Inga produkter i varukorgen.
Slutförhandlingar om Sveriges klimatmål – partierna går in med olika ingångar
Klimat I dag väntas den parlamentariska Miljömålsberedningen slutförhandlingar om hur Sveriges klimatmål ska utformas till 2030. En överenskommelse kan bli klar redan under dagen.
Delar av den parlamentariska Miljmålsberedningen. Foto: Pressbilder / Adobe Stock
Miljöpartiet vill se ett skarpt mål kopplat till en koldioxidbudget och tydliga regler för kolinlagring i skog och mark. Partiet vill också behålla transportmålet och komplettera det med ett nytt mått för transporteffektivitet. Centerpartiet betonar enligt nyhetstjänsten Altinget att åtgärder ska ske i Sverige eller inom EU – inte genom utsläppskompensation i andra delar av världen – och vill höja ambitionsnivån till 2030. Vänsterpartiet ligger nära MP och C, och driver på för både en koldioxidbudget och särskilda mål för kolinlagring.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
På den andra sidan är linjerna mer otydliga. Sverigedemokraterna har uppgett för Altinget att partiets position ännu inte är fastslagen. Kristdemokraterna meddelar att Tidöpartierna inte går in med en gemensam linje. Socialdemokraterna har ännu inte presenterat sin ingång.
Samtidigt rapporterar SVT att alla riksdagspartier nu väntas ställa sig bakom att behålla de svenska klimatmålen, trots tidigare splittring. Även Sverigedemokraterna, som länge motsatt sig de nationella målen, väntas enligt SVT:s källor acceptera ett nytt 2030-mål som bättre anpassas till EU:s klimatramverk.
Ett utkast som DN tagit del av visar att transportmålet – om 70 procents utsläppsminskning till 2030 jämfört med 1990 – ser ut att bli kvar, trots tidigare krav på att slopa det. Däremot föreslås ett nytt basår: 2005 i stället för 1990, i linje med EU:s beräkningar. Målet blir då 59 procents minskning till 2030 jämfört med 2005. Enligt DN innebär det en marginell ambitionssänkning jämfört med dagens mål.
Utkastet öppnar också för att Sverige ska kunna använda kompletterande åtgärder för att nå målen, till exempel bio-CCS, utsläppsminskningar via Parisavtalets artikel 6 eller köp av utsläppsutrymme från andra EU-länder. Miljöpartiet och Centerpartiet har markerat motstånd mot att klimatprojekt utomlands ska få räknas in.
I en debattartikel i Dagens Industri varnar Miljöpartiet för att försvagade mål riskerar att bromsa klimatomställningen. Partiet kräver bindande koldioxidbudget, striktare regler för kompletterande åtgärder och nya mål för transporteffektivitet.
Miljömålsberedningens betänkande ska slutligen lämnas över till klimatminister Romina Pourmokhtari (L) senare i höst.
