Analys: Så vill regeringen behålla massaindustrin i utsläppshandeln – och så påverkas svenska företag

Bakgrunden är att svensk pappers- och massaindustri har kommit långt i övergången från fossila bränslen till biomassa. Det gör att flera svenska anläggningar träffas av 95-procentsregeln, samtidigt som motsvarande anläggningar i andra EU-länder i högre grad kan bli kvar i ETS.

Regeringen vill därför ändra förordningen om vissa utsläpp av växthusgaser. Förslaget innebär att anläggningar för tillverkning av pappersmassa, papper och kartong ska kunna fortsätta omfattas av EU ETS, under förutsättning att EU-kommissionen godkänner en svensk ansökan enligt artikel 24 i utsläppshandelsdirektivet.

Skälet är enligt promemorian att de berörda anläggningarna annars skulle omfattas av svensk koldioxidskatt, och från 2028 även av EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen, ETS2. Regeringen bedömer att det skulle ge andra villkor än för merparten av den europeiska pappers- och massaindustrin.

Förslaget har fått begränsad kritik i remissrundan. Kommerskollegium tillstyrker och skriver att det ur handelssynpunkt är viktigt att svensk industri möter liknande koldioxidkostnader som europeiska konkurrenter, för att undvika snedvridningar på den inre marknaden och minska risken för koldioxidläckage.

Konjunkturinstitutet tillstyrker också förslaget, men pekar på två problem i EU-regelverket. Myndigheten anser att medlemsstaternas åtaganden bör justeras automatiskt när utsläpp flyttas mellan sektorer. Annars skärps i praktiken Sveriges ESR-åtagande när utsläpp flyttas från ETS till den nationella ansvarsfördelningssektorn.

KI varnar också för en möjlig konkurrenssnedvridning om svensk pappers- och massaindustri förs tillbaka till ETS utan fri tilldelning, samtidigt som fri tilldelning finns kvar för motsvarande verksamheter i andra EU-länder.

Flera remissinstanser har inga invändningar. Svenska kraftnät och Åklagarmyndigheten uppger att de inte har några synpunkter på förslaget. Tillväxtverket skriver att ärendet inte berör myndighetens uppdrag eller målgrupper i någon större omfattning. IF Metall avstår från att svara på remissen.

En central begränsning är att de berörda anläggningarna inte väntas få fri tilldelning av utsläppsrätter. Enligt promemorian har EU-kommissionen meddelat att opt-in-lösningen bara är möjlig om anläggningarna inte omfattas av fri tilldelning.

Förordningsändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026. Tillstånd ska kunna gälla retroaktivt från den 1 januari 2026.