Inga produkter i varukorgen.
Så slår kolkraften tillbaka mot solcellerna
Dagens M&U Föroreningar från kolkraftverk kan minska effekten av solcellsanläggningar mer än tidigare antaget. En ny studie visar hur utsläpp påverkar solelproduktionen globalt – och pekar ut särskilt utsatta regioner.
Foto: Adobe Stock
Föroreningar från koleldade kraftverk minskar effektiviteten i solcellsanläggningar betydligt, enligt en ny studie ledd av University of Oxford och University College London. Studien visar att aerosoler, små partiklar som släpps ut vid förbränning av kol, minskade den globala produktionen från solceller med 5,8 procent under 2023. Det motsvarar 111 terawattimmar förlorad elproduktion, en mängd el som annars hade kunnat bidra till att ersätta fossil energianvändning.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Studien publicerades den 15 maj i tidskriften”Nature Sustainability” och bygger på en kartläggning av fler än 140 000 solcellsanläggningar runt om i världen. Forskarna använde satellitdata för att analysera anläggningarnas placering och produktion, och kombinerade detta med atmosfäriska data om luftföroreningar. På så sätt kunde de beräkna hur mycket solljus som gick förlorat på grund av aerosoler och hur detta påverkade elproduktionen.
Resultaten visar att föroreningarna har en påtaglig effekt på den globala utbyggnaden av solenergi. Mellan 2017 och 2023 ökade nya solcellsinstallationer elproduktionen med omkring 247 terawattimmar per år. Samtidigt beräknades aerosoler orsaka årliga förluster på omkring 74 terawattimmar från denna tillkommande produktion. Det innebär att en betydande del av den nya solelen inte nådde sin fulla potential på grund av luftföroreningar.
Huvudförfattaren Rui Song menar i studien att den snabba globala utbyggnaden av förnybar energi därför kan ge mindre effekt än många beräkningar utgår från. När kolkraft och solkraft byggs ut parallellt påverkar utsläppen mängden solinstrålning som når solpanelerna, vilket direkt försämrar deras produktion. Enligt Rui Song blockerar luftföroreningar inte bara solljus, utan kan även förändra molnbildning, vilket kan minska solelproduktionen ytterligare.
Effekten är störst i områden där solcellsanläggningar och koleldade kraftverk ligger nära varandra. Studien pekar särskilt ut Kina, som både är världens största producent av solenergi och samtidigt fortsatt starkt beroende av kolkraft. Kina installerade 329 gigawatt ny solkapacitet under 2024, men enligt Internationella energiorganet används en fjärdedel av allt kol som förbrukas globalt till elproduktion i Kina.
I Kina motsvarade förlusterna från aerosoler omkring 7,7 procent av den totala solelsproduktionen. Av landets aerosolkopplade förluster beräknas omkring 29 procent komma direkt från koleldade kraftverk. Det gör sambandet mellan kolutsläpp och minskad solelsproduktion särskilt tydligt i landet.
Samtidigt visar studien att Kina också har haft den största långsiktiga förbättringen. Mellan 2013 och 2023 minskade landets aerosolkopplade förluster för solceller med omkring 0,96 terawattimmar per år. Forskarna kopplar utvecklingen till skärpta utsläppsregler och införandet av teknik för mycket låga utsläpp vid kolkraftverk.
Medförfattaren Chenchen Huang från University of Bath säger i en kommentar att resultaten visar på en risk för att regeringar, företag och andra aktörer överskattar hur mycket el solkraft faktiskt kan leverera. Enligt Chenchen Huang behöver energipolitiken ta hänsyn till denna dolda förlustfaktor och minska stödet till kolkraft om målen för hållbar utveckling ska kunna nås.
