EU:s klimatmål för 2040 klubbat – så tycker de svenska parlamentarikerna

Den uppdaterade klimatlagen innehåller också flera nya flexibilitetsmekanismer. Från och med 2036 tillåts medlemsländer använda internationella koldioxidkrediter för att uppnå upp till fem procentenheter av sina utsläppsminskningar. Dessa krediter måste komma från länder som har klimatmål i linje med Parisavtalet och får endast användas inom sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS. Lagen innehåller också skyddsklausuler för att undvika finansiering av projekt som strider mot EU:s strategiska intressen.

En annan nyhet är att införandet av det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta utsläpp från byggnader och vägtransporter, skjuts upp från 2027 till 2028. Dessutom blir det tillåtet att använda inhemska permanenta koldioxidupptag för att kompensera för svårreducerade utsläpp inom det befintliga ETS-systemet.

EU-kommissionen får i uppdrag att vartannat år utvärdera framstegen mot 2040-målet. Denna översyn ska ta hänsyn till den senaste vetenskapen, teknikutvecklingen, EU:s konkurrenskraft och energipriser. Vid behov kan kommissionen föreslå justeringar av målet eller kompletterande åtgärder för att säkerställa att klimatmålen uppnås på ett ekonomiskt och socialt hållbart sätt.

Reaktionerna från svenska EU-parlamentariker är skilda. Jessica Polfjärd (M), menar att partiet stöttar omröstningen.

– Vi tycker det är bra att man fortsatt har en hög ambition för att nå 2050 målen, säger hon till Miljö & Utvecklings reporter på plats i Strasbourg.

Per Holmgren (MP) säger att 90 procent kan låta ambitiöst, men att det är undermåligt.

– Det betyder att man fortsätter låta utsläppen accelerera och det är väldigt allvarligt att vi har ett så svagt 2040-mål. Det är skrämmande att vi inte har högre ambitioner, framför allt på högersidan, säger Per Holmgren.

– Det ligger under rekommendationerna för vad det skulle behövt vara enligt forskning och det är en kompromiss och inte lika ambitiöst som vi skulle vilja ha det, säger Emma Wiesner (C) och fortsätter:

– Det går på tvärs med vad forskningen säger. Kreditprojekt blir att skjuta ifrån sig ansvaret och blir ett sätt att runda Parisavtalet.

Helene Fritzon (S) pekar på ambitiösare klimatmål.

– För att klara det slutgiltiga målet till 2050 behöver vi 90-95 procen. Jag är inte nöjd med kompromissen men tycker ändå det är viktigt att EU har en ambition, säger hon.

– Vi röstade nej till klimatmålen. Vi anser att det här straffar Sverige eftersom vi redan ligger i världsklass när det gäller utsläpp. Klimatet kommer inte att avgöras i EU, säger Beatrice Timgren (SD). 

Jonas Sjöstedt (V), menar att målet är för lågt ställt.

– Nollutsläpp tror vi hade varit det rimliga. Om man ligger efter kan man inte bromsa in, och det är det som EU gör nu, säger han till Miljö & Utveckling.