Tidöavtalet ur klimatperspektiv – detta innehåller det

Först det som inte alls nämns i Tidöavtalet: Hela miljöpolitiken finns endast med i den mån den berör energifrågorna, biologisk mångfald finns endast med relaterat till vattenkraftens tillstånd, infrastrukturen finns enbart med i form av laddinfrastruktur – inget om vägar, järnvägar, sjöfart eller flyg. Skattefrågor som reduktionsplikt och bonus-malus finns inte med alls. Bistånd finns endast kopplat till migration och Parisavtalet. De svenska klimatmålen nämns inte. Klimatanpassning finns inte alls med.

Klimat med i Tidöavtalet men mycket annat utanför

Dessa frågor måste naturligtvis också hanteras, men skrivningen ”Inga ytterligare frågor kommer att beredas i projektet” pekar på att det inte sker inom ramen för samarbetet de fyra partierna emellan, utan att M-KD-L regeringen går fram utan stöd från SD i de frågor där regeringen bestämmer själva – till exempel den nationella planen för infrastrukturen – och att regeringen söker uppgörelser i riksdagen på andra områden.

Nedan följer, punkt för punkt, först skrivningen från överenskommelsen och därefter en kommentar till skrivningen.

Ansvarigt departement

”I samarbetsprojektet Klimat och energi är departementet för energifrågor huvudansvarigt”

Riktigt vad som avses klargörs inte; är det ett nytt departement som skapas? Att det inte är miljödepartementet som ska huvudansvara för frågorna är i alla fall klart, och vem som blir energiminister är därmed klart överordnat vem som blir klimat- och miljöminister, om denna post alls finns i den nya regeringen.

Energiproduktion

”Förutsättningar för planerbara fossilfria kraftslag ska förbättras för att öka produktionen av ren el. Hushåll ska få rimliga och förutsebara elpriser. Företag ska växa och anställa fler. Inom klimatpolitiken förbättras förutsättningarna för att industrin och transporterna ska kunna ställas om och därmed bidra till Sveriges effektiva klimatomställning. Det sker genom en effektivisering av styrmedel och stöd, färre administrativa hinder och satsningar på ny teknik.”

Denna övergripande inriktning rymmer framför allt mer kärnkraft – det är skillnaden mellan tidigare ”förnybar” och nya ”fossilfri”. Elpris-skrivningen är kopplad till högkostnadsskyddet för el, en åtgärd som dock riskerar att försvåra den elbrist som redan råder i delar av landet.

Fokus på effektiv omställning innebär i praktiken en hård översyn av styrmedel som Klimatklivet, Stadsmiljöavtalen och enskilda stöd som bonus-malus, alla kritiserade i valrörelsen av den nya konstellationen. Minskningen av administrativa hinder kan kopplas till driftstillstånd för energislag, kan handla om mer begränsat strandskydd etcetera, men också gynna till exempel den som vill sätta upp solceller.

Kärnkraften

”Förutsättningarna för investeringar i kärnkraft ska stärkas genom särskilda statliga kreditgarantier uppgående till 400 miljarder kronor, med mer generösa villkor än dagens system. Avgränsningarna i dagens system med gröna kreditgarantier behöver ses över så att kreditgarantierna kan användas även för nybyggnation av kärnkraft. Nya regler ska införas som förhindrar att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk – kärnkraft ska garanteras rätten till drift och elproduktion så länge anläggningarna är i gott skick och drivs på ett säkert sätt. Om staten tvingar fram en nedläggning ska ägare ha rätt till skadestånd.”

Kreditgarantierna innebär inte självklart att ny kärnkraft byggs, någon måste ändå se affärsmässigheten i att göra det, även om det också tycks som att Vattenfall får i ägardirektiv att faktiskt planera för sådana investeringar.

Ringhals återstart ska utredas

”En genomgående utredning av vad som skulle krävas för återstart av Ringhals 1 och 2 bör genomföras förutsättningslöst och skyndsamt, samt vilken systemnyttan skulle vara. Utred vad som skulle krävas för att återstarta andra kraftverk, framförallt kraftvärmeverk, som kan behövas i kompletterande syfte för att trygga Sveriges elförsörjning.”

Återstartsfrågan har varit viktig för delar av den nya regeringens väljarunderlag, var utredningsuppdraget hamnar blir viktigt. Vilken klimatpåverkan som godtas för att starta kraftvärmeverk som inte används blir intressant, särskilt givet den kritik som rått mot att den rödgröna regeringens politik lett till att Karlshamns oljekraftverk drivits under sommaren.

Ändrat energipolitiskt mål

”Det energipolitiska målet ändras från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt”. Teknikneutraliteten återställs, där inget hållbart kraftslag diskrimineras i målformuleringen.”

Förändringen är väntad, skillnaden mellan ordvalen är förstås kärnkraften. Denna del föreslogs redan av Socialdemokraterna i inviten till en ny energiöverenskommelse, som de fyra partierna avvisade – kommer de nu att föreslå en ny överenskommelse, eller nöjer de sig med 176-173 i riksdagen för dessa skrivningar?

Ökad elanvändning

”Planeringen för ökad elanvändning bör utgå från ett nu prognosticerat elbehov på minst 300 terawattimmar 2045”

Beräkningarna av elbehovet är inte presenterade, inte heller om det tänks vara enbart för inhemsk förbrukning eller om det – som i den tidigare energiöverenskommelsen – också inkluderar en rejäl elexport. Frågan om momentan effekttillgång behandlas inte här.

Vattenfall ska styras med statsrådsgrupp

”Vattenfall bör omedelbart påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser. Ny styrning av Vattenfall, bl.a. genom en ny statsrådsgrupp, med delaktighet från tjänstemän, som får i uppdrag att styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i utbygganden av planerbar, fossilfri elproduktion, med bl.a. direktiv för upphandling av ny kärnkraft.”

Föregående regering har varit måttfull i sin styrning av statligt helägda Vattenfall. Nya regeringen kommer att styra hårdare, inte bara genom ägardirektiv utan också mer direkt. Det är inte självklart att bolagets ledning accepterar detta; räkna med nya toppchefer här.

Ändrad planering för myndigheter

”Relevanta myndigheters planering kommer att läggas om. Det ska bli tydligt att alla fossilfria energislag, inklusive kärnkraften, är och förblir en naturlig del av energisystemet.”

Frågan blir svårhanterad för de berörda myndigheterna som i praktiken ska planera för ny kärnkraft utan att veta om det faktiskt kommer någon, hur mycket el den i så fall levererar och till när.

Strategi för fjärr- och kraftvärme

”En ny fjärr- och kraftvärmestrategi. Pågående uppdrag till Energimyndigheten behöver kompletteras med skrivningar om sektorskopplingar (el, processvärme, fjärrvärme, vätgas) och med specifika skrivningar om att utvärdera kärnenergin och inkludera den i strategin. Kraftvärmeskatten, avfallsförbränningsskatten och skatten på bioolja ses över för att skapa bättre förutsättningar för kraftvärmen.”

Att den nya regeringen inte direkt skriver att till exempel avfallsförbränningsskatten ska avskaffas är förvånande. Nya möjligheter för fjärr- och kraftvärmen är goda nyheter för biobränslesektorn, och att vätgas skrivs in i dokumentet tyder på att det som energilager och drivmedel ges en högre prioritet än tidigare.

Vattenkraftens miljötillstånd

”Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas tills det är kartlagt vilka konsekvenser omprövningen får för elproduktionen. Ett nytt regelverk för omprövning tas fram som säkerställer att intresset av elförsörjning väger mycket tungt, samtidigt som småskaliga aktörer inte får helt orimliga kostnader för nyprövning. Prövningen ska ta hänsyn till fiskvandringsvägar, men också återskapandet av strömmande vatten i fler tidigare torrlagda strömfåror.”

Miljöprövningen av befintlig vattenkraft har väckt ont blod hos regeringspartiernas väljare, samtidigt som det är svårt att som EU-medlem inte göra den. En utredning om effekterna skjuter frågan framåt i tiden, kanske förbi den tid då effektbristen är värst.

Dyrare för havsbaserad vindkraft

”Vindkraft har en viktig plats i energimixen, men ska byggas på konkurrensneutrala villkor och med hänsyn tagen till miljö och lokala intressen. All ny elproduktion som stärker kraftsystemet, och som bidrar till en snabb expansion av kraftsystemet, behövs. Planen att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas. Principen att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska upprätthållas även till havs.”

Positiva skrivningar om vindkraften lugnar något den hetsiga debatt som varit i valrörelsen, men i praktiken blir det klart försämrade villkor gentemot plan eftersom den havsbaserade blir dyrare. Inget sägs om det kommunala vetot.

Solceller

”Kravet på bygglov för integrerade solceller ses över. Inom ramen för energiforskningen avsätts medel för att utveckla metoder att återvinna uttjänta solceller.”

Förbättringen är minimal för solelen; enbart integrerade solceller kan komma att få enklare villkor. Energiforskning om återvinning av solceller är en märklig detaljstyrning som saknar motsvarighet på andra områden, och oklart varför det tänks vara ett starkt svenskt område.

Mer energieffektivisering

”Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning i UO21 justeras ned. Förslag som under en övergångsperiod kan ge hushåll extra incitament att minska sin elförbrukning bör utredas och tas fram. Stöd till energieffektivisering för privatpersoner förstärks och breddas genom att inkludera åtgärder för energieffektivisering. Tillfälliga krav införs på minskad elförbrukning i icke-samhällskritisk offentlig verksamhet. Energimyndigheten får ett uppdrag att stödja verksamheterna i arbetet – samt att ett nationellt elbesparingsmål införs för myndigheterna. Förutsättningarna för att stimulera nya energieffektiva produkter och tjänster från svenska företag ses över.”

Ett effektiviseringsstöd för hushållen är troligen mer långsiktigt än det pristak på el som nu införs. Skrivningarna om stöd för effektiva produkter och tjänster kan ses som en första signal om hur Klimatklivet- och Industriklivet-liknande stöd blir kommande år, där ”från svenska företag” pekar på en avsmalning jämfört med vilka som idag kan söka stöd.

Högkostnadsskydd

”Ett högkostnadsskydd till drabbade hushåll och företag så snart det är praktiskt möjligt – med retroaktiv utbetalning.”

Detta vallöfte var så högprofilerat att det måste genomföras, särskilt som den nya oppositionen återkommande påpekat att Kristerssons sida är sena med införandet – och därav retroaktiviteten.

Vilket pristak som föreslås är inte klart, inte heller hur länge det ska gälla – särskilt Moderaterna är rimligen medvetna om att stödet dels kan kosta mycket, dels gör elmarknadssituationen än värre eftersom incitamenten att spara försvagas. Eftersom man på annat håll (se ovan) lanserar effektiviseringssatsningar, är högkostnadsskyddet troligen begränsat till året ut eller till och med våren 2023.

Elsystemet

”Alla tillgängliga kraftanläggningar aktiveras av Svenska kraftnät. Utbyggnaden av exporterande elkablar, exempelvis Hansa Powerbridge, bör pausas till dess att prisdifferenserna mellan prisområdena minskat betydligt. Målet ska vara att skapa en bättre balans mellan elproduktion och elanvändning i olika delar av Sverige, för att därmed ge förutsättningar till stabilare och lägre elpriser så att Sverige på sikt och efter utredning kan bli ett samlat elprisområde.”

Att befintliga kraftanläggningar ska sättas igång utan klimatbegränsningar är förvånande, efter den skarpa kritiken Kristerssons sida haft mot driften av Karlshamns oljekraftverk. Att det inte ställs krav på kostnadseffektivitet ger ett lysande förhandlingsläge för anläggningarnas ägare.

Att det inte ställs krav på kostnadseffektivitet ger ett lysande förhandlingsläge för anläggningarnas ägare.

I praktiken består elexporten, vilka åtgärder i närtid som ska ge bättre prisbalans är oklart. Att skapa ett elprisområde för hela Sverige sker inte denna mandatperiod.

Vill hitta kostnadseffektiva åtgärder

”Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös. Svensk konkurrenskraft ska värnas. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Med utgångspunkt i Sveriges utsläpp i relation till omvärldens är det viktigt att även ha ett globalt perspektiv. Politiken måste stämmas av mot forskningen samt baseras på fakta.”

De svenska klimatmålen för 2030 och 2045 nämns inte uttryckligen, men eftersom de tre regeringspartierna alla var med att ta fram och rösta igenom dem, får vi förutsätta att de består – ordvalet ”ambitiös” kan svårligen kombineras med sänkta mål. På pressträffen angav Ebba Busch därtill att Sverige ska göra sin del av Parisavtalet, vilket enligt samstämmig forskning skulle innebära en skärpning. Ambitioner som ”världens första fossilfria välfärdsland” är däremot över; ordval om globalt perspektiv är SD:s och handlar om att man inte lika mycket som de rödgröna tror på föregångslandsmetodiken.

Industrin prioriteras

”Budgeten ses över i relevanta delar i syfte att fokusera medlen till de stöd som har störst påverkan på de centrala utmaningarna för att minska utsläppen av växthusgaser: industrins omställning – såväl befintliga verksamheter som banbrytande tekniker – samt laddinfrastrukturen för att möjliggöra transporternas elektrifiering.”

Klimatklivet är klart hotat att skrivningar som dessa; det är industrins omställning som är i fokus (Stadsmiljöavtalen är närmast självklart borta). Att stödet för laddinfrastruktur pekas ut, medan vare sig stödet för elfordon eller biodrivmedlens roll nämns, pekar på en avsmalning av stimulansen som enligt Naturvårdsverket och Energimyndigheten kraftigt försvårar att 2030-målet nås. Notera dock att medan det på presskonferensen sades att reduktionsplikten ska ned till EU:s lägstanivå, så finns inte detta med i dokumentet.

Internationella klimatinvesteringar

”Ett program för internationella klimatinvesteringar i enlighet med Parisavtalets artikel sex utvecklas”

Det är oklart vad som avses, Energimyndigheten jobbar redan med detta och har flera bilaterala avtal med mottagarländer på området. Syftet är ändå tydligt: En större del av Sveriges klimatmål ska uppnås genom minskade utsläpp i andra delar av världen.

Styrmedel ses över

”Nyttan hos stöden, styrmedlen och den statliga organiseringen på klimatområdet ses över. Denna genomlysning bör även omfatta en bedömning av samspel med styrmedel på EU-nivå. Ett uppdrag om att ta fram beräkningskonventioner för klimatnyttan ges till relevant myndighet, liksom att återkommande utvärdera och redovisa effektiviteten hos den förda klimatpolitiken. I uppdraget ingår även att utveckla och redovisa dataunderlag för exportens klimatnytta, med utgångspunkt i de förslag som Miljömålsberedningen har redovisat.”

Skrivningen om samspelet med EU:s styrmedel innebär en öppning för att behålla – men säkert omformulera och kanske döpa om – stora stöd som Klimatklivet, eftersom de är förutsättningen för att nå upp till EU:s krav på klimatfinansieringsnivåer. Att inte få 32 miljarder från EU:s återhämtningsfond skulle vara en för stor förlust för regeringen.

Det är en viktig och för miljörörelsen inte positiv signal att enbart delen om att redovisa exportens klimatnytta finns med från Miljömålsberedningen, alltså inte delen om klimatpåverkan av vår konsumtion.

Laddinfrastrukturen

”Medlen för utbyggd laddinfrastruktur fördelas mellan stöd till publika laddstolpar för lätt trafik, stöd till elektrifiering av tunga transporter med mera. Satsningen har två fokus: dels stötta utbyggnaden i områden där utbyggnaden idag går långsamt, till exempel i glesbygd där det behövs en tätare laddinfrastruktur och där de ekonomiska förutsättningarna för drift av denna är sämre, dels genom att riva hinder, sänka kostnaderna för och ställa krav på utbyggd laddinfrastruktur. De hinder som hämmar utbyggnaden av laddinfrastruktur, och som bland annat Energimyndigheten och Boverket analyserat, bör därför bedömas och relevanta åtgärder utformas. Vid sidan av detta fortsätter även uppbyggnaden av infrastrukturen för elektrifierade tunga transporter.”

Om skrivningarna innebär ett samlat stöd istället för dagens splittrade, och medel utan dagens ansökningsförfarande, välkomnas det av branschen. Men om bonusen för elfordon samtidigt tas bort, som Kristerssons sida till tider drivit, så kommer elektrifieringen knappast att skjuta fart.

CCS

”Förslaget om CCS (koldioxidinfångning) genomförs Energimyndigheten har lämnat förslag på omvända auktioner för genomförandet, och M/KD/SD-budgeten för 2022 utökade regeringens satsning markant. Utgångspunkten är att, om kostnadseffektivitet i åtgärden kan uppnås, under mandatperioden fatta beslut om att ytterligare öka de utauktionerade volymerna. Ambitionen är att genomföra minst två auktioner under mandatperioden. Energimyndigheten ges i uppdrag att utforma styrmedel för CCS, för att kunna stötta omställningen av cementfabriker och raffinaderier, samt CCU. Ett arbete för att driva på processerna för koldioxidlagring i Sverige inleds. SGU ges ett uppdrag att utreda och föreslå lagringsplatser i Sverige. Förutsättningarna för driften av lagringsplatserna utreds.”

De fyra majoritetspartierna har i sina klimatmål satt stor tilltro till att fånga in och lagra koldioxid, vilket också IPCC pekar ut som allt tydligare nödvändigt.

Men skrivningarna nu är mer försiktiga; det ska vara kostnadseffektivt för att skalas upp. Vad man menar med det kommer att avgöra frågan; synergieffekterna av CCS för till exempel arbetsmarknad eller för andra hållbarhets- och samhällsmål är mer begränsade än för många andra klimatsatsningar. Räknas det in i kostnadseffektiviteten, kommer åtgärder ovan mark, i Sverige, att prioriteras mer.

Svårt göra samlad bedömning

Att göra en samlad bedömning av detta låter sig inte göras. Vi behöver en fullständig regeringsförklaring, som jag tar för givet är mer utförlig än Tidöavtalet, och där även ministerposter och departementsroller klargörs.

Vi får fler svar i budgetpropositionen som kommer senast 15 november. Ytterligare frågetecken rätas ut i regleringsbreven till myndigheterna och ägardirektiven till de statliga bolagen under december.

Men mitt råd till alla som är villrådiga och vars omställningsarbete beror på vad som faktiskt ingår i den nya politiken är: Vänta inte. Kontakta politiker och tjänstemän inom Kristerssons regeringsunderlag och riksdagsmajoritet. Visa vad som är viktigt för dig och för våra gemensamma mål.

– Mattias Goldmann