Reduktionsplikten sänks och miljödepartementet avskaffas – här är kommentarerna

Fokus på näringslivets klimatarbete

Beslutet att föra samman regeringens arbete kring klimat och näringsliv fick en liten förklaring i själva regeringsförklaringen där Ulf Kristersson slog fast att: ”Det svenska näringslivet är ett drivhus för välstånd och innovation men numera också en riktigt viktig miljörörelse, världsledande i hållbarhet och grön omställning. Regeringen kommer att vara en offensiv partner i det arbetet hos alla de företag som skapar jobb, välstånd och dynamik”.

Alla är dock inte entusiastiska till beskedet.

– Att den nya regeringen mer eller mindre lägger ner miljödepartementet är allvarligt. Nu ska vi i stället ha ett närings- och klimatdepartement som leds av Ebba Busch. Hur myndigheter som till exempel Naturvårdsverket ska hanteras återstår nu att se, säger Centerpartiets energi- och klimatpolitiska talesperson Rickard Nordin till Miljö & Utveckling.

Tydliga besked om reduktionsplikten

En annan fråga där Ulf Kristersson på tisdagen gav tydligare besked handlade om reduktionsplikten. Här berättade han att reduktionsplikten sänks till lägsta möjliga EU-nivå från och med 1 januari 2024 och att nivån ska hållas där till mandatperiodens slut.

– Det här är ett rejält kliv bakåt för klimat- och miljöpolitiken. När Ulf Kristersson till exempel pratar om att Sverige ska bli mindre beroende av rysk gas så missar han ju helt att ett avskaffande av reduktionsplikten både ökar beroendet av rysk gas och kraftigt ökar de svenska utsläppen, säger Rickard Nordin.

Under regeringsförklaringen stod det tydligt att den nya regeringen i första hand tänker ägna sig åt kriminalitet och invandring. Övriga viktiga frågor, som energi och klimatproblemen, togs upp men fick betydligt mindre utrymme.

Sverige ”nästan klimatneutralt” enligt Kristersson

I slutet av regeringsförklaringen hävdade Ulf Kristersson att Sverige, bland annat genom kärnkraft, lyckats frikoppla ekonomisk tillväxt från utsläpp och att Sverige i dag är ett av världens första ”nästan helt fossilfria länder”. Ett påstående som Rickard Nordin reagerade starkt på.

– Det stämmer inte alls. Sverige har fortsatt höga utsläpp. Den nya regeringen tycks vilja lösa alla klimatutmaningar med ny kärnkraft. Det visar hur dåligt insatt den är om vad näringslivet behöver och vad som krävs för att genomföra den viktiga klimatomställningen.

Den nya regeringen har redan inför regeringsförklaringen slagit fast att de svenska klimatmålen gäller. Den klimatpolitiska experten Mattias Goldmann, som noga gått igenom det så kallade Tidöavtalet mellan de regeringsstödjande partierna, anser dock att regeringen kommer att få väldigt tufft att presentera en klimatpolitik som håller ihop och samtidigt leder till de klimatmål som regeringen faktiskt ställt sig bakom.

– Om regeringen nu mycket skarpt vill sänka reduktionsplikten, måste de fylla på med klimatåtgärder i andra ändan. Det har vi inte sett mycket av än så länge – och ny kärnkraft kan inte vara svaret på denna fråga.

Kärnkraftsutspel ”saknar betydelse”

Regeringens hårda fokus på kärnkraft möter också kritik från energiexperten och chalmersprofessorn Tomas Kåberger som var generaldirektör för Energimyndigheten under det förra borgerliga styret.

– Regeringens utspel saknar helt betydelse. Det kommer ju ändå inte att bli något de närmaste tio åren. Man kan spendera pengar på det men det kommer inte att han några konsekvenser för elförsörjningen eller klimatpolitiken. Den enda möjliga konsekvensen är att det stoppar utvecklingen av annan, snabbare, utbyggnad av energiproduktionen.

Att miljö- och klimatfrågorna bakas in på näringsdepartementet kommer enligt Tomas Kåberger sannolikt inte att öka regeringens kompetens på miljöområdet och möjligheterna att hantera EU-ordförandeskapet nästa år.

Tomas Kåberger tror också att den nya näringsministern Ebba Busch sannolikt kommer att få en del kritiska samtal kring reduktionsplikten från företag i näringslivet.

– Det är många väldigt stora svenska företag som investerat tungt i att göra Sverige till det land som kan tillhandahålla förnybara och klimatneutrala drivmedel. Det här beslutet hotar företagens investeringar och den här branschens framtida konkurrenskraft.

Ett viktigt dokument som kommer att klargöra regeringens klimatambitioner är den klimatpolitiska handlingsplan som en svensk regering enligt den svenska klimatlagen ska lämna till det klimatpolitiska rådet. Handlingsplanen ska lämnas in någon gång under nästa år. Källor på det klimatpolitiska rådet som Miljö & Utveckling talat med tror dock att planen kommer att lämnas in sent, sannolikt efter höstbudgeten.

SD: Klimatpolitiska rådet var ett misstag

Samtidigt twittrade Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen så sent som igår att ”det var ett misstag att inrätta klimatpolitiska rådet från början”. Enligt Martin Kinnunen finns det redan ett flertal myndigheter som utvärderar de svenska klimatmålen.

Mattias Goldmann tror att regleringsbreven till klimatansvariga myndigheter som Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Trafikverket och Svenska Kraftnät kommer att kommer att förändras kraftigt i och med den nya regeringen. En annan viktig klimatmyndighet som enligt Mattias Goldmann kan ha kniven mot strupen är SMHI.

– Sverigedemokraterna har anklagat myndigheten för att driva klimatalarmism. Sverigedemokraterna har formellt sett inget att göra med regleringsbrev till myndigheter då dessa inte är en riksdagsfråga. Därför blir det nu spännande att se svart på vitt om Sverigedemokraterna ändå inte är med och styr bakom kulisserna. För i så fall kommer SMHI få i uppdrag att tona ned sin klimatkommunikation.