Finansministern: ”Vi kommer inte att nå klimatmålen på ett miljöpartistiskt sätt”

”Ingen har sänkt skatten på det här sättet tidigare”

Enligt Elisabeth Svantesson handlar den sänkta reduktionsplikten om en krispolitik som syftar till att dämpa effekterna av höga drivmedelspriser. Förutom den sänkta skatten på drivmedel med en krona inklusive moms från och med årsskiftet föreslås i budgeten även att den tillfälliga nedsättningen av skatt på diesel i jord- och skogsbruket förlängs och en höjning av milersättningen för bensin och diesel i reseavdraget. Enligt Elisabeth Svantesson handlar de om satsningar på sammanlagt 8,9 miljarder kronor under 2023.

– Låt mig vara tydlig. Det finns ingen annan regering som har sänkt skatten på det här sättet tidigare, säger Elisabeth Svantesson.

Till detta kommer sedan den sänkta reduktionsplikten som träder i kraft den 1 januari 2024.

Riktar in energipolitiken på ”ren och stabil el”

Under presskonferens uppmärksammades att regeringen när den fått kritik för att sänka reduktionsplikten, försvarat beslutet med att regeringen istället väljer att satsa stort på elektrifiering. Ändå väljer regeringen i den nya budgeten att helt slopa elbilsbonusen, en bonus som av många anses vara ett av de viktiga verktygen för att driva på elektrifieringen.

– Vi gör bedömningen att elbilsförsäljningen kommer att vara fortsatt stark även utan elbilsbonusen som bara i år kostat sveriges skattebetalare 7 miljarder kronor. Det vi istället gör för att påskynda elektrifieringen är en rejäl satsning på laddinfrastruktur. En del vill köpa elbil men det går inte när det inte finns laddinfrastruktur, sade Elisabeth Svantesson.

På den direkta frågan om hur regeringen ska säkerställa att Sverige når klimatmålen till år 2030 var Elisabeths Svantessons svar att regeringen inte kommer att nå klimatmålen ”på ett miljöpartistiskt sätt”.

– Vi är i ett svårt läge, men vi ska få ner de totala utsläppen. Det är den här regeringen väldigt bestämd på. Men vi kommer inte att göra det på ett miljöpartistiskt sätt, det vill säga genom att lägga ner två kärnkraftsreaktorer. En del bedömare säger att Sverige i dag släpper ut åtta ytterligare miljoner ton koldioxid på grund av dessa nedläggningar. Vi vill inte ha den typen av politik. Vi vill istället rikta om energipolitiken till ren och stabil el.

Kraftig minskning av anslagen till naturvård

Ett miljöpolitiskt område som uppenbart inte prioriteras av den nya regeringen är vård och skydd av Sveriges natur. Sammantaget kan det konstateras att utgiftsområde nr 20, Allmän miljö- och naturvård bantas ner rejält de kommande tre åren i det nya budgetförslaget. I årets budget från den förra regeringen finansierades utgiftsområde 20 med totalt 21,8 miljarder kronor. I nästa års budget dras utgifterna ned till 19,5 miljarder kronor för att sedan sänkas ytterligare till 14,6 miljarder kronor år 2024. År 2025 planerar den nya regeringen att halvera utgifterna från dagens nivåer på nästan 22 miljarder kronor till knappt 10 miljarder kronor.

Ett exempel på neddragningarna är den helt slopade klimatbonusen för elbilar som avskaffas från och med 1 januari 2024 och som diskuterades på pressträffen. I utgiftsområde 20 nära nog halveras också finansieringen av åtgärder för värdefull natur, från årets 2 miljarder kronor till cirka 1 miljard kronor per år under de kommande tre åren.

Också utgifter för skydd av värdefull natur sänks kraftigt. I årets budget satsades drygt 1,7 miljarder på skydd av värdefull natur. Nästa år vill regeringen sänka de utgifterna till knappt 1,2 miljarder för att år 2025 dra ner investeringarna till 686 miljoner kronor.

Under utgiftspost nummer 20 presenteras också litet antal reformer. Till exempel ökar satsningarna inom ramen för industriklivet med ett antal miljoner. Från årets budgeterade 909 miljoner kronor till cirka 1,3 miljarder kronor per år de kommande tre åren. Posten ”Klimatinvesteringar” höjs kraftigt de kommande två åren för att sedan år 2025 kraftigt sänkas igen.