Det hårdaste slaget mot miljön i regeringens nya budget ligger i de sänkta anslagen till svensk miljö- och naturvård, i budgetsammanhang nämnt som utgiftsområde 20. Det menar Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl som sammanfattar hela regeringens budget som ett allvarligt bakslag för hela den svenska miljöpolitiken.
Så tycker aktörerna om nya miljö- och klimatpolitiken
Budget2023 Ett hårt slag mot naturvården och stora frågetecken kring klimatpolitiken. Så beskrivs den nya regeringens budget av Naturskyddsföreningen. Bra med ökat stöd till industrins klimatomställning och ökade satsningar på laddinfrastruktur, tycker Svenskt Näringsliv.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Det allvarligaste bakslaget ligger i anslagsnivåerna i utgiftsområde 20. Ser man till budgetutvecklingen från 2022 till 2025 så sker en neddragning från nästan 24 miljarder kronor till knappt 10 miljarder kronor. Det är en otroligt kraftig minskning av ett område där de flesta av den svenska miljöpolitikens åtgärder finns, säger hon.
”Jag får inte ihop matematiken”
Vad gäller klimatpolitiken konstaterar Johanna Sandahl att regeringen själv säger att de åtgärder som aviseras i propositionen väntas att leda till ökade utsläpp i närtid.
– Det är förstås också väldigt allvarligt.
Vad tycker du om att regeringen så sent som i dag säger att alla klimatmål ska nås, inklusive de korta målen till 2030?
– Jag får inte ihop matematiken. Jag kan inte se i den här budgeten, i regeringsförklaringen eller i det så kallade Tidöavtalet vad det är som skulle göra att vi klarar klimatmålen till år 2030. År 2045 är det ganska långt till så om regeringen presenterar nya reformer det kommande året är det kanske möjligt. Men den utveckling som vi sett den senaste tiden försvårar arbetet avsevärt.
Naturvårdsverket har konstaterade för inte så länge sedan att det fanns en chans att nå klimamålen. Men det var givet att regeringen höll fast vid beslutade åtgärder.
– Nu har väldigt mycket rivits upp, som reduktionsplikten, reformen av reseavdraget och en del annat. Istället får vi i den nya budgeten ett antal ökade subventioner av bensin, diesel och bilresor.
Något Johanna Sandahl ser positivt på i regeringens budget är satsningarna på energieffektivisering.
– Det behövs och är nödvändigt. Men där hade vi förstås ännu större förhoppningar.
Att regeringen nu sänker budgetramarna för miljöpolitiken är enligt Johanna Sandahl oroväckande, inte minst i samband med att Sverige vid årsskiftet axlar rollen som ordförandeland i EU.
– Sverige har en stor förväntan på sig att vara ledande i miljöfrågorna och baxa igenom viktiga beslut inom den gröna given. Med de signaler som nu ges är frågan om Sverige kommer att kunna ha ett fortsatt förtroende på samma sätt som tidigare.
Klimatmålet för transporter hotat
Inom transportsystemet anser organisationen 2030-sekretariatet, som samlar aktörer för en hållbar transportsektor, att det svenska 2030-målet om 70 procent minskad klimatpåverkan från transportsektorn i och med den nya budgetpropositionen är akut hotat.
Man konstaterar bland annat att reduktionsplikten sänks till EU:s lägsta nivå, bonusen tas bort för elbilar, gasbilar och laddhybrider och att det gamla reseavdraget består men med förstärkt ersättning för bensin- och dieselbilar. Vidare är man kritisk till att skatten sänks på fossila drivmedel och att underhållet av järnväg minskas till förmån för ökat vägunderhåll.
– Allt detta innebär ökade utsläpp från transportsektorn, vilket regeringen också konstaterar. Det uppvägs bara delvis av en kraftfull satsning på laddinfrastruktur och ett något stärkt stöd för biogasproduktion, säger 2030-sekretariatet Mattias Goldmann.
Mattias Goldmann anser också att budgeten saknar klara signaler på vart regeringen vill inom en rad områden.
– Regeringens logik är inte glasklar. Mer pengar till laddplatser, men inga alls till elbilarna. Mer till biogasproduktion, men inget till gasbilarna. Löften om att satsa mer på vardagsresandet, men minskade anslag för järnvägsunderhåll. Betoning av kostnadseffektiva styrmedel, men reduktionsplikt på lägsta möjliga nivå – trots att det är ett kostnadseffektivt styrmedel som också skapar gröna jobb i landet. Sammantaget är 2030-målet nu långt borta, konstaterar han.
Bra med satsningar på laddinfrastruktur
Svenskt Näringsliv ser i stort positivt på budgeten och främst på det ökade stödet till industrins klimatomställning via Klimatklivet och på de ökade investeringarna i laddinfrastruktur.
– Samtidigt vill vi understryka att det absolut viktigaste för näringslivet är att regeringen kraftigt lyckas få ner tiderna på miljöprövningsprocesserna och att man faktiskt säkerställer att näringslivet får all den el företagen behöver, säger Jesper Gyberg Ek, klimatpolicyansvarig på Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringsliv menar att den svenska exporten av klimateffektiva lösningar i sig minskar de globala utsläppen ungefär lika mycket som hälften av Sveriges totala inhemska utsläpp.
– Det här tycker vi är ett viktigt perspektiv för framtida klimatpolitik.
Hur den relativt stora svenska bransch som arbetar med förnybara drivmedel påverkas av reduktionsplikten kommenterar Jesper Gyberg Ek med att det är bättre att frågan hanteras på EU-nivå.
– Vi har under lång period varit kritiska till att konsekvenserna av reduktionsplikten inte utvärderats ordentligt. Just nu sker också väldigt mycket på EU-nivå där vägtransporterna är på väg in i ”Fit for 55”-paketet. Om och när det här sker så minskar betydelsen för svenska eventuella särregler som reduktionsplikt. Här finns många nyanser.