Lista: Här är jobben som vinner – och försvinner – i omställningen

Rapporten är mer försiktig när det gäller att peka ut exakt vilka jobb som kommer att behövas mindre av. Det tydligaste beskedet är att jobbförluster väntas i koldioxidintensiva industrier. Samtidigt visar genomgången av byggsektorn att sammansättningen av arbetskraften förändras. Där väntas byggarbetarnas andel av sysselsättningen minska, medan naturvetenskapliga och tekniska tekniker får större betydelse. Det betyder inte att behovet av folk i bygg försvinner. Tvärtom väntas efterfrågan på byggjobb kopplade till omställningen öka, men innehållet i jobben förändras och kraven på kompetens höjs.

Just i byggsektorn är budskapet konkret. Rapporten beskriver ett växande behov av yrken som specialister på byggnadsrenovering, installatörer av avancerade förnybara tekniska lösningar och specialister på BIM, alltså digital byggnadsinformationsmodellering. Samtidigt behöver arkitekter, ingenjörer, designers och byggledare mer fördjupad teknisk kompetens för att möta omställningen, medan tekniker, installatörer, snickare, murare, rivningsspecialister och lärlingar främst behöver mer kunskap om hållbarhetsregler och hållbara arbetssätt. Rapporten konstaterar också att yrkesutbildning sannolikt inte räcker för att möta byggsektorns växande behov av högre utbildning.

Även energisektorn beskrivs som ett område med stora kompetensbehov. Där lyfts bland annat kompetens inom kraftelektronik, dataanalys, cybersäkerhet, smarta elnät och energieffektivisering fram. Exempel på roller som nämns är nätintegrationsspecialister, smart grid-tekniker, experter på byggnaders energieffektivitet, kraftsystemanalytiker, dataanalytiker, samhällsengagemangsspecialister, vetenskapskommunikatörer och tekniker för konvertering av gassystem. Ett konkret exempel är energikartläggare, ”energy auditors”, som enligt rapporten behöver vidareutbildning för att bättre kunna identifiera energieffektiviseringar och föreslå förbättringar.

Den viktigaste slutsatsen i rapporten är att omställningen i stor utsträckning ser ut att bygga vidare på befintliga yrken. Rapporten beskriver två huvudspår. Det ena är utbildning på jobbet, där den anställde stannar kvar i yrket men lär sig den nya teknikens krav. Det andra är mer omfattande omskolning eller vidareutbildning genom en längre utbildning, ofta på fil kand- eller masternivå, vilket tillfälligt tar personen bort från arbetsmarknaden. Om man redan arbetar inom teknik, el, industri, bygg, data eller drift talar mycket i rapporten för att den egna kompetensen fortsatt kommer att vara relevant, men att den behöver uppdateras. För den som arbetar i mer traditionella, fossilberoende delar av ekonomin är signalen svagare, eftersom rapporten där främst talar om väntade jobbförluster i koldioxidintensiva branscher.

Samtidigt bedöms själva utbildningsbehovet på EU-nivå vara hanterbart i storlek, åtminstone i relation till hela arbetsmarknaden. Rapporten uppskattar att mellan 150 000 och 500 000 personer per år behöver utbildas för klimatomställningen i EU mellan 2025 och 2050. Kostnaden uppskattas till mellan 350 miljoner och 1,4 miljarder euro per år. Totalt handlar det enligt modellantagandena om 6,6 miljoner personer under perioden. Det är alltså ingen total omkullkastning av arbetsmarknaden, men väl en bred och långvarig kompetensförskjutning.

Yrken och roller som pekas ut som särskilt efterfrågade

• Chefer och högkvalificerade managerroller
• Specialister och tekniker inom business, IT, naturvetenskap och teknik
• Elektriker
• Maskinarbetare
• Montörer
• Process- och maskinoperatörer
• Lågkvalificerade arbeten inom bygg och tillverkning
• Specialister på byggnadsrenovering
• Installatörer av avancerade förnybara tekniska lösningar
• BIM-specialister
• Kraftsystemanalytiker
• Dataanalytiker
• Smart grid-tekniker
• Nätintegrationsspecialister
• Energy auditors / energikartläggare

Kompetensområden som ser ut att stärkas

• Ingenjörskompetens
• Tillverkning och processer
• Arkitektur och bygg
• El- och kraftsystem
• IT och dataanalys
• Cybersäkerhet
• Smarta elnät
• Energieffektivisering
• Kunskap om hållbara regler och arbetsmetoder
• Kommunikation och samhällsengagemang
• Analytisk förmåga, koordinering och ledning
• Anpassningsförmåga, samarbete och entreprenöriella färdigheter

Yrken och kompetenser med minskad efterfrågan

• Jobb i koldioxidintensiva industrier, som väntas stå för en stor del av jobbförlusterna

• Traditionella byggjobb som andel av den totala sysselsättningen i bygg, där byggarbetarnas andel väntas minska medan tekniska roller växer
• Kompetensprofiler som saknar digitala och tekniska tillägg i sektorer där omställningen drivs av ny teknik, automatisering och uppkopplade system