mer åt beroende på vilken typ av bolag eller bransch man är i. För många bolag är det här ett nytt sätt att tänka och det kräver nya typer av inventeringar av vilken påverkan man har, säger Erik Wottrich.

Nytt ramverk kommer nästa år

Men företag likt Tele2 kommer snart att få hjälp av ett nytt ramverk, eller metodik, som håller på att stakas ut. Ramverket, Science Based Targets for Nature, kan beskrivas som den biologiska mångfaldens motsvarighet till Science Based Targets for Climate (SBTi), som är den högsta standarden när det kommer till klimatarbete.

Redan nu finns en variant som företag kan ansluta sig till. Men det är först i början av nästa år som ramverket kommer att vara helt klart.

Eskil Mattsson, forskare inom biologisk mångfald vid Svenska Miljöinstitutet, IVL, deltar i arbetet med att granska ramverket. Även han ser att mål för biodiversitet är svårare att hantera än klimatmål.

– Det är enklare att mäta sin påverkan på klimatet eftersom den sker på global nivå och det finns en vedertagen enhet, alltså koldioxidekvivalenter. Med biologisk mångfald är det annorlunda eftersom det är mer dynamiskt, icke linjärt, lokalt betingat och kan mätas på många olika sätt, säger Eskil Mattsson.

Hur ser det nya ramverket ut att bli?

–Ramverket för klimatdelen har nu utökats med metoder och riktlinjer för företag som vill sätta integrerade mål för biologisk mångfald, sötvatten, hav och mark. Vägledningen som tas fram tar även hänsyn till samspelet mellan dessa miljöprocesser säger Eskil Mattsson.

Eskil Mattson.

Hur hänger företagens klimatarbete ihop med biologisk mångfald?

– Ofta finns det ett samspel, att det som gynnar klimatet kommer till nytta även för den biologiska mångfalden och tvärtom. Det kan vara allt från att bevara våtmarker och skog, säger Eskil Mattsson.

Men han menar att det också finns målkonflikter som komplicerar det hela.

– Energiomställningen är en tydlig målkonflikt. Elektrifieringen av energi – och transportsektorn ger upphov till en global klimatnytta, men för att möjliggöra det måste man kanske etablera stora elanläggningar, skapa nya gruvor och hugga ner stora skogsområden som ger lokala utsläpp eller påverkar naturen negativt. Där gäller det att ha ett helhetstänk.

”Viktigt att prioritera rätt”

Även Henrik Johansson, forskare och projektledare vid IVL, är med i arbetet med att granska ramverket.

– Eftersom det är en svår fråga att hantera är det viktigt att ta sig an den i olika steg. Det första steget handlar om att skapa sig kunskap kring vad biologisk mångfald är och vad det betyder för verksamheten. Sedan är det viktigt titta på värdekedjan och identifiera var den viktigaste påverkan sker. Det är viktigt att prioritera rätt, säger han.

Henrik Johansson.

Men förutsättningarna att prioritera rätt skiljer sig mellan olika branscher menar han. Medan ett skogsföretag eller jordbruksföretag har en mer direkt påverkan och vet exakt vad de ska prioritera, kan det vara svårare för ett företag vars påverkan sker längre bort i värdekedjan.

Finansbranschen utvecklas snabbt inom området

Henrik Johansson, som tidigare tidigare har arbetat inom finansbranschen, lyfter att just finansbranschen utvecklas snabbt inom området, trots att det kanske inte är helt självklart var påverkan sker.

– Det har varit väldigt spännande att se vilken aktivitet det är där. Både när det kommer till investeringar och finansiering. Många inom finansbranschen har investeringar i skog, infrastruktur och jordbruk och där ser vi att allt fler vill veta vad de investerar i och vilka risker som finns.

Hur kan företagens arbete med biologisk mångfald samverka med företagens klimatarbete?

– Företag som arbetat mycket med klimatfrågan vet ofta hur värdekedjan ser ut, har ett rapporteringssystem på plats och en tydlig struktur för hållbarhetsarbetet. Så man har mycket att vinna på det. Sedan måste det in ny data, nya mätpunkter och nya kunskaper. Det är också det här med globalt kontra lokalt som gör det komplext, så det går inte bara att översätta direkt, säger Henrik Johansson.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.