Jörgen Warborn (M) om EU:s sjöfartslag: ”Vi ska vara ambitiösa, men inte överambitiösa”

Sjöfart EU är på gång med en ny klimatlag som ska tvinga sjöfartsnäringen att gradvis fasa ut sina fossila bränslen. Nu lägger Jörgen Warborn (M), som är huvudförhandlare, fram sina förslag ”Vi ska vara ambitiösa, men inte överambitiösa", säger han.

Jörgen Warborn (M) om EU:s sjöfartslag: ”Vi ska vara ambitiösa, men inte överambitiösa”
Jörgen Warborn (M).

Jörgen Warborn (M) leder Europaparlamentets arbete med sjöfartens klimatomställning. På tisdagen presenterade han sina förslag till den nya klimatlagen, FuelEU Marintime, i transportutskottet.

Lagförslaget presenterades för första gången av EU-kommissionen i juli 2021. Syftet är att minska koldioxidutsläppen från sjötransporterna, som står för omkring 3-4 procent av de europeiska utsläppen.

Identiferar kommande konfliktfrågor

I de flesta punkter håller Jörgen Warborn (M) med om kommissionens förslag. Samtidigt är det några punkter han identifierar som konfliktfrågor inför kommande förhandlingar. Bland annat frågan om hur mycket utsläpp som sjöfarten ska minska.

FAKTA

FuelEU Marintime

  • Lagförslaget, som på engelska kallas FuelEU Marintime, presenterades för första gången av EU-kommissionen i juli 2021.
  • Det är en del EU:s Fit for 55-paket, som ska  minska utsläppen med mist 55 procent innan 2030 och uppnå målet om klimatneutralitet till 2050.
  • Lagförslaget står på två ben. Det första handlar om utsläppsgränser för de bränslen som rederierna och annan sjöfart använder i sina fartyg. Det andra handlar om krav på stora fartyg att ansluta sig till landstationer vid hamnarna.
  • Syftet är att minska koldioxidutsläppen från sjötransporterna, som står för 3-4 procent av de europeiska utsläppen.
  • Nästa steg är att förslaget godkänns i transportutskottet i juli och därefter av EU-parlamentets ledamöter vid ett plenarsammanträde, som väntas äga rum i september.
  • Därefter kan förhandlingar inledas mellan EU-parlamentet och medlemsländernas regeringar i ministerrådet. Slutligen väntas omröstning i EU-parlamentet.

Källa: EU-parlamentet

– Jag tycker att den utsläppskurva som kommissionen har lagt fram är bra och rimlig. Den börjar mjukt och avslutas brant. 2050 ska utsläppsminskningen ligga på 75 procent, säger han.

Konflikten, som enligt Jörgen Warborn (M) redan börjat puttra, handlar om att många vill höja kravet på utsläppsminskningar ytterligare.

– Eftersom det är dyrare med fossilfria bränslen, skulle kunna bli en kostnad som sjöfartsnäringen inte klarar av att bära. Det skulle i sin tur påverka konkurrenskraften och leda till orimliga kostnader för hushåll, säger han.

Tror på teknikneutrala utsläppsgränser

En annan punkt som han tror kan bli en framtida konflikt är frågan om vilken teknik som ska användas för att minska utsläppen. Han är själv inne på samma spår som kommissionen om att sätta upp teknikneutrala utsläppsgränser.

– Jag tror att många kommer att bli upprörda över exempelvis LNG och vilja att vi stryker det. Men som jag ser det skulle det fördyra saker, samt göra att vi inte längre har en teknikneutral lagstiftning. Med kurvan som finns i förslaget, skulle man kunna använda LNG till 2040. Så länge man klarar målsättningen tycker jag att det är upp till var och en att bestämma hur, säger han.

Alla fartyg omfattas inte

Ytterligare en knäckfråga inför framtida förhandlingar är vilka rederier och fartyg som ska omfattas. Jörgen Warborns (M) förslag överensstämmer även i den frågan med kommissionens, med att enbart omfatta fartyg överstigandes 5000 GT (Storleken på fartygets totala inneslutna volym).

Även här är argumenterar han för att det skulle bli en för stor kostnad för små rederier att omfattas av reglerna.

Varnar för att ställa för högra krav på länder utanför EU

En sista fråga som han lyfter som en politisk kontrovers, handlar om fartyg som kommer från länder utanför EU.

Han förklarar att kommissionen i sitt förslag räknar på 100 procent av ett fartygs utsläpp av en färdväg inom EU. Utanför EU räknar man på 50 procent av en färdväg. Enligt Jörgen Warborn (M) vill många räkna på 100 procent av utsläppen även utanför EU:s gränser.

Men det är något han varnar för.

– Det gör att vi kan upplevas som protektionistiska. Faran med det är att det kan leda till ett handelskrig och i det geopolitiska läget vi är kan andra länder reagera och sätta motkrav. Det är absolut inte det vi behöver.

Lagförslaget utifrån ett svenskt perspektiv

Utifrån ett svenskt perspektiv kommer de nya reglerna påverka fartyg som ska navigera i isförhållanden mer än andra fartyg, då det är dyrare ur ett bränsleperspektiv.

Jörgen Warborn (M) berättar att han i sitt förslag tagit med kompensationsåtgärder för det.

Krav på elanslutning i hamn

Ett annat perspektiv som kan komma att påverka Sverige är kravet på att fartyg ska ansluta sig till en landstation vid hamnar. I EU-kommissionens förslag ska det gälla samtliga fartyg, något som Jörgen Warborn (M) ifrågasätter.

– Förslaget innebär i praktiken att man tvingar hamnar att bygga landstationer. I Sverige är det omkring 20 hamnar som inte har det, vilket är en ganska stor andel. Det innebär att det behövs en stor del offentliga medel för investeringar i laddinfrastruktur. Bland annat från mindre kommuner. I det lagförslag som jag presenterar har jag gjort en ändring i den frågan, säger han.

Förslaget kan klubbas till hösten eller våren

Nu inleds förhandlingarna och i september väntas EU-parlamentet rösta om sin ståndpunkt i frågan. Därefter följer ytterligare förhandlingar, innan ett slutgiltigt beslut kan fattas.

När tror du att det kommer ett beslut?

– Om det kommer till hösten är det bra. Men det kan också bli till våren, säger Jörgen Warborn (M).

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.