Miljö & Utveckling listar: Här är klimatsatsningarna i nästa års budget

Hon kommenterade bland annat klimatsatsningarna.

– Självklart ska vi fortsätta att fokusera på klimatet och miljön, sa hon.

Tidigare framkom det att Sverige inte kommer nå upp till EU:s klimatmål, och finansministern får frågan hur det kommer sig att regeringen inte prioriterar stora klimatinvesteringar.

– Jag delar inte bilden att vi inte gör det. Men det kanske är investeringar som en del inte gillar. Men alternativet – att på allvar sänka utsläppen snabbt – det skulle vara att fördubbla priset på drivmedel, och det kommer vi alltså inte göra. Det är en sån åtgärd som man skulle kunna göra men som vi inte kommer göra. Därför att legitimiteten för den klimatpolitik, där svenska folket som är fantastiskt duktiga på att själva göra så mycket för att få ner utsläppen, vi är ett av de folk i världen som är väldigt medvetna, att göra vad vi kan. Så att straffa dem för det kommer vi alltså inte göra.

Hon fortsätter:

– Den andra delen handlar ju om skogspolitiken. Där är det helt uppenbart att Finland och Sverige har ett helt omöjligt läge. Vi skulle kunna lägga ner all skogsvård i ett år, sluta köra alla bilar i ett år, då hade vi snabbt nått målen så att säga. Det är inte rimligt.

Hon berättar vidare om regeringen satsningar på kärnkraft och elektrifiering.

– Jag tycker vi gör mycket och vi gör allt vad vi kan för att minska utsläppen och bedömningen är också att utsläppen blir lägre nästa år jämfört med 2022.

Hon får också frågan hur stort misslyckande hon tycker att det är att Sverige inte lyckats nå upp till klimatmålen.

– Jag tänker att Sverige är fantastiskt, jag vil bara ha det sagt. Jag skäms inte för svensk klimatpolitik. Vi är ett föregångsland.

Samtidigt säger hon att hon inte är nöjd.

– Vi ska bli ännu bättre, vi ska sänka utsläppen.

Flera satsningar

Här är de viktigaste klimatsatsningarna i årets budget:

• Klimatklivet förstärks med 1,5 miljarder kronor per år från och med 2026. Programmet stöder investeringar i klimatsmarta lösningar, exempelvis laddinfrastruktur, biogas och energieffektivisering.
• Ny elbilspremie för glesbygden, finansierad via EU:s sociala klimatfond. Syftet är att underlätta elektrifieringen även utanför storstäder.
• Fortsatta klimatpremier för lätta lastbilar till 2027–2028.
• Förstärkt miljökompensation för godstransporter på järnväg, för att minska utsläppen från tung trafik.
• Satsningar på biologisk mångfald och kolsänkor: rådgivning till skogsägare och våtmarksåtgärder som ökar upptaget av koldioxid i skog och mark.
• Kraftlyftet och andra program inom energiområdet får ökade resurser för att möta behovet av fossilfri el och stödja energieffektivisering av småhus.
• Regeringen lyfter fram att ny kärnkraft ska på plats snabbare, parallellt med breda satsningar på elektrifiering.
• Totalt bedöms dessa åtgärder minska utsläppen med cirka 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan 2026 och 2030 och samtidigt stärka markanvändningssektorns nettoupptag av koldioxid.