Tjäna pengar utan avverkning – nya möjligheter för svenska skogsägare

Ett exempel är techbolaget Arbonics, som i samarbete med plattformen Treebula lanserat erbjudandet ”Kolrik skog”. Genom att skjuta upp avverkningen med minst 40 år är tanken att markägare ska kunna sälja kolkrediter på den frivilliga klimatkompensationsmarknaden, där företag köper ”utsläppskompensation” för sina verksamheter.

– Erbjudandet Kolrik skog går ut på att man kan generera intäkter genom att skjuta upp avverkningarna. Då kan man få ekonomisk avkastning samtidigt som man bidrar till klimatnytta genom ökad kolbindning, säger Johan Junker, Sverigechef på Arbonics.

Frivillig marknad för kolkrediter

De kolkrediter som skapas genom att förlänga omloppstiderna säljs till företag som vill kompensera för sina koldioxidutsläpp. Det är en frivillig marknad, och aktörer som Arbonics anlitar ett tredjepartsorgan för att verifiera att den lagrade koldioxiden verkligen är additionell, det vill säga att skogen inte skulle ha stått orörd annars.

– Vi använder tredjepartsgranskarens metodik, så att köparna ska känna sig trygga med att projektet verkligen leder till mer kolbindning. Efterfrågan på naturbaserade kolkrediter är stor – särskilt om de är verifierade på ett korrekt sätt, säger Johan Junker.

 För att ta del av Arbonics erbjudande upprättas först en kostnadsfri analys, där data från bland annat satelliter och svenska myndigheter används för att beräkna hur mycket kol skogen kan binda över tid. Ägaren får sedan ett förslag på hur stor intäkten skulle kunna bli om man väljer att låta skogen stå.

 – Vi bedömer bland annat skogens bonitet, trädslag och volym för att se hur mycket kol den kan ta upp. I vissa fall kan det handla om upp till 172 000 kronor per hektar under 40-årsperioden, men det varierar kraftigt beroende på skogens egenskaper, säger Johan Junker.

Regeringen utreder frågan

Samtidigt pågår en statlig utredning om hur liknande kompensation skulle kunna ges via offentliga medel. Regeringen har fått förslag om att betala skogsägare för att förlänga omloppstiderna. Exakt hur det kan utformas är dock inte klart, och det är möjligt att ett statligt stöd kan komma att komplettera privata lösningar som de från Arbonics eller andra aktörer.

 – Det är svårt att säga om alla förslag i Miljömålsberedningen kommer att genomföras eller hur. Men att man pratar om ersättning för längre omloppstider visar att frågan är aktuell, säger Johan Junker.

 Arbonics, som startades i Estland, startade sin verksamhet i Sverige och har än så länge inga kunder. Men enligt Johan Junker finns ett stort intresse bland skogsägare som vill diversifiera sina intäkter och samtidigt behålla en större del av skogens naturvärden. 

– Vi har inte hunnit få in några faktiska kunder än eftersom vi lanserade alldeles nyss, men hundratals skogsägare har redan hört av sig. De är nyfikna på att tjäna pengar på sin skog utan att avverka, säger han.