Inga produkter i varukorgen.
Så ska digital tvilling göra staden tillgänglig
Digitalisering Ett nytt EU-projekt ska visa hur digitala tvillingar kan användas för att göra städer mer tillgängliga och inkluderande. Genom att låta människor utforska miljöer digitalt i förväg kan hinder som trängsel, ljudnivåer och svår orientering upptäckas redan innan besöket.
Digitala tvillingar används ofta för klimatfrågor och stadsplanering. I EU-projektet European Citiverses Uniting for Inclusiveness är fokus på att fler människor ska kunna ta del av stadslivet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Projektet har nyligen presenterat rapporten I want to go there now, där digitala tvillingar, AI och immersiv teknik som virtual reality lyfts fram som verktyg för mer inkluderande urbana miljöer. Den första prototypen utvecklas i Göteborg, med utgångspunkt i stadens digitala tvilling Virtual Gothenburg och evenemangsområdena kring Scandinavium.
Projektet ska bland annat undersöka hur människor kan få bättre information om en plats innan de besöker den. Det kan handla om att förstå hur en miljö ser ut, hur lätt den är att orientera sig i, hur mycket folk som rör sig där eller hur ljudnivån är.
– Vi har varit ute och intervjuat familjer med barn som har olika typer av svårigheter. Idén är att om det fungerar för dem, som är mest krävande, så ska det fungera för alla. Det är hela idén med att göra det inkluderande, säger Claus Popp Larsen, som är Fokusområdesledare för uppkopplade städer på forskningsinstitutet Rise.
– Det blir också en social hållbarhetsfråga, en demokratifråga, säger Claus Popp Larsen.
Ett exempel är evenemangsmiljöer där höga ljudnivåer eller trängsel kan ha stor betydelse för om ett besök känns möjligt. Med sensorer och andra datakällor skulle sådan information kunna visualiseras i realtid.
– Det finns extremt mycket data där ute, men som inte riktigt är tillgänglig. Det gäller att komma åt den, men man kommer säkert också behöva installera nya mätstationer, säger Claus Popp Larsen.
Han betonar att tekniken i sig inte är den största utmaningen för att det ska kunna rullas ut brett för allmänheten. Snarare handlar det om juridik och finansiering säger han.
– Största hindret för att införa det i verksamheten är inte tekniken i sig, det är egentligen allt annat runt om. Vem ansvarar för vad, vem ska betala och vem ska underhålla det?
Att det kommer att bli en verklig tjänst tvekar han dock inte på.
– Man måste bygga in tillgänglighet helt från början i alla de här processerna. Det är vår viktigaste poäng i projektet, säger Claus Popp Larsen.
Prototypen planeras att visas vid Smart City Expo World Congress i Barcelona i november 2026.
