Förslaget är en del av EU:s stora klimatpaket Fit for 55, som ska hjälpa EU att minska utsläppen med 55 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer.
I juni 2021 lade EU-kommissionen fram sitt förslag på en revidering av handelssystemet. Idag, tisdag, ska miljöutskottet rösta om sin ståndpunkt.
Listar 6 viktiga punkter
Emma Wiesner (C) har varit med och förhandlat i frågan. Hon berättar att miljöutskottet mejslat fram ändringar inom 33 olika områden utifrån kommissionens förslag. Hon väljer att lyfta de sex punkter som hon anser som viktigast.
- Sänka utsläppstaket.
– Kommissionens förslag är att handelssystemet ska minska utsläppen med 61 procent. Vi vill höja det till 67 procent, säger Emma Wiesner (C). - Plocka bort den fria tilldelningen och införa CBAM (koldioxidtullar).
– Kommissionen föreslår en minskning med 4,2 procent varje år. I vårt förslag lägger vi till 0,1 procentenheter varje år fram till 2030. - Bredda begreppet kring innovationsfonden.
– Vi vill att konceptet kring innovationsfonden ska breddas och istället kallas klimatinvesteringsfonden. Det räcker inte bara med satsningar på innovation och ny teknik, utan vi behöver också investera i befintlig teknik för att det ska kunna skalas upp. Exempelvis CCS-tekniken och fossilfritt stål. - Inkludera avfallsförbränningsanläggningar.
– Det är ett stort och viktigt steg för att vi ska minska mängden plast och plastavfall och att få med det som återvinns i en cirkulär ekonomi. - Bredda systemet med fastigheter, vägtransporter, sjöfart och flygsektorn.
– När det kommer till transport och fastigheter har det varit en hård kamp. Vi har landat i en kompromiss och börjar med kommersiella fastigheter, byggnader och transporter (tung trafik). Sedan blir det en infasning där hushållen och även vägtransporter kommer att inkluderas på sikt. - Förslag om bioenergi.
– Kommissionen lade fram ett förslag om att anläggningar som använder 95 procent bioenergi ska kickas ut ur systemet. Det tycker vi är problematiskt, då det ger en signal till företag att det är bättre att använda fossilt de där sista fem procenten, istället för att använda bioenergi. I vårt förslag vill vi inte att de ska kickas ut.
Nu ska miljöutskottet rösta om det här förslaget. Tror du att det kommer få stöd?
– Ja, jag är väldigt optimistisk inför omröstningen i miljöutskottet. Sedan behöver vi stöd i hela parlamentet och där kan det behöva skruvas en del inom vissa områden. Det är framför allt den konservativa gruppen som vill sänka ambitionerna när det kommer till två områden; utsläppstaket och CBAM, säger Emma Wiesner (C).
Varför behövs CBAM (koldioxidtullar) och hur hör det ihop med handelssystemet med utsläppsrätter?
– I grunden handlar det om det som kallas koldioxidläckage, att länder flyttar sina verksamheter utomlands. För att undvika det finns den fria tilldelningen. Problemet är att den fria tilldelningen gjort att systemet inte fungerar som det ska. Svaret för att lösa det problemet är att se till att det kostar oavsett var du befinner dig, och det är där CBAM kommer in. Det ska alltså inte spela någon roll om man befinner sig i Kina eller Kinna.
Hon fortsätter:
– CBAM är jätteviktigt för att driva på andra länder att införa pris på koldioxidutsläpp. Målet är att det ska finnas ett globalt system. Efter att vi fasat in produkter som stål, papper, cement, glas och keramik i CBAM, så kan vi vartefter plocka bort den fria tilldelningen. Knäckfrågan handlar om takten. Det vi vill är att den fria tilldelningen ska ligga på noll procent till 2030.
Är det någonting som du är mindre nöjd med i ert förslag?
– Att man fördröjer inkluderingen av hushållen och transportsektorns utsläpp. Samtidigt ingår de här sektorerna i ESR (De nationella målen), så det finns fortfarande press på medlemsstaterna att minska utsläppen även inom de områdena. Att jag tycker det är olyckligt handlar främst om att det kommer bromsa EU:s arbete att göra sig oberoende av den ryska gasen.
Argumentet är att det skulle bli svårt för mer fattiga hushåll och medlemsländer. Hur tänker du där?
– Jag förstår de argumenten och tycker det är viktigt att man lyssnar på de länderna. Men jag tror att det finns andra sätt att hantera effekterna på. Bland annat ett pristak eller att lägga in ett nödstopp, att systemet inte ska införas innan bränslepriserna är tillbaka på normal nivå efter kriget.
Om förslaget blir till verklighet, kommer det räcka för att nå klimatmålen?
– Det här har potential att bli världens mest effektiva klimatverktyg och jag tror att det är en väldigt viktig pusselbit för att nå målen i Parisavtalet. Men samtidigt är det är många fler pusselbitar som måste falla på plats.
Uppdatering: Miljöutskottet röstade igenom förslaget under onsdagen.