Riksrevisionen: Brister i myndigheternas klimatunderlag

Riksrevisionen konstaterar också att olika myndigheter gör skilda bedömningar av framtida utsläpp och effekter, men att dessa skillnader sällan framgår tydligt i regeringens sammanställningar. I vissa fall leder det till att riksdagens beslutsunderlag ger en alltför positiv bild av möjligheterna att nå klimatmålen.

Ett återkommande problem är enligt granskningen att underlagen ofta saknar transparent metodbeskrivning. Det framgår inte alltid vilka data som ligger till grund för prognoserna, hur modellerna är uppbyggda eller vilka antaganden som styr resultaten. Det gör det svårt att förstå varför myndigheternas slutsatser skiljer sig åt – och försvårar en oberoende granskning.

Enligt Riksrevisionen krävs en mer enhetlig och transparent process för att klimatpolitiken ska vila på robusta fakta. Det handlar enligt granskningen inte bara om att förbättra modeller och statistik, utan också om att redovisa skillnader, osäkerheter och metodval öppet.

Riksrevisionens rekommendationer

• Myndigheterna bör tydligt redovisa vilka antaganden deras scenarier bygger på och hur resultaten påverkas om förutsättningarna ändras.

• Skillnader mellan olika myndigheters bedömningar bör synliggöras och analyseras gemensamt.

• Regeringen bör i sina klimatredovisningar presentera alternativa scenarier i stället för att enbart luta sig mot det mest optimistiska utfallet.

• Samordningen mellan berörda myndigheter bör förstärkas, särskilt kring metoder, antaganden och dataunderlag.

• Myndigheterna bör förbättra dokumentationen av sina metoder så att prognoser kan följas upp och utvärderas över tid.